Introduktion: Ofrivillig ensamhet är ett folkhälsoproblem som finns i samtliga socioekonomiska grupper och åldersgrupper världen över. Ofrivillig ensamhet kan ge allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser såsom depression och ökad prevalens av suicid bland äldre. I Sverige uppger cirka 23% av personer över 16 år att det lider av ofrivillig ensamhet, i vissa åldersgrupper är siffran än högre. 1177.se är regionernas samlade hälsoportal för vårdinformation i Sverige. Sveriges kommuner använder i stället respektive webbplats för att nå och informera befolkningen. Rapporter visar att en majoritet av svenskar idag använder internet för att söka hälsoinformation. Syfte: Beskriva och analysera information om ofrivillig ensamhet och social gemenskap på Sveriges samlade hälsoportal för regioner, 1177.se och slumpmässigt valda kommuners webbplatser. Metod: En kvalitativ summativ innehållsanalys av information på Sveriges 21 regionernas webbplatser på 1177.se och webbplatser från 30 slumpmässigt utvalda kommuner. Resultat: På 1177.se hade 14% av regionerna information om ofrivillig ensamhet eller social gemenskap. Av kommunerna hade 80% information eller aktiviteter för att motverka ofrivillig ensamhet eller främja social gemenskap. Informationen riktade sig framför allt mot äldre och personer med funktionsvariation. Slutsats: Studien visar på stora skillnader i tillgången till information och inkluderande aktiviteter arrangerade av Sveriges regioner och kommuner gällande ofrivillig ensamhet och främjande av social gemenskap. Studien belyser de gap som finns i form av insatser från både regionerna och kommunerna för att ge adekvat information och aktiviteter för befolkningen för att effektivt bemöta den folkhälsomässiga utmaningen ofrivillig ensamhet är. / Introduction: Loneliness is a public health issue that exists across all socioeconomic groups and age groups worldwide. It can lead to serious physical and psychological consequences such as depression and an increased prevalence of suicide among the elderly. In Sweden, approximately 23% of individuals over the age of 16 report suffering from loneliness, with an even higher percentage in certain age groups. The website 1177.se serves as a combined health portal for regional healthcare information in Sweden, while Swedish municipalities use their respective website to reach and inform their citizens. Reports show that a majority of Swedes now use the internet to seek health information. Aim: To describe and analyze information on loneliness and social community on Sweden's combined health portal for regions, 1177.se, and websites of randomly selected municipalities. Method: A qualitative summative content analysis of information on the websites of Sweden's 21 regions on 1177.se and 30 randomly selected municipalities. Results: On 1177.se, 14% of the regions had information on loneliness or social community. Among the municipalities, 80% had information or activities to counteract loneliness or promote social community. The information was primarily directed towards the elderly and people with disabilities. Conclusion: The study reveals significant disparities in the availability of information and inclusive activities organized by Sweden's regions and municipalities regarding loneliness and the promotion of social community. The study highlights the gaps in efforts by both regions and municipalities to provide adequate information and activities to effectively address the public health challenges of loneliness.

I denna studie har erfarenheter och framtidsvisioner vad gäller utbildning och arbete i Sverige bland unga kvinnor som kom till Sverige som ensamkommande flickor undersökts. Ambitionen med studien är att öka kunskapen kring gruppen unga kvinnor som kommit till Sverige som ensamkommande flickor. Kvalitativa djupgående intervjuer samt en hermeneutisk forskningsansats, präglad av författarnas förförståelse, har använts i studien. I studieresultatet framkommer att de unga kvinnorna upplever mindre stöd samt en ökad ensamhet efter att de har flyttat från HVB-hemmet till eget boende. Studieresultatet visar även på att de unga kvinnorna upplever segregation i skolan samt har kunskapsluckor kring arbete och utbildning. I studiens slutsats formuleras möjliga förbättringar för att öka unga kvinnors kontaktnät innan de flyttar till eget boende, för att motverka segregation i skolan samt förslag på att införa regelbundna samtal. Förbättringarna syftar till att öka unga kvinnors möjligheter att nå sina mål, nå ökat välmående samt en förbättrad integration. / This study have set out to oppose the experience and outlook on future regarding education and work within the group of young women who came to Sweden as unaccompanied refugee children. The purpose of the study is also to increase knowledge about young women who came to Sweden as unaccompanied refugee children. Qualitative in-depth interviews with a hermeneutic research approach characterized by the author’s preconceptions have been used for the study. The key features of the study is that young women after they have moved out of the residential care home to their own apartments experience feelings of loneliness and lack of support. Experiences of segregation in school and knowledge gaps regarding education and work is also key features in the study. In the conclusion of the study possible improvements are suggested to improve young women’s contact network before moving to their own apartments, counteract segregation in school and suggest an establishment of regular dialogues. The improvements aims as a way to increase young women’s abilities to reach their goals, increase their wellbeing and improve integration.

Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer som kan leda till och påverka äldre personers deltagande i en social gruppaktivitet riktad till ensamma äldre. Då känslan av ensamheten kan ge stora negativa effekter för den äldre är det viktigt att öka förståelsen och kunskapen om de fenomen och faktorer som påverkar och leder till mer gemenskap och välbefinnande. Studien är en kvalitativ intervjustudie och det insamlade materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Antonovskys salutogena perspektiv har använts som teoretisk referensram. Sex personer i åldern 75-90 år har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Deltagarna ingick i frivilligorganisationen Äldrekontakts sociala gruppaktivitet vilket är riktad till ensamma äldre som söker gemenskap. I resultatet framkom tre olika teman vilket sammanfattar de faktorer som ledde till och påverkade de äldres deltagande i den sociala gruppaktiviteten. De teman som ingår är: förändringsgrunder, förutsättningar och fördelar. Temat förändringsgrunder belyser att motivet för de äldre att delta i aktiviteten grundar sig i en önskan om en ökad gemenskap då relationerna blivit färre och att det hade uppstått en känsla av ensamhet. Vidare framkommer att deltagarnas förhållningssätt riktades mot välbefinnande genom att vara aktiv, att ha en stärkande inställning och att våga exponera sig. Temat förutsättningar beskriver villkor för ett deltagande i aktiviteten. Yttre faktorer var stödet att komma till och från aktiviteten och att det var anspråkslöst att delta. Den inre faktorn var att deltagarna hade tillräckligt med ork så att aktiveten gick att genomföra. Temat fördelar visar på de vinster som uppkom i och med deltagandet i denna gruppaktivitet. Denna aktivitet berikade vardagen genom att det blev ett avbrott i det vardagliga livet och att det fanns något att se fram emot. Deltagarna blev sedda och hörda då det fanns någon att samtala med och något att prata om samt att det skapades nya bekantskaper. En känsla av att bli omhändertagen uppstod vilket uttrycktes genom en tacksamhet att få delta och att det kändes tryggt att medverka i aktiviteten. Resultatet har analyserats genom Antonovskys salutogena perspektiv och tre slutsatser har framtagits. Dessa tre teman har identifierats som en process. Temat förändringsgrunder har visat sig vara en grundförutsättning för resterande process och det har också framkommit att deltagarna har en hög känsla av sammanhang. Denna kunskap kan hjälpa de äldre och de som vill stödja ensamma äldre att ta steget från ensamhet till gemenskap. / The purpose of the study is to increase understanding of the factors that can lead to and affect older people's participation in a social group activity directed to lonely elderly. Since the feeling of loneliness has such a large impact on elderly, it is important to increase the understanding and knowledge of the phenomena and factors that affect and lead to increased togetherness and wellbeing.  The study is a qualitative interview study and the data collected has been analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach. Antonovsky's salutogenic perspective has been used as a theoretical framework. Six people aged 75-90 years participated in semi-structured interviews. The participants were part of the voluntary organization Äldrekontakt's social group activity directed to lonely elderly looking for togetherness. The result revealed three different themes that summarize the factors that led to and affected the elderly’s participation in the social group activity. The applicable themes are: incentives, essentials and benefits. The theme of incentives illuminates how the motive for the elderly to participate in the activity is based in a desire for increased togetherness since relationships had become fewer and a sense of loneliness had arisen. Furthermore, the participants approach was shown to be directed towards wellbeing by being active, by having a reinforcing strategy and by daring to expose themselves. The theme essentials describes the conditions necessary for participation in the activity. External factors were travel support to and from the activity and unpretentious expectations. The internal factor was that the participants had sufficient stamina to complete the activity. The theme of benefits shows the gains that arose in connection with the participation in this group activity. This activity enriched their everyday lives by providing a break from the mundane and something to anticipate. Participants were seen and heard since there was someone to talk to and something to talk about resulting in the creation of new acquaintances. A feeling of being taken care of arose which was expressed through gratitude for being able to participate and feeling secure while participating. The result has been analyzed via Antonovsky’s salutogenic perspective and three conclusions have been drawn. The three themes have been identified as a process. The theme incentives has been shown to be a prerequisite for the remaining process and it has also been noted that the participants have a high sense of coherence. This knowledge can help elderly and those who support lonely elderly to take the step from loneliness to togetherness.

Denna studie har genomförts utifrån iakttagelsen att det i forskningssammanhang inom samhällsvetenskaperna hänvisas till begreppet eller fenomenet socialitet utan att det egentligen redogörs för vad som åsyftas. För att ge ökad förståelse av socialitet har syftet för denna studie varit att belysa hur socialitet som begrepp eller fenomen beskrivs inom mikrosociologisk teoribildning och empirisk forskning. Studien är en forskningsöversikt där empirin genomgått deskriptivt kvalitativ innehållsanalys.   Översikten presenterar beskrivningar av socialitet möjliga att kategoriseras under fyra olika teman varav ett av dessa är personlighetens socialitet och där socialiteten beskrivs som en emergent spiralformad dialektisk process genomsyrad av elementär och avancerad responsivitet. Studien visar även på att socialiteten kan vara genomkorsad av skillnad utifrån vitt skilda önskemål om form, miljö och mängd. Här diskuteras hur socialiteten idag ter sig utsatt för ökade spänningar där alla anses söka gemenskap för välbefinnande och där individen ställs som ansvarig för sina personliga framgångar, ledande till ett socialitetens dilemma.

Suicide is among the major public health problems in Sweden and worldwide with social, emotional and financial consequences. Suicide is present in almost all age groups, and the elderly shows no exception of this trend. The research defines the elderly as those 65 years of age and older. Among the elderly, the risk factors to commit suicide mainly include health-related causes, but also other social issues, such as the severity of depression and hopelessness, lack of reasons for living, social isolation, loneliness and the occurrence of stressful life events. The current paper focuses on loneliness as a risk factor. Loneliness among older adults contributes to several health- related issues such as self-assessed poor health status, mental decline, anxiety, depression and suicide. Research has demonstrated that many of the elderly experience loneliness. Several different methods and models are used both within and outside the primary care to prevent elderly loneliness. To understand the processes of suicide risk the Interpersonal Theory of Suicide has been used. It explains the different factors and processes that happen within and around a person ́s life when being in suicidal risk. The theory focuses on loneliness and burdensomeness as two main factors that can lead to suicide. The research aims to understand and analyse how different staff members and the Swedish healthcare deal with loneliness as a risk factor among old people that have suicidal behaviour. The research also aims to find out how this risk of loneliness could be managed. A qualitative case study was implemented that included semi-structured interviews with personnel from Region Skåne. The selection of the interviewees followed both purposive sampling and snowball sampling. In addition, online documents and reports from Region Skåne ́s website were used to complete the interview material in order to implement triangulation and to increase validity. The collected data were analysed using qualitative content analysis. The results show that staff members at Region Skåne’s Psychiatry departments use several different methods to identify the risk of loneliness among the elderly. The most remarkable results to emerge from the data are the several ways of communication they use with the patients, the different team-works they establish, as well as the time invested into gaining competences about the risk of suicide. / Självmord är bland de största folkhälsoproblemen i Sverige och världen över och leder till sociala, emotionella och ekonomiska konsekvenser. Självmord finns i nästan alla åldersgrupper, och de äldre visar inget undantag från denna trend. Forskningen definierar de “äldre” som är 65 år gamla och äldre. Bland äldre inkluderar riskfaktorerna för att begå självmord, huvudsakligen av hälsorelaterade orsaker (såsom förekomst av fysisk sjukdom, funktionella begränsningar), men också andra sociala problem, tex allvarlig depression och hopplöshet, brist på skäl att leva, social isolering, ensamhet och förekomsten av stressande livshändelser. I den här uppsatsen är det fokus på ensamhet som en riskfaktor. Ensamhet bland äldre vuxna bidrar till flera hälsorelaterade frågor såsom självbedömd dålig hälsostatus, mental nedgång, ångest, depression och självmord. Forskning har visat att många av de äldre upplever ensamhet. Flera olika metoder och modeller användes både inom och utanför primärvården för att förhindra ensamhet bland äldre. För att förstå processen för självmordsrisk har den interpersonella teorin om självmord tillämpats. Den förklarar de olika faktorerna och processerna som händer inom och runt en äldre vuxens liv när de är i självmordsrisk. Teorin fokuserar på ensamhet och känslan att man är en börda för samhället, som två huvudfaktorer och som eventuellt kan leda till självmord. Forskningen syftar till att förstå och analysera hur olika anställda inom den svenska sjukvården och hur man i allmänhet hanterar ensamhet som en riskfaktor bland äldre som har självmordsbeteenden. Forskningen syftar också till att ta reda på hur denna risk för ensamhet kan hanteras. En kvalitativ fallstudie genomfördes och inkluderade semistrukturerade intervjuer med personal från Region Skåne. Urvalet av de intervjuade togs avsiktligt och med snöbollseffekt. Dessutom användes ett online dokument och rapporter från Region Skånes webbplats för att slutföra och komplettera intervjumaterialet för att öka validiteten. Den insamlade data analyserades med användning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att anställda vid Region Skånes psykiatriska avdelningar använder flera olika metoder för att identifiera risken för ensamhet bland äldre. De mest anmärkningsvärda resultaten som framgår av uppgifterna är de olika kommunikationssätten de använder med patienterna, de olika teamarbeten som de skapar, samt den tid som investerats för att få kompetens om risken för självmord.

This paper aims to investigate how needs assessors in the municipality experience their work with elderly people who experience loneliness, and what different types of support measures they can offer. In addition the paper looks into the discretion which the needs assessors use to provide the elderly people with care that is adapted to individual needs. This qualitative study has been carried out conducting semi-structured interviews with seven needs assessors from five different municipalities. The findings indicate that the work with elderly people experiencing loneliness is very much a question of interpretation. Loneliness can manifest itself in different ways and is not always easy to talk about, nor to interpret. The study also shows that individual assessments can be difficult to implement due to strict guidelines and a tight budget. However, the work towards helping-and supporting elder people and acknowledging the issue of loneliness in later life is an important matter for both older people and needs assessors.

I takt med att världens befolkning åldras ökar också gruppen av äldre användare. För denna användargrupp är ensamhet ett samhälleligt problem som riskerar att förvärras i och med ökande digitalisering. Ensamhet har identifierats som en orsak till flera psykiska och fysiska hälsoproblem. Åtgärder för att minska ensamhet bör fokusera på att stärka användares redan existerande sociala kopplingar; ett sätt att stärka den sociala sammankopplingen för äldre användare är genom hågkomst och berättande i ett intergenerationellt perspektiv. Denna studie undersöker just hur ett digitalt verktyg skulle kunna utformas i syfte att stimulera äldre till intergenerationellt berättande. För detta ändamål skapades en prototyp (“Minnesvandring”) av en möjlig mobilapplikation för intergenerationellt berättande. Denna prototyp undersöktes sedan med hjälp av fyra respondenter (74 - 92 år) i en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades sedan med den Stegvis-deduktiva induktiva metoden. Undersökningens viktigaste slutsatser är: minnesberättande är en process; triggers bör utformas med tanke på både de yngre och de äldre; trygghet och kontroll är viktiga; att få respons är motiverande för de äldre. Dessa slutsatser kan tjäna som hjälpmedel för en designer vid design av en tjänst avsedd att stödja äldre i deras minnesberättande. / The world's population is ageing and the number of elderly technology users increases. For this user group loneliness has become a public health concern which is likely to continue growing along with the rising digitalisation. Worsened mental and physical health in elderly users has also been attributed to loneliness. Measures aiming to reduce loneliness should focus on strengthening users’ existing social bonds; one way to achieve this is through intergenerational storytelling and reminiscing. This paper evaluates how a digital artefact could be designed for intergenerational storytelling, with a focus on the elderly users’ engagement. To fulfil this research objective, we created a prototype of a mobile application for intergenerational storytelling. The prototype was tested together with four elderly (74 – 92 years) users in a qualitative study of semi-structured interviews. The stepwise deductive-inductive approach was used to analyse the empirical data.   The most important findings of this study indicate that: storytelling of memories is a process; triggers should be designed together with both the elderly users and their audience; security and control are important; receiving an answer is motivating to the elderly users.  These conclusions can be used as a guide for design of digital services that aim to support elderly users in their intergenerational storytelling.

Introduktion: Den alarmerande spridningen av coronaviruset (COVID-19) utgör ett allvarligt hot mot nationer och samhällen runt om i världen (WHO, 2020). Risken för att bli svårt sjuk i covid-19 ökar med ålder. Viruset som orsakar covid-19 klassas som en infektionssjukdom och smittan sprids genom små droppar som skapas när en infekterad person hostar, nyser eller andas ut. Den påminner ofta om förkylning eller influensa med feber och hosta. Flera länder svarar genom restriktioner av icke-väsentliga aktiviteter och genom så kallade lockdowns eller rekommendationer samt med åtgärder som ska förhindra virusets framfart vilket varit ett viktigt verktyg tillsammans med smittspårning. Det har inneburit stora kostnader och negativ påverkanför både samhälle , den enskilde individen och i synnerhet de äldre. Syfte: Studiens syfte är att undersöka isoleringen och ensamhet påverkan på äldre individer under Covid-19 och dess konsekvenser för hälsa och välbefinnande. Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderade 11 vetenskapliga artiklar publicerade 2020–2021 som söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet uppvisar gruppens heterogenitet men även belyser det faktum att flertalet äldre rapporterar ökad ensamhet och oro som konsekvenser av rekommendationer och åtgärder under covid-19 pandemin. Slutsats: Det finns en ökad ohälsa bland äldre individer. Många har klarat sig positivt och anpassat sig, medan andra har upplevt försämrade känslor av ensamhet och med oförmåga att anta ny teknik för att underlätta social interaktion. Att identifiera äldre individer som upplever ihållande ensamhet under pandemin kan vara avgörande för att förbättra deras allmänna välbefinnande och minska risken för ytterligare ohälsa. / Introduction: The alarming spread of the coronavirus leading to COVID-19 posed a serious threat to nations and societies around the world (WHO, 2020). The risk of becoming seriously ill with COVID-19 increases with age. The coronavirus that causes COVID-19 is spread through small drops created when an infected person coughs, sneezes, or exhales. It is reminiscent of a cold or flu with fever, cough, and many other symptoms. Several countries responded by imposing restrictions on non-essential activities, lockdowns, and social distancingrecommendations, as well as others measures to prevent the virus's spread. These have been important tools along with infection tracing. However, this also has entailedhigh costs and a negative impact at the level of society, the individual and especially the elderly. Purpose: The purpose of this study was to investigate the impact of COVID-19 on isolation and loneliness among elderly and consequences for health and well-being. Method: A systematic literature study using the databases, PubMed and CINAHL, included 11 peer-reviewed articles published between 2020–2021. Results: The results showed that the impact of COVID-19 washeterogeneous among elderly and highlighted that most elderly people reported increased loneliness and anxiety as a consequence of national and global health recommendations and measures, such as mandated quarantine and social distancing, during the COVID-19 pandemic. Conclusion: COVID-19 increased ill mental health among older individuals. Many have coped positively and adapted, while others have experienced worsening feelings of loneliness,especially due to an inability to adopt technologies to facilitate social interaction. Identifying elderly individuals who experience persistent loneliness during the COVID-19 pandemic iscrucial to improve their overall well-being and reduce the risk of further ill mental and physical health.

I denna studie undersöks sambandet mellan ungdomars psykiska ohälsa, ofrivillig ensamhet och social isolering i ljuset av individens psykosociala miljö. Syftet är att utveckla en djupare förståelse för de dynamiska interaktionerna mellan dessa faktorer, och hur de bidrar till psykisk ohälsa och ökad ensamhet bland ungdomar. Vidare undersöker studien befintliga strategier och interventioner som kan hantera och minska ensamhet hos ungdomar, och deras effektivitet. Genom litteraturstudie belyser studien potentiella mekanismer bakom ensamhet hos ungdomar. Resultaten visar att ofrivillig ensamhet och/eller social isolering har en inverkan på psykisk hälsa och kan bidra till olika psykiska problem såsom depression och ångest. Det framkom att ingen enstaka variabel orsakar ensamhet, det är istället en mängd faktorer i individens psykosociala miljö som har inverkan. Ungdomar upplever olika typer av ensamhet, inklusive existentiell ensamhet, och uppfattningen av ensamhet är djupt subjektiv. Resultaten framhäver vikten av social inkludering/exkludering, familjens roll, kamratrelationers kvalitet samt betydelsen av mentorer, stödjande vuxna och professionella. Samtidigt lyfts bristen på specifika interventioner för att bekämpa ungdomars ensamhet. Trots detta påvisar studien att vissa interventioner, inklusive gruppbehandling, mindfulness och internetbaserade program, har positiva resultat. / This thesis aims to investigate the association between youths' mental health, involuntary loneliness, and social isolation, particularly focusing on the individual's psychosocial environment. Furthermore, this study examines existing strategies and interventions that can address and reduce loneliness among youths and the effectiveness of these interventions. Through a literature study of previous research, this study aims to deepen the understanding of the underlying mechanisms behind youths' loneliness. Findings demonstrate that involuntary loneliness and/or social isolation significantly impact mental health and can lead to various mental health disorders such as depression and anxiety. It is evident that there isn't a single variable causing loneliness, instead, several factors within the individual's psychosocial environment play a role. Youths’ experience different types of loneliness, including existential loneliness, and perceptions of loneliness are deeply subjective. The present thesis underscores the importance of social inclusion and exclusion, the role of the family, the quality of peer relations, and the significance of mentors, supportive adults, and professionals. It highlights the lack of specific interventions to combat loneliness among youths. Despite this, the study indicates that certain interventions, including group therapy, mindfulness, and internet-based programs, yield positive results.

Inspired by Valerie DeMarinis quantitative study Pastoral care, existential health, and existential epidemiology: a Swedish postmodern case study (2003), and Peter Strang and Susann Strang’s research Questions posed to hospital chaplains by palliative care patients (2002) the aim of this quantitative research was to continue to investigate the field of Existential health and pastoral care. With the background of previous research within the field of Psychology of Religion and Existential health, this study also wants to direct attention to a group especially affected by the Covid-19 Pandemic: the group of old adults, living at retirement homes in Sweden. A group who, bound by the restriction orders, got isolated from their social surroundings outside their homes. By investigating priests and deacons in the Church of Sweden's perception of their relations and conversations with older adults before, during, and after the implemented Covid-19 restrictions, this study tries to answer the following research questions: (1) How has the expression of existential health, according to priests and deacons who work with old adults living at elderly centers, has been affected during the pandemic? (2) In what way has the relationship between the Church of Sweden and retirement homes gotten affected during the pandemic? By using DeMarinis theory on levels of health and existential information, (DeMarinis 2003:2008) a suggestion of categorisation of themes in pastoral care was created. The original themes in this study were based on DeMarinis survey posed to church chaplains (DeMarinis, 2003) and got categorized into seven head categories: (a) Loneliness, (b) Psychological themes, (c,) Identity-themes, (d) Social themes, (e) Existential themes, (f) Religious- and Spiritual themes, and (g) Fysical themes. The head categories were later used in the analysis. The material was collected through a survey, posed to priests and deacons within the Church of Sweden. The survey was sent by email to 644 parishes all across the country, and answered anonymously by 355 priests and deacons. By dividing the survey into four parts: (1) demographic information about the respondents, followed by repeated questions to (2) the time before the restraining orders (3) the time during the restraining orders, and (3) the time after the release of the restraining orders, the results came out as following: through all the time-periods loneliness was the most common theme, followed by Psychological themes. Identity-themes, such as life story, work, ageing, decreased during the times of restriction orders. In the same period of time, existential and religious themes got more common, especially themes that can be seen as negatory, such as depression, fear of death, God’s absence, suicidal thoughts. Regarding the relational question between the Church of Sweden and retirement homes, the respondents indicated a change in frequencies of contact, and places of contact. Before the pandemic, the majority of the respondents often had contact with older adults living at the retirement homes, usually in relation to the parish activities at the centers. With the restrictions 80% (N=350) had contact less than once a month, compared to before, 57,8% (N=351) had contact more than 2-3 times a month. Contact by phone got more common, and the contact depended on either staff at the elderly-center, relatives to the elderly, or the respondent during the restraining orders.