I följande essä kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstjärna, att fördjupa mig i mitt pågående projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under våren och sommaren 2013. En essäfilm som mycket väl representerar mitt sätt att arbeta med ett slags slumpmässigt framväxande narrativ, där en vag förnimmelse om vad jag vill åstadkomma i lätt planlös manér leder mig runt på en främmande plats. Jag kommer också att sporadiskt beröra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som är en essäfilm jag slutförde strax innan jag reste iväg. Genomgående i denna essä kommer jag att använda mig av Carlos Castanedas berömda samtal med yagui-indianen don Juan. Ett möjligen något okonventionellt referensmaterial i ett uppsatssammanhang, då denna litteraturs trovärdighet blivit hårt kritiserad. I denna essäs fall ser jag dock inget direkt problem med detta, eftersom jag här inte ämnar granska eller värdera någon sanningshalt över huvud taget. Jag tänker använda mig av Castanedas fältstudier eftersom jag utan tvivel anser dem vara ett mycket matnyttigt material vad gäller att snudda vid det abstrakta begrepp som ensamhet faktiskt visat sig vara, och därtill enligt don Juan hörande fenomen som seende och kontrollerad dårskap, vidare utvecklat till ett slags förnimmelse som jag här benämner livskänslan.

Det finns begränsat med forskning kring hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen arbetar med ensamhet hos äldre personer. Med anledning av detta är studiens huvudsakliga syfte att undersöka hur biståndshandläggare i Dalarnas kommuner arbetar med att utreda sociala behov till följd av ensamhet hos äldre personer samt att ta reda på vilka kommunala sociala insatser som erbjuds för dessa individer och på vilka grunder. Studien är genomförd utifrån en kvantitativ ansats, där vi har använt oss av en enkät, som innehåller frågor som avser att besvara syftet. Tolkningsramen för analysen av det empiriska materialet utgörs av Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Studiens resultat visar att det finns behov av att både utöka och utveckla kommunernas utbud av sociala insatser för äldre personer samt att utveckla rutiner för hur man ska arbeta med ensamhet hos äldre personer. Studien påvisar ett behov av mer forskning, både internationell och nationell, kring hur biståndshandläggare arbetar med att identifiera ensamhet hos äldre personer. / There is limited research on how care administrators in elderly care work with loneliness among older people. For this reason, the study's main purpose is to examine how care administrators in Dalecarlian counties are working to investigate the social needs as a result of loneliness among older people and to find out which municipal-based social interventions that are offered for these individuals and on what grounds. The study was conducted based on a quantitative approach, were we have used a questionnaire that includes questions designed to answer the study’s purpose. Interpretative framework for the analysis of the empirical material consists of Lipsky 's theory of street-level bureaucracy. The study’s results show that there is a need to both expand and develop the municipal-based social interventions for the elderly and to develop procedures on how to work with loneliness among older people. The study demonstrates a need for more research, both international and national, about how care administrators are working to identify loneliness among older people.

Äldres ensamhet har uppmärksammats kontinuerligt i media senaste åren vilket bidrog till intresset att undersöka äldres ensamhet på äldreboende. Syftet med denna studie var att undersöka hur ensamhet hos de äldre kan uppfattas och vilka vägar det kan finnas för att hantera ensamheten från de äldres, anhörigas och vårdpersonalens perspektiv. Denna studie är utformad utifrån Skellefteå kommuns önskemål. Studien baserar sig på tre individuella intervjuer med vårdtagare och en gruppintervju med var och en av grupperna vårdpersonal och äldre. Studien resulterade i en beskrivning av hur äldres ensamhet kan erfaras av den äldre själv, anhöriga och vårdpersonal samt vilka strategier äldre, anhöriga och vårdpersonal har för att motverka ensamhetskänslor hos äldre. Slutsatser av studien är att äldre upplever ensamheten individuellt och har därmed olika strategier för att hantera den.

Som distriktssköterska inom äldreomsorgen är värdegrund ett viktigt område att ha med sig i sitt arbete för att ge den äldre personen ett värdigt liv och känna välbefinnande. Ett etiskt förhållningssätt skall fungera som stöd för alla som arbetar inom äldreomsorgen. När den äldre personen som bor eller flyttar in på äldreboende skall hon/ han kunna fortsätta leva sitt liv utifrån den hon/han är utan att behöva göra förändringar i sin personlighet. Den äldre personen med vård och omsorgsbehov ska få hjälp och stöd i sin vardag så att vardagen uppfattas så meningsfull som möjligt. Syftet med studien var att undersöka de äldre personernas uppfattningar av vård och omsorg på ett särskilt boenden och ett demensboende samt jämföra resultatet med tidigare nationell värdegrundsundersökning. En enkät lämnades ut till alla som bodde på särskilt boende/ demensboende i en mindre kommun i Västra Götaland. I resultatet framkom det att det allmänna hälsotillståndet upplevdes bättre hos de äldre personerna på demensboende än vad den äldre personen boende på särskilt boende upplevde. De boende på demensboendet var även mer positiva till att kunna påverka sin tid till hjälp. Män boende på särskilt boende upplever hälsan sämre. De upplever också i större utsträckning att vårdpersonalen inte har tid. Kvinnor på demensboende upplevde i högre utsträckning ensamhet. Kvinnor boende på demensboende upplever sig i mindre grad än andra boende informerade om tillfälliga förändringar i vården och omsorgen. Författarna kom fram till att fortsatt kompetensutbildning och reflektion för vårdpersonal är av stor vikt för att fortsätta göra förändringar till det bättre för den äldre personen. Några implikationer gällande värdegrund är att nationell värdegrund skall ligga till grund för all vård och omsorg. Den ska vara ett stöd för all vårdpersonal i arbetet och för att detta skall fungera är det av stor vikt att kontinuerligt reflektera över vård och omsorgsarbetet. Regelbunden schemalagd reflektionstid för all berörd vård och omsorgspersonal. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund: Genom historien har personer med allvarlig psykisk störning ofta tvingats leva avskilda och utstötta från samhället, en stigmatisering som finns kvar än idag. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med allvarlig psykisk störning upplever sin sociala situation samt hur dessa personer upplever att sociala relationer påverkar återhämtningen från allvarlig psykisk störning. Metod: Till studien eftersöktes kvalitativa artiklar i relevanta databaser, nio stycken artiklar som passade studiens syfte valdes ut. Artiklarna genomgick manifest innehållsanalys, två huvudkategorier och ett flertal underkategorier kunde urskiljas. Resultat: I litteraturstudien framgick att personer med allvarlig psykisk störning känner sig utstötta från samhället och upplever fördomar riktade mot sig. Svårigheter med sociala kontakter leder till ensamhet. Önskan om meningsfulla aktiviteter fanns för att få en mer meningsfull vardag och lättare kunna knyta kontakter med andra. De sociala relationernas betydelse för återhämtningen från allvarlig psykisk störning framkom tydligt i litteraturstudien. Familj, vänner och vårdare bidrog samtliga till återhämtningsprocessen. Slutsats: Personerna upplevde en stigmatisering som bidrog till att försämra deras sociala situation, vilket bidrar till ökat lidande. Alla inom vården är en viktig del för att minska detta. Sociala relationer som medför att bli sedd och bekräftad som människa är viktigt för återhämtningen från allvarlig psykisk störning.

This is a study that aims to investigate what is being spoken about on an internet forum created for people who suffer from extreme loneliness. The study aims to answer questions regarding the users identity and general opinions regarding live a life of more intense solitude. The basic scientific approach of the study is centered around two terms, taken from Howard S. Beckers book "outsiders" (1997). These two terms are "outsiders" and "deviant careers", both dealing with the subject of deviant behavior. The method used to collect data is a relatively new method known as "netnography". This new method centers around studying subcultures on the internet. The main method of analyzing the collected data was the method known as qualitative content analysis, which is a method that centers on condensing and coding various parts of a text, so called "meaning units", and then categorizing these units into categories and themes for analysis. The main findings where that the users saw themselves as deviants, and had no problem in doing so. However, it was also found that varying opinions regarding what is "better" between following the norms of society, and to lead a life of this particular form of deviancy was a topic the users seemed to be divided on. Loneliness was a central part of their identity and a lot of the users did seem to favor living lives of isolation, although a lot of users also seemed to want more social interaction with society. A consensus regarding what was "the good life" was as such relatively hard to find, but there nevertheless seemed to be a strong sense of solidarity between the users against what was deemed to be "the normal people".

I forskning, rapporter och medier framgår att upplevd ensamhet är vanlig i gruppen äldre. Syftet med denna studie är att undersöka ensamboende pensionärers upplevelse av sin sociala situation med fokus på umgänge och relationer mellan olika generationer utifrån ett livsloppsperspektiv. Som metod har den kvalitativa halvstrukturerade intervjuformen används för att kunna fokusera på enskilda individer. Fyra stycken ensamboende pensionärer har intervjuats och resultatet av intervjuerna har framlagts i studiens empiri och slutdiskussion. Resultaten visar att de pensionärer som intervjuades i denna studie upplevde sina respektive sociala situationer som goda i och med att samtliga fann gemenskap och hade ett socialt umgänge med familjemedlemmar och övrig släkt samt med grannar och andra vänner. Gemenskap kunde också uppstå genom intressen, hobbys och ideell verksamhet. Umgänge och gemenskap med andra yngre generationer upplevdes som positivt och skedde främst inom familj eller släkt. Samtliga informanter var även positiva till generationsöverskridande verksamhet för äldre och barn även om ingen av dem sade sig vara personligt intresserade.

Ensamhet och bristen på tillhörighet bland människor i det moderna samhället är ett utbrett och växande problem. Strävan efter individualitet och självuppfyllelse präglar individer i det moderna individuella samhället – ett samhälle där friheten och möjligheterna även genererar i rädsla, ångest, otrygghet och existentiell ensamhet (Bauman, 2002). Längtan efter gemenskap och samhörighet, efter en koppling till kollektivet leder människan till ett sökande som ibland kan bli livsfarligt. Syftet med denna studie har varit att belysa samt få en ökad förståelse för den process som sker då individer i det moderna samhället söker sig till kända farliga grupperingar såsom sekter genom att besvara frågeställningarna: varför lockades de tidigare sektmedlemmarna till sekten? Hur upplevdes tiden i sekten av de tidigare medlemmarna? Hur kan ett sektmedlemskap förstås med utgångspunkt i teorier gällande tillhörighet och trygghet i det individualiserade samhället? Det teoretiska ramverk som tillämpats vid analysen av empirin är Zygmunt Baumans (2002) teori om det individualiserade samhället, Anthony Giddens (1999; 2010) teorier om ontologisk trygghet och försvagningen av traditioner i den globaliserade skenande världen, Robert Putnams (2001) teori om avsaknaden av kollektivet samt David Riesmans (1999) teori om den moderna människan som gruppstyrd. Metoden är kvalitativ och empirin utgörs av massmedieprodukter i form av inspelade intervjuer tillgängliga via internet. Resultatet av studien visar att människor söker sig till sekter då erbjudandet om tillhörighet, gemenskap och svar på existentiella frågor lockar mer än de fria valen. Sektmedlemskapet medförde dock efter en tid ett större lidande än det tidigare sökandet och den existentiella ångesten gjorde, vilket fick medlemmarna att sakna det de först ville komma ifrån – det enskilt betungande identitetssökandet. Resultatet utifrån denna studie pekar dock på att kollektivet alltid är starkare än den enskilda individen. / Loneliness and the lack of belonging among people in the modern society is a widespread and growing problem. The pursuit of individuality and self-fulfillment characterizes individuals in the modern individual society – a society where freedom and opportunity also generates anxiety, insecurity and existential loneliness (Bauman, 2002). The longing for community and togetherness, a connection to the collective, leads the individual towards a search that sometimes become dangerous. The purpose of this study has been to elucidate and gain a greater understanding of the process that occurs when individuals in modern society decides to join known dangerous groups such as cults by answering the research questions: why were the former cult members attracted to the cult? How was the time in the cult experienced by the former members? How can a cult membership be understood on the basis of theories of belonging and security in the individualized society? The theoretical framework used in the analysis of the empiricism is Zygmunt Bauman's (2002) theory about the individualized society, Anthony Gidden's (1999; 2010) theories of ontological security and the weakening of traditions in a globalized world, Robert Putnam's (2001) theory of the absence of the collective and David Riesman's (1999) theory of the individual as group controlled. The method is qualitative, and the empiricism consists of mass media products in the form of recorded interviews available on the Internet. The results of the study show that people join cults when the offer of belongingness, fellowship and answers to existential questions attract more than free elections. However, the cult membership, after a while, caused more suffering than the previous search and existential anxiety did, which caused the members to miss what they first wanted to escape from - the burdensome individual identity search. However, according to this study the result shows that the collective is always stronger than the individual.

Satsningen på trygghetsbostäder ligger i en ökad utmaning av äldre som upplever otrygghet eller isolering i sina hem. Kraven för att kunna flytta till ett trygghetsboende är att den äldre ska ha fyllt 70 år, ha stöd av hemtjänst och uppleva sig otrygg eller isolerad. Få studier berör vad som påverkar äldre att vilja flytta till ett trygghetsboende och hur de sedan upplever boendet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar äldres val av att flytta till ett trygghetsboende och hur de sedan upplever det att bo där. Empirin har samlats in via en kvalitativ studie I form av halvstrukturerade intervjuer med äldre boende på ett trygghetsboende. För att analysera empirin har Nahemow och Lawtons (1973) ekologiska modell använts. Resultatet visar på att äldre väljer att flytta på grund av otillgängliga bostäder, ensamhet, nedsatt hälsotillstånd och begränsad rörelseförmåga. Valet av trygghetsboende som boendeform grundar sig i närheten till andra äldre och omsorgspersonal, tillgängliga utrymmen och gemensamma aktiviteter. Upplevelsen av boendet varierar beroende på den äldres erfarenhet, personlighet och förmåga. De flesta äldre upplever sig självständigare, tryggare och i mindre utsträckning ensamma i deras hem på trygghetsboendet. / The investment in social housing lies in an increased challenge of older people who experience insecurity or isolation in their homes. The requirements for moving to a social housing are that the elderly must have reached the age of 70, have support from home care and feel unsafe or isolated. Few studies are about why the elderly want to move to a social housing and how they then experience the accommodation. The aim of this study is to investigate what factors affect older people's choice of moving to a social housing and how they then experience it to live there. The empirical data has been collected through a qualitative study in the form of semi-structured interviews with elderly residents in a social housing. Nahemow and Lawton's (1973) ecological model has been used to analyze the empirical data. The results show that older people choose to move due to inaccessible housing, loneliness and reduced health status and mobility. The choice of social housing as a form of housing is based on the closeness of other elderly and care staff, accessible spaces and joint activities. The experience of the accommodation varies depending on the experience, personality and ability of the elderly. Most elderly find themselves more independent, safer and feeling less alone in their homes in the social housing.

Bakgrund: Ensamhet definieras som en tillvaro utan gemenskap och trygghet. Ibland är ensamheten självvald. Det finns olika faktorer som har betydelse för elevers upplevelse av ensamhet. Skolsköterskan har en viktig roll med att uppmärksamma, arbeta förebyggande, hälsofrämjande så väl som att stötta elever som känner sig ensamma. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av högstadieelevers ensamhet. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Åtta intervjuer med skolsköterskor blev analyserade. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom åtta kategorier: Ensamhet uppmärksammas i hälsosamtalet, Elever uttrycker att ensamhetskänsla kan vara svår att beskriva, Kontaktnätet kan uppmärksamma ensamhet, Ensamhet kan visa sig på olika sätt, Elever har olika behov gällande ensamhet, Omgivningen har betydelse för hur eleven blir uppmärksammad, Internet kan skapa både en gemenskap och en ensamhet, Känslan av ensamhet mellan flickor och pojkar. Slutsats: Hälsosamtalet var en viktig del i att uppmärksamma elever som verkade ensamma. Det var betydelsefullt för eleverna att de fick vara med och påverka skolmiljön för att minska känslan av ensamhet. Skolsköterskan tillsammans med föräldrar och annan personal har en viktig roll i att stötta elever i skolan. / Background: Loneliness is defined as being without community and security. Sometimes loneliness is self-elected. There are circumstances that are important to young students experience of loneliness. The school nurse has an important role to pay attention to and work on prevention and health promotion and to support students who feel lonely. Aim: The aim of this study was to describe school nurses perceptions of high school students loneliness. Method: The data material was analyzed with an qualitative content analysis. Eight interviews with school nurses were analyzed. Results: From the analysis of the data material eight categories emerged: Loneliness is noticed in the health conversation, Students express that feeling of loneliness can be difficult to describe, The contact network can pay attention to loneliness, Loneliness can manifest in different ways, Students have different needs regarding loneliness, The environment is important for how the student is noticed, The internet can create both a community and a feeling of loneliness, The feeling of loneliness between girls and boys. Conclusion: The health dialogues is an important part of drawing attention to students who seems lonely. It is important for students to be able to influence the school environment in order to reduce the feeling of loneliness. The school nurse, together with parents and other staff, has an important role in supporting students in the school.