Uppsatsen analyserar representationen av ensamhet i Stephen Chboskys The Perks of Being a Wallflower (1999; 2012a) genom att undersöka hur protagonisten Charlie berättar om sin ensamhet och hur berättarformerna kan möjliggöra karaktärsidentifikation samt framkalla emotioner hos publiken. Analysen utgår ifrån brevromanen där Charlies tankar förmedlas genom brevskrivande, och dess filmadaption där hans tankar primärt förmedlas genom en berättarröst. Ur båda verk analyseras och jämförs totalt fyra faser av ensamhet i narrativet för att förklara hur Charlies berättande kan skapa karaktärsidentifikation och en emotionell reaktion. Resultatet av analysen visar att de olika berättarformerna genom faserna ger upphov till emotioner beroende på hur berättandet av ensamhet gestaltas, och att filmen lättare kan skapa emotionella reaktioner än boken. Slutsatsen är att det audiovisuella mediet kan ge starkare reaktioner men att identifikationen med Charlies ensamhet ligger i mottagarens händer, då identifikation är en subjektiv upplevelse.

Bakgrund: Det vanligaste symtomet sjuksköterskor möter på akutmottagningen är smärta och 60–80 procent av patienterna är underbehandlade i sin smärta. Sjuksköterskan har en ledande roll i smärtbehandling och när smärtbehandlingen brister får det konsekvenser både för patient och samhälle. Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors beskrivningar av hinder för behandling av smärta på akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats som utgår från 11 kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod. Sökningarna gjordes i CINAHL och MEDLINE. Analysen utgick från Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och nio subteman. Det första huvudtemat var sjuksköterskerelaterade hinder med tillhörande subteman; otillräcklig kunskap om missbruk, låg prioritet av smärtbehandling och bristande empati och förståelse för patientens smärta. Det andra huvudtemat var patientrelaterade hinder med följande subteman; den komplexa äldre patienten, orealistiska förväntningar på smärtbehandlingen och bristande kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Det tredje huvudtemat var; organisationrelaterade hinder med följande subteman; lokala policys som försvårar smärtbehandling, bristande samarbete mellan professioner och bristande arbetsmiljö. Slutsats: Resultat var brett och visar på smärtbehandlingens komplexitet. Det mest frekvent rapporterade hindret var arbetsmiljön. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva en säker och personcentrerad smärtbehandling krävs förändringar på organisatorisk nivå. / Background: The most common complaint nurses encounter in the emergency department is pain and 60–80 percent of the patients are undertreated. The nurse has a leading role in pain management and when it is lacking, there are consequences for patient and society. Aim: The aim was to assemble nurses’ descriptions of barriers to pain management in the emergency department.  Method: A literature review with inductive approach based on 11 qualitative articles and one mixed method. The searches were made in CINAHL and MEDLINE. The analysis based on Friberg's five-step model. Results: The result identified three main themes and nine subthemes. The first main theme was nurse-related barriers with associated subthemes; insufficient knowledge about addiction, low priority of pain management and lack of empathy and understanding for the patient's pain. The second main theme was patient-related barriers with following sub-themes; the complex elderly patient, unrealistic expectations of pain treatment and lack of communication between patient and nurse. The third main theme was organization-related barriers with following subthemes; local policies that make pain management difficult, lack of cooperation between professionals and a deficient work environment. Conclusion: Results were broad and show the complexity of pain management. The most frequently reported barrier was the work environment. For the nurse to be able to carry out safe and person-centered pain treatment, changes are required at an organizational level.

No description available.

Ensamhet är ett stort och komplext samhällsproblem som upplevs i alla åldrar. Trots detta är ämnet tabubelagt och någonting som många inte pratar om. Upplevelsen av ensamhet kan infinna sig både i bristen på fysisk närvaro av andra och i närvaron av andra. Att känna sig ensam i sociala sammanhang kan vara en smärtsam upplevelse och ett av de mest förekommande sociala sammanhangen är med vänner. Därför är synen på vänskap relevant att lyfta i diskussionen om ofrivillig ensamhet. Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska individers upplevelser av ofrivillig ensamhet i vänskapssammanhang. Den inriktar sig på att beskriva olika typer av ensamhet, orsaker till ensamhet, syn på vänskap samt åtgärder mot ensamhet. Studien använder sig av socialpsykologiska teorier om ensamhet, sammanhang och självbild för att tolka respondenternas upplevelser. 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes i Skaraborg med vuxna i åldern 39-59 år om deras upplevelser av ensamhet. Resultatet visar att ensamhet kan upplevas på olika sätt där ensamhet bland andra är den mest upplevda typen av ensamhet. Studien identifierade även att ensamhet orsakas av utanförskap sedan barndomen och att ett stort socialt nätverk var önskvärt för att fylla behoven om socialt umgänge. Den främsta efterfrågade åtgärden mot ensamhet var samhällsinsatser. / Loneliness is a wide and complex societal problem experienced in all ages. Despite this, the subject is taboo and something that many people do not talk about. The experience of loneliness can appear both in the lack of physical presence of others and in the presence of others. Feeling alone in social contexts can be a painful experience and one of the most common social contexts is with friends. Therefore, the view of friendship is relevant in the discussion of involuntary loneliness. The purpose of this qualitative study is to explore individuals' experiences of involuntary loneliness in the context of friendship and focuses on describing different types of loneliness, causes of loneliness, views on friendships and measures of loneliness. The study uses social psychological theories about loneliness, context and self-image to interpret the experiences of the respondents. 10 semi-structured interviews were conducted in Skaraborg with adults aged 39-59 years old about their experiences of loneliness. The result showed that loneliness can be experienced in different ways, where loneliness among others is the most experienced type of loneliness. The study also identified that loneliness is caused by exclusion since childhood and that a large social network was desirable to fulfill the need of social interaction. The main requested measure against loneliness was community interventions.

Bakgrund: Känslan av ensamhet uppstår när det finns en önskan att ha fler sociala relationer. Förlusten av partner, funktionsnedsättning och psykisk ohälsa är riskfaktorer för ensamhet. Äldre personer kan få insatser av kommunen för att få möjligheter att bo kvar hemma. Ålderdomens naturliga förändringar medför en ökad risk för sjukdomar. Ensamheten påverkar hälsan negativt. Stark KASAM ger möjlighet för återhämtning efter hälsoproblem. Att ge god och personcentrerad omvårdnad ingår i sjuksköterskans roll. Ensamhet kan innebära lidande. Vårdpersonal har inte tillräckligt med tid och saknar medvenhet om ensamhetens konsekvenser. Syfte: Att beskriva upplevelser av ensamhet hos äldre personer inskrivna i hemsjukvården. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar med äldre personers perspektiv. Resultat: Ur analysen identifierades två kategorier: Att känna sig sårbar, Lättnad av att se möjliga lösningar med sju underkategorier. Konklusion: Studien ger en ökad förståelse av äldre personers upplevelser av ensamhet. Sjuksköterskan behöver ställa konkreta frågor om ensamhet och anpassa vården efter den äldre personens behov för att kunna lindra lidandet och förebygga ensamhetens komplikationer. / Background: Loneliness arises when there is a desire for more social relationships. Loss of a partner, disability, and mental health issues are risk factors for loneliness. Older individuals can receive support from the municipality to remain living at home. The natural changes of aging increase the risk of illness. Loneliness impacts health negatively. A strong sense of coherence allows for recovery after health problems. Providing good and person-centered care is part of the nurse’s role. Loneliness can lead to suffering. Healthcare professionals often lack sufficient time and awareness of the consequences of loneliness. Aim: To describe experiences of loneliness in elderly people who are enrolled in home health care. Method: Literature based study used on ten qualitative articles. Findings: From the analysis two categories were identified; Feeling vulnerable and exposed and Relief from seeing possible solutions, with seven subcategories. Conclusion: The study provides an increased understanding of older individuals’ experiences of loneliness. Nurses need to ask specific questions about loneliness and tailor care to the needs of the older person in order to alleviate suffering and prevent complications related to loneliness.

Uppsatsens syfte är att undersöka om civilstånd påverkar politiska attityder hos män jämfört med kvinnor. Vi är intresserade av att ta reda på om att vara i en relation jämfört med att vara ensamstående har någon påverkan för ens benägenhet att vara högerorienterad eller vänsterorienterad/annat i sin politiska åsikt, mest specifikt för män. Vi använder tvärsnittsdata från den nationella SOM-undersökningen 2021 för att undersöka hur personer svarat på enkätfrågor om politiska ställningstaganden. Efter slutgiltig rensning av data består vårt urval av 1491 personer, 735 män och 756 kvinnor. Med utgångspunkt från konservatism som kognitiv social motivation, systemrättfärdigande samt socialt kapital använder vi dessa tre teorier för att ur ett sociologiskt perspektiv analysera civilstånd och politiska åsikter. Vid analys av data använder vi oss av linjära sannolikhetsmodeller. Den beroende variabeln är en binär variabel som beskriver om man är högerorienterad eller inte. Resultaten från våra modeller visar att sannolikheten att vara högerorienterad är större för ensamstående män än för ensamstående kvinnor. Vi kan dock inte bekräfta hypotesen att sannolikheten att vara högerorienterad är större för ensamstående män än för män i relation på grund av icke signifikanta resultat. Vi kan heller inte visa att ensamhet hos ensamstående män skulle vara den drivande faktorn för att bli mer konservativ eller högerorienterad. Resultaten vi finner är förenliga med tidigare studier gällande att män är mer högerorienterade än kvinnor. Vi kan dock inte fastställa att civilstånd skulle ha en påverkan på ens politiska attityd.

Denna kvalitativa studie syftar till att erhålla ökad kunskap om hur fritidslärare arbetar för att inkludera ofrivilligt ensamma elever. Studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma fritidslärare. Studiens teoretiska ansats bygger på relationell pedagogik och all insamlade data från intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att ofrivilligt ensamma elever förekommer men fritidslärare beskriver även en osäkerhet kring elevers upplevda ensamhet. Fritidslärare använder olika strategier för att motverka ofrivillig ensamhet. Bland annat kartlägger de ofrivilligt ensamma elever genom egna och andras observationer och de stödjer ofrivilligt ensamma elever genom att locka, genom att samtala, differentiera och olika kollegiala handlingar i arbetslaget. Framtida forskning bör fokusera på fritidshemmets didaktik vad gäller arbetet med sociala relationer. Slutligen föreslås även fältstudier och observationer av fritidslärares arbete med sociala relationer, samt studier av elevers egenupplevda ensamhet, som förslag till vidare forskning.

Enligt Socialtjänstlagen (SOL) är det av yttersta vikt att hemtjänsten strävar efter att främja äldres känsla av mening, delaktighet och socialt välbefinnande. Samtidigt ökar ensamheten bland äldre och syftet med denna studie var att utforska hemtjänstpersonalens erfarenheter av ofrivillig ensamhet bland äldre som får hemtjänstinsatser. Två gruppintervjuer med hemtjänstpersonal genomfördes, och resultatet analyserades med hjälp av KASAM och systemteori. Resultatet visade att hemtjänstpersonalen uppfattade att ensamheten bland äldre främst kommer till uttryck genom en känsla av meningslöshet, en önskan om längre besök samt en längtan efter relationer. Svårigheter av fysiska eller psykiska orsaker angavs som främsta anledningarna till ensamhet, medan ett mer anpassat besöksschema, ett mer relationsorienterat arbete och mer visad omtanke sågs som det främsta som hemtjänsten kan göra för att förebygga ensamhet. Avslutningsvis diskuterades betydelsen av ledningens och personalens engagemang samt kunskap för att förebygga ensamhet bland äldre.

Involuntary loneliness is a widespread social phenomenon which not only impacts the mental well being, it may also be displayed in a physical manner. The aim of this study was to interpret and develop an understanding of whether, and if so how, football supporters in Sweden experience that an active supportership can reduce the feeling of involuntary loneliness, as well as how a supportership could contribute to fellowship and collective identity. We gathered the experiences of football supporters through qualitative interviews with a total of eight supporters. We got in contact with supporters through representatives of the supporter associations of two teams in the Swedish first division, “Allsvenskan”. To meet the requirements for participation in the study the interviewees had to be above the age of 18 as well as be considered an “active supporter”. We found that experienced benefits of supportership included the sense of community among like minded which resulted in an “us against them” mindset. However, that could also result in exclusion for those not part of the community and therefore be counterproductive. We also found that different experiences of freedom were experienced, where some were positive feelings of freedom, undemanding and escape from everyday life and some could be considered negative as power relations between supporters, the right to interpretive priority as well as feelings of demands. Finally, we found a correlation between alcohol consumption and attending football matches. This presents a potential legitimization of alcohol consumption around football events.

Ofrivillig ensamhet som består under en längre tid kan ge långtgående negativa konsekvenser för individen, så som ökad risk att drabbas av både fysiska och psykiska sjukdomar och för tidig död. Forskning visar att det finns en påvisad ökning av ensamhet under den senare delen av ålderdomen. Studier visar att många ensamstående äldre män har ett begränsat socialt kontaktnät, vilket gör dem mer sårbara för ensamhet och social isolering. Flera sociala verksamheter som syftar till att främja äldres hälsa och motverka äldres ensamhet och isolering vittnar om låga deltagartal bland männen.  Syftet med studien var att undersöka den process som fått äldre män att söka sig till och delta i en organiserad social gruppaktivitet, för att bryta eller lindra ensamhet och social isolering. Målet var att öka kunskapen om vad som har möjliggjort ett deltagande, samt om det funnits omständigheter som har utgjort hinder för ett deltagande. Studien är en kvalitativ intervjustudie och resultatet har tagits fram genom en kvalitativ analys. Studien har en abduktiv ansats där ett antal begrepp inom den symboliska interaktionismen har använts för att analysera resultatet. Åtta personer som är gäster inom den ideella organisationen Äldrekontakt har intervjuats via semistrukturerade intervjuer per telefon.  Resultatet sorterades in under möjliggörande samt hindrande faktorer. Under möjliggörande faktorer ryms tre huvudteman. Normbrytande personlighet belyser de individuella förutsättningar som möjliggjort ett deltagande, där intervjupersonernas egenskaper och beteende trotsar traditionella föreställningar om den starke och oberoende mannen. Temat drivkrafter handlar om de inre motiv som ligger bakom beslutet att söka sig till en social gruppaktiviteten, där längtan efter kontakt med andra människor och att ha något att se fram emot är starka drivkrafter. Temat yttre påverkan beskriver de yttre förutsättningar som bidragit till beslutet att söka sig till en social verksamhet, som att deltagarna har fått information om verksamheten och att de får skjuts till träffarna. Under hindrande faktorer har tre huvudteman tagits fram. Temat mansnormer som barriär visar att samhällets förväntningar om den starke och självständiga mannen gör det svårare för äldre män att erkänna eller identifiera ensamhetskänslor, vilket i sin tur hindrar dem från att söka sig till sociala verksamheter. Temat osäkerhet inför nya kontakter belyser en osäkerhet bland äldre män, inför att söka efter nya sociala kontakter. Temat hälsorelaterade hinder tar upp att en försämrad hälsa gör det svårare att ta sig iväg på sociala aktiviteter, vilket kan leda till en passivisering.  Resultatet visar på en motsättning mellan männens handlande och självinsikt. Även om männen på många sätt agerar på ett normbrytande sätt, framträder också ett maskulint ideal mellan raderna i männens berättelser. I en diskussion om resultatets betydelse diskuteras huruvida männen i studien är medvetna om att de bryter mot traditionella könsnormer eller inte. / Prolonged involuntary loneliness can have far-reaching negative consequences for individuals, such as increased risk of both physical and mental illness and premature death. According to research there is a proven increase in loneliness during the latter part of old age. Studies show that many single older men have limited social networks, which makes them more vulnerable to loneliness and social isolation. Several social interventions aimed at promoting the health of the elderly and counteracting loneliness and social isolation, have reported low participation rates among older men.   The purpose of this research was to investigate the process that led older men to apply for and participate in an organized social group activity, to break or alleviate loneliness and social isolation. The aim was to increase knowledge about what has made participation possible, and whether there have been circumstances that have constituted obstacles to participation. The research was conducted through qualitative methods, using an abductive approach where a number of concepts in symbolic interactionism were used to analyze results. Eight visitors from the non-profit organization ‘Äldrekontakt’ [Elderly Contact] were interviewed by telephone using semi-structured interviews. The results were sorted under ‘enabling’ and ‘hindering’ factors. Under enabling factors, there were three main themes. ‘Norm-breaking personality’ highlights the individual conditions that enabled participation, where the interviewees' characteristics and behavior defy traditional notions of ‘the strong and independent man’. The theme ‘driving forces’ refers to the inner motives behind the decision to apply for a social group activity, where desire for contact with other people and having something to look forward to, were strong driving forces. The theme ‘external influence’ describes the external conditions that contributed to the decision to apply for a social activity, such as participants receiving information about the activity or getting a lift to the meetings by volunteers.  Three main themes were developed for ‘hindering factors’. Firstly, the theme ‘male norms as a barrier’demonstrates that society's expectations of the strong and independent man make it more difficult for older men to acknowledge or identify feelings of loneliness, which also prevents them from participating in social activities. Secondly, the theme ‘insecurity in seeking new contacts’ highlights an insecurity among older men, in searching for new social contacts. Lastly, the theme ‘health-related obstacles’ addresses that deteriorating health makes it more difficult to partake in and access social activities, which can lead to becoming more passive. The results show a contradiction between the men's actions and self-insight. Although the men in many ways act in a norm-breaking way, a masculine ideal also emerges between the lines within the men's stories. In analyzing the significance of the results, it is discussed whether the men in the study are aware that they are breaking traditional gender norms or not.