Syftet med studien är att undersöka huruvida professionella med koppling till LSS-verksamheter inom Eskilstuna kommun upplever vuxna med högfungerande autism som socialt isolerade, vilka bakomliggande faktorer de professionella anser orsaka social isolering samt hur de arbetar för att bemöta detta. Omfattningen av forskning som finns om social isolering hos vuxna med högfungerande autism är liten. Den forskning som finns tyder på att personer inom autismspektrumet ofta upplever begränsningar i sina sociala förmågor, vilket bidrar till svårigheter i sociala interaktioner samt bibehållandet av relationer. Dessa svårigheter kan leda till ett undandragande beteende som kan resultera i social isolering. För att besvara syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer med professionella från olika LSS-verksamheter utförts. Analys av det insamlade materialet har skett utifrån Honneths teori om erkännande samt Saleebeys styrkefoukserade förhållningsätt till socialt arbete. Resultatet visar i huvudsak på att de professionella upplever att social isolering är ett förekommande fenomen inom målgruppen där de bakomliggande faktorerna anses vara erfarenhet av misslyckanden i sociala interaktioner, social ångest samt stigmatisering av personer med funktionsnedsättningar. Resultatet tyder på att de professionella arbetar med att individanpassa insatserna efter den enskildes behov för att kunna kompensera för dennes svårigheter. / The purpose of this study is to investigate whether professionals from Eskilstuna municipality who work with people with disabilities perceive adults with high-functioning autism as socially isolated, what underlying factors the professionals consider causing social isolation and how they work towards meeting the individuals need for support. The research available on social isolation in adults with high-functioning autism is limited. The available research indicates that people with autism often experience limitations in their social abilities, which contributes to difficulties in social interactions and relationships. These difficulties can contribute to evasive behavior that can result in social isolation. In order to answer the purpose, semi-structured interviews with professionals from various occupations within social work were conducted. Analysis of the collected material has been based on Honneth's theory of recognition and Saleebey's strengths perspective. The results mainly show that the professionals experience social isolation as a common phenomenon within the target group where the underlying factors are considered to beexperience of failures in social interactions, social anxiety and stigmatization of people with disabilities. The results indicate that professionals work to adapt the environment to support the individual's needs in order to be able to compensate for their difficulties.

The phenomenon of Swedish retirement choosing to emigrate abroad is increasing. Spain is a popular destination, partly for the climate, but also for the Cheaper living standards. Moving abroad in old age does not just have to mean happiness. Social problems can arise, among other things, the feeling of loneliness is something that affects most of us at some point during the stage of life. What will happen to the Swedish retirements who emigrate to Spain? How do they relate to the feeling of loneliness when they are in another country and is there anything that can alleviate or help.  The Church of Sweden is located on the Costa del Sol and performs diaconal, social work. They are available to Swedish citizens who are in need of support and help for various reasons. This essay will focus on how Swedish Spanish retirement experience their social life in Fuengirola, Spain and how they relate to their feelings of loneliness. / Fenomenet med att svenska pensionärer väljer att emigrera utomlands ökar. Spanien är ett populärt resmål, delvis för klimatet, men även för de låga skattesatserna. Att flytta utomlands på äldre dagar behöver inte bara innebära lycka. Sociala problem kan uppstå, bland annat är känslan av ensamhet något som drabbar de flesta av oss någon gång under livets skede. Hur blir det för de svenska pensionärerna som emigrerar till Spanien? Hur förhåller de sig till känslan av ensamhet när de befinner sig i ett annat land och finns det något som kan lindra eller hjälpa. Svenska kyrkan befinner sig på plats i bland annat Costa del Sol och utför diakonalt, socialt arbete. De finns tillgängliga för svenska medborgare som är i behov av stöd och hjälp av olika skäl. Denna uppsats kommer att fokusera på hur de svenska spanienpensionärerna upplever sin sociala tillvaro i Fuengirola, Spanien och hur de relaterar till sina känslor av ensamhet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka sambandet mellandistansundervisning, ensamhet och depressiva symptom hos studenterfrån svenska högskolor och universitet. Tidigare forskning harindikerat att olika aspekter av distansundervisning kan varariskfaktorer för att uppleva ensamhet och nedstämdhet. Enligt denEvolutionära teorin av ensamhet kan ensamhet vara en riskfaktor fördepressiva symptom när dessa känslor blir bestående. Frågorskapades för att mäta distansundervisning samt interaktioner somsker i samband med undervisning. Ensamhet och depressiva symptommättes med etablerade mätinstrument. En webbenkät utfördes med ettbekvämlighetsurval som resulterade i 412 studenter.Distansundervisning korrelerade med flera aspekter av studenterssociala interaktioner. Regressionsanalyser indikerade att flertalaspekter av sociala interaktioner predicerade upplevd ensamhet ochen aspekt av sociala interaktioner predicerade även depressivasymptom. Slutligen indikerade en mediationsanalys att sambandetmellan kommunikation med lärare och depressiva symptom medierasav ensamhet. Sammanfattningsvis indikerar studiens resultat attdistansundervisning i sig inte är en riskfaktor för ensamhet ochdepressiva symptom, men att interaktioner som sker i samband medundervisningen är viktiga för att undvika risker för detta. / The aim of this study was to investigate the relationship betweendistance education, experiences of loneliness and depressivesymptoms among students from Swedish colleges and universities.Previous research has indicated that different aspects of distanceteaching can be risk factors for experiencing loneliness and negativeaffect. According to the Evolutionary theory of loneliness, lonelinesscan become a risk factor for depressive symptoms when these feelingsare maintained. Questions were created to measure distance teachingand interactions that takes place in relation to studying. Lonelinessand depressive symptoms were measured with establishedmeasurements. An online-survey was conducted using conveniencesampling that resulted in 412 students. Distance education correlatedwith multiple aspects of students social interactions. Regressionanalysis' indicated that multiple aspects of social interactionspredicted change in loneliness and one aspect of social interactionspredicted change in depressive symptoms. Finally, a mediationanalysis indicated that the relationship between communication withteachers and depressive symptoms was mediated by loneliness. Thus,the results indicate that distance education is not a risk factor forloneliness or depressive symptoms on its own. However, it suggeststhat interactions that occur in relation to university studies areimportant to reduce risks for loneliness.

År 2015 drabbades Europa av en stor flyktingkris, däribland Sverige, där många ensamkommande flyktingar från framförallt Syrien och Afghanistan flydde till Sverige för att söka skydd. Syftet med denna studie är att undersöka de syriska ensamkommande flyktingarnas upplevelse av sin integrationsprocess i Sverige och vad som kan ha varit försvårande för integrationen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi utgick från en given intervjuguide. Vårt urval har varit syriska ensamkommande flyktingar, som var mellan 16-22 när de kom till Sverige 2015 och senare. De teoretiska utgångspunkterna har varit Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM), Erving Goffmans teori om stigma, samt stämplingsteorin. Resultatet visade på att de syriska ensamkommande flyktingarnas tid i Sverige har varit svår med många utmaningar. Det framgår att sociala förbindelser är mycket viktiga för de unga ensamkommande, eftersom det i sin tur påverkar den sociala hälsan och upplevt välbefinnande. För att kunna skaffa sig kontakter måste man behärska det svenska språket, men även andra faktorer var avgörande för om man kunde integreras i samhället. / In 2015, Europe was hit by a major refugee crisis, including Sweden, where many unaccompanied refugees from mainly Syria and Afghanistan fled to Sweden to seek protection. The purpose of this study is to investigate the Syrian unaccompanied refugees' experience of their integration process in Sweden and what may have made integration difficult. We have used qualitative interviews where we started from a given interview guide. Our sample has been unaccompanied Syrian refugees, who were between 16-22 when they came to Sweden in 2015 and later. The theoretical starting points have been Aaron Antonovsky's theory of sense of coherence (KASAM), Erving Goffman's theory of stigma, and the labeling theory. The results showed that the Syrian unaccompanied refugees' time in Sweden has been difficult with many challenges. It appears that social connections are very important for the young unaccompanied minors, as this in turn affects social health and perceived well-being. In order to make contacts, one must master the Swedish language, but other factors were also decisive for whether one could be integrated into society.

Av äldre personer bosatta i särskilt boende uppger 60 procent att de upplever ensamhet. Ensamhet har negativa konsekvenser på både individ och samhällsnivå och det är därför betydelsefullt att studera hur särskilda boenden arbetar för att motverka äldres ensamhet. Därav syftade denna studie till att beskriva hur beställare och utförare inom Uppsala kommun arbetar för att motverka äldres ensamhet på särskilda boenden samt till att beskriva hur de vill att arbetet bör utvecklas. En kvalitativ intervjustudie tillämpades. 17 intervjuer utfördes med informanter som arbetade på beställar- och utförarnivåer inom äldrenämnden och vård- och omsorgsförvaltning i Uppsala Kommun. Resultatet visade att informanter såg på ensamhet utifrån ett socialt och emotionellt perspektiv. Vidare identifierade biståndshandläggare och vård- och omsorgspersonal ensamhet hos äldre via observation eller samtal med den äldre. I arbetet med att motverka ensamhet tillämpades tre styrningsmetoder från beställare: politiska mål, riktlinjer för biståndsbedömning och för kvalitetssäkring. Utförarna ansvarade för att efterleva dessa mål och riktlinjer. För att motverka ensamhet erbjöds därav sociala grupp- aktiviteter, individuella aktiviteter, djurterapi och teknologiska aktiviteter. Det fanns en intention att detta arbete skulle utvärderas och följas upp på individ- och boendenivå. Vidare beskrev informanter tre områden som kunde förbättras i arbetet för att motverka ensamhet. Enligt min vetskap är detta en av få studier som har beskrivit hur en kommun arbetar på olika nivåer för att motverka äldres ensamhet i särskilt boende. Studien har därför bidragit till en bättre helhetsförståelse för hur detta arbete kan gestaltas i en kommun och till hur detta arbete kan utvecklas. / Among elderly people living in long-term residencies, 60 % experience loneliness. Loneliness has negative consequences on both an individual and societal level. It is therefore important to study how long-term residencies work to prevent loneliness among the elderly. Hence, this study aimed to describe how purchaser and providers within the municipality of Uppsala, work to prevent loneliness of the elderly in long term residencies and to describe how they would like to improve their work. A qualitative interview study was performed. 17 interviews were conducted with interviewees who worked as purchasers and providers within the municipality of Uppsala. The results of the study showed that interviewees viewed loneliness from a social and emotional perspective. Furthermore, loneliness was identified by social workers and health care workers through observation or conversation with the elderly. Purchasers used three governance methods to prevent loneliness: political goals, guidelines for social workers and for quality assurance. The providers were responsible for achieving these goals and guidelines. Therefore, to prevent loneliness, social group activities, individual activities, animal therapy and technological activities were offered at the long-term residencies. These activities were supposed to be followed up on both an individual and residential level. Informants described three areas that could be improved within the work to prevent loneliness. This is one of few studies that, in detail has described how a municipality work on different levels to prevent loneliness in long term residencies. This study has therefore contributed to a better understanding of how a municipality can work with this issue.

Feelings of belonging or not belonging to other people are commonly seen as an essential and universal part of human existence. How loneliness is talked about and understood is, however, found to differ depending on historical, cultural and societal contexts. Today, there are intense discussions on loneliness among older people in the Swedish news-press. Constructions within mass media and - in this licentiate thesis - news-press are found to have a significant influence on how older people evaluate their own life and how older people are treated by the surrounding society. Research with this focus is, however, scarce despite the large amount of studies on loneliness and despite research on constructions of older people within mass media being a frequently addressed issue for ageing research. The aim of this thesis is to explore how loneliness among older people is constructed and how the responsibility for reducing loneliness is designated within the Swedish news-press. In Paper 1 the empirical material consisted of 94 news-press articles from the years 2013-2014. The prime finding was that loneliness was not the main focus in the articles from the Swedish news-press. The concept was used more to motivate the need for political change, enhancing the importance of volunteer work and described as a risk factor within research reports. The material analysed in Paper 2 consisted of 40 news-press articles from October 2016. The responsibility for reducing loneliness among older people was found to be designated between welfare state institutions on different levels. Institutions and political parties both defend the planned or performed measures to reduce loneliness, but also admit to not doing enough in this regard. Older people were found to be constructed as recipients of activities for reducing loneliness, and the “we” in “society” were those who should perform activities in order to reduce loneliness among older people. The main overall finding of the thesis is that loneliness was not the main focus in the articles from Swedish news-press. Instead, loneliness was used as a motive for political change and to enhance the value of volunteer work. Furthermore, loneliness among older people is understood as a problem that needs to be solved. The contexts and logics of the mass media were found to have an influence on how loneliness among older people was constructed, as the issue was mainly addressed in local debate articles with ambitions of achieving change. / Känslor av tillhörighet med andra människor betraktas som en viktig och universell del av människans existens. Ensamhet är särskilt relaterat till åldrande och äldre människor. Hur ensamhet pratas om och förstås varierar dock beroende på historiska, kulturella och samhälleliga kontexter. Idag är diskussionerna om ensamhet bland äldre människor intensiva inom svensk dagspress. Konstruktioner inom massmedia har visat sig ha ett betydande inflytande på hur äldre människor värderar sitt eget liv och hur äldre behandlas av det omgivande samhället. Få studier har fokuserat på konstruktioner av äldres ensamhet i massmedia, trots det stora antalet studier om ensamhet och trots att forskning om konstruktioner av äldre inom massmedia är en ofta behandlad fråga inom äldreforskningen. Syftet med denna licentiatavhandling är att undersöka hur ensamhet bland äldre konstrueras och hur ansvaret för att minska ensamhet bland äldre utpekas inom svensk dagsspressen. I Studie 1 bestod det empiriska materialet av 94 artiklar från svensk dagspress, från åren 2013-2014. Det främsta resultatet var att ensamhet inte utgjorde huvudfokus i artiklarna från svensk dagspress. Ensamhet användes främst som ett begrepp för att motivera behovet av politisk förändring, betona värdet av volontärarbete och för att i forskningsrapporter beskriva riskfaktorer för äldre personers hälsa. Materialet som analyserades i Studie 2 var 40 artiklar från svensk dagspress, från oktober 2016. Ansvaret för att minska ensamhet bland äldre utpekades mellan välfärdsstatliga institutioner på olika nivåer. Institutioner och politiska partier försvarade de planerade eller genomförda åtgärderna för att minska ensamhet, men erkände också att de inte gör tillräckligt i frågan. Äldre personer konstruerades som mottagare av aktiviteter för att minska ensamhet, och "vi" i "samhället" var de som borde utföra aktiviteter för att minska ensamhet bland äldre. De främsta resultaten från denna avhandling är att ensamhet inte är huvudfokus i artiklarna från svensk dagspress. Istället användes ensamhet som motiv för politisk förändring och för att betona värdet av volontärarbete. Vidare förstås ensamhet bland äldre människor som ett problem som behöver lösas. Massmediala sammanhang och logiker visade sig ha ett inflytande på hur ensamhet bland äldre konstrueras, eftersom frågan huvudsakligen behandlades i lokala debattartiklar, med ambitioner om att åstadkomma förändring.

The aim of this study was to examine how care professionals experienced the need of an elder counselor in communal geriatric care. The ambition was to discover how the caregivers viewed the need of an elder counselor to identify and antagonize the suffering from mental illness and loneliness against older people and to reach a greater understanding of what they experience is the opportunities and difficulties with the eldercounselor. The study was conducted through six semi-structured, qualitative interviews with six different home care staff in two municipalities who had counselors provided for the older people living there. We identified six themes in the interviews which were used for analyzing our results. The themes were: Professions treatment of mental illness and loneliness, A support for the care professionals, An anonymous profession, Loneliness and mental illness, Elders need to talk and Elders oppose counselor support. The results of our study shows that it is common that older people suffer from mental illness and loneliness. The care professionals experience that there is a need of having a counselor to support and help their patients to counteract mental illness. The care professionals also experience that the counselors can be used as a support for the care professionals themselves. The results also showed that a lot of the older people were offered professional talk with a counselor but resisted the offer. We also discovered difficulties with the collaboration within the organization between the counselor, the patients and the care staff.

Syftet med denna studie har varit att undersöka skyddsfaktorer mot emotionell ensamhet ur äldres perspektiv. För att besvara vårt syfte har vi genom elva kvalitativa intervjuer med äldre personer i en kommun norr om Stockholm försökt fånga intervjupersonernas subjektiva upplevelse av skyddsfaktorer mot emotionell ensamhet. Intervjupersonerna vi har träffat är mellan 79 år och 98 år, hemmaboende, ensamstående med hemtjänstinsatser. Empirin har bearbetats genom kodning där materialet kategoriseras och nyckelbegrepp identifierades. Utifrån kodningsarbetet gjordes en tematisk analys med stöd av tidigare forskning och en teoretisk referensram. Teorin vi använt oss av är gerotranscendensen som är en gerontologisk teori. I studien har vi identifierat fyra skyddsfaktorer som intervjupersonerna upplever vara ett skydd mot emotionell ensamhet, nära relationer i form av familj, självständighet trots hjälpberoende, acceptans, trygghet och att få bo kvar i sitt eget hem. Sorg och saknad efter en partner är en stor utmaning för den äldre som blir kvar på jordelivet men det uppstår också praktiska utmaningar där man efter ett långt liv tillsammans står ensam kvar med allt ansvar. Vi har också genom våra intervjupersoners utsagor förstått att ensamhet inte alltid behöver vara något negativt, att vara ensam har i vissa fall visat sig vara välkomnat hos flera äldre. / The purpose of this study has been to examine protective factors against emotional loneliness from the elderly’s perspective. To accomplish this we have conducted 11 qualitative interviews with the members of the elderly community in a municipality north of Stockholm, with the aim to capture the participants’ subjective experiences in terms of protective factors against emotional loneliness. The subjects, aged between 79 and 98 years old, are single homeowners assisted by home care services. The empirics have been compiled through coding where the material has been categorised and key concepts identified. Through the coding process a thematic analysis was conducted, supported by previous research and a theoretical frame of reference. The theory we have used is the gerotranscendence, which is a gerontological theory. In this study we have identified five protective factors that the subjects consider to be a protection against emotional loneliness; close relationships with family members, independence despite the need of home care, acceptance, security, and remaining a resident in your own home. Grief and the loss of a partner can be a great challenge for the elderly. But there are also practical challenges to encounter when you are left handling all the responsibilities that used to be shared with a spouse. We have also, from the statements of our subjects, come to the conclusion that being alone is not always seen as a negative thing and can sometimes even be embraced by the elderly.

The study examines how the effects of loneliness and isolation among seniors can be reduced with the help of user-centered design. Users, seniors but also care staff and project managers have participated in the study through interviews, both individually and in groups. With the insights that the interviews contributed, suggestions for concepts were sorted, compared and evaluated according to how well they could fulfill the purpose of the study.  The concept with the most potential was developed several times into different designs in order to review the overall possibilities. By that the final concept appeared. The final result became an exhibition concept in a pop-up format with the main purpose of making it possible for seniors to find new contacts in their home environment. / I studien undersöks det hur effekterna av ensamhet och isolering bland senior kan minska med hjälp av användarcentrerad design. Användare, det vill säga seniorer men även vårdpersonal och projektledare har deltagit i studien genom intervjuer, både enskilda och i grupp. Med de varierande insikterna som intervjuerna bidrog med tillkom förslag på koncept som sorterades, jämfördes och värderades utefter hur väl de kunde uppfylla syftet med studien. Därefter utvecklades det koncept med mest utvecklingspotential genom att flera typer av utformningar och varianter togs fram för kunna se över konceptets möjligheter. I samband med det uppkom det slutgiltiga konceptet. Det slutgiltiga konceptet blev ett utställningskoncept i pop-up format med huvudsyfte att möjliggöra för seniorer att hitta nya bekantskaper i sin omgivning.

Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur enhetschefer på vård- och omsorgsboenden beaktar äldre människors sociala välbefinnande samt redogöra för vad enhetschefer i deras chefsroll uppmärksammar som viktigt för de äldres sociala välbefinnande. Frågeställningarna berör hur enhetschefer på vård- och omsorgsboenden arbetar för att främja de äldres sociala välbefinnande och vilka utmaningar avseende de äldres sociala välbefinnande som enhetschefer på vård- och omsorgsboenden identifierar. Studien utgår från ett kvalitativt metodval och resultatet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med enhetschefer på vård- och omsorgsboenden i en mellanstor kommun i Sverige. Studiens resultat belyser hur enhetschefer på vård- och omsorgsboenden arbetar med att främja de äldres sociala välbefinnande genom att skapa förutsättningar för trygghet, gemenskap och självbestämmande. Enhetscheferna identifierar utmaningar förenade med de äldres sociala välbefinnande och lyfter att hitta arbetssätt för att bidra till minskad ofrivillig ensamhet hos de äldre och bistå med stöd för att tillgodose de äldres individuella behov och öka deltagandet på de sociala aktiviteterna. / The purpose of this study is to investigate whether, and if so how, unit managers at nursing homes take the social well-being of older people into account and describe what managers in their position recognize as important for the social well-being of the elderly. The research questions are based on how unit managers at nursing homes work to promote the social well-being of the elderly, and which challenges regarding the social well-being of the elderly that unit managers at nursing homes identify. The study is based on a qualitative choice of method and the results have been collected through semi-structured interviews with unit managers at nursing homes in a medium-sized municipality in Sweden. The study's results highlight how unit managers at nursing homes work to promote the social well-being of the elderly by creating conditions for security, community and self-determination. The unit managers identify challenges associated with the social well-being of the elderly and find ways of working to contribute to reducing involuntary loneliness among the elderly.  The unit managers also assist with support to meet the individual needs of the elderly and increase participation in social activities.