Bakgrund: Andelen äldre ökar och allt fler lever till mycket hög ålder. Med stigande ålder ökar risken för problem relaterat till mat och måltider och ensamboende äldre har ökad risk att drabbas av undernäring. Att äta tillsammans med andra kan öka matintaget och bidra till social gemenskap hos äldre.   Syfte: Syftet var att beskriva upplägget av Projekt Måltidsvän samt vilken betydelse äldre deltagare i projektet tillskriver social interaktion under måltiden. Metod: I Projekt Måltidsvän kan äldre som är 67 år eller äldre få sällskap under måltiden av en frivillig måltidsvän. Frivilligsamordnaren intervjuades för att belysa perspektivet från en övergripande nivå. Tre äldre mottagare intervjuades om deras upplevelser av social interaktion och måltidens betydelse och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom i intervjun med frivilligsamordnaren att Projekt Måltidsvän har varit populärt att söka till som frivillig och utmaningen har varit att finna äldre deltagare som vill medverka i projektet. Analysen av intervjuerna med de äldre deltagarna genererade fem kategorier där det framkom att respondenterna till en början kunde känna sig både ambivalenta och nyfikna inför deltagandet i projektet. Social interaktion var viktigt och en lyckad matchning var en förutsättning för att relation skulle utvecklas till en vänskap. En trivsam måltidsmiljö och att äta i gemenskap med andra var en viktig förutsättning för en trivsam måltid. Måltidsvännen kunde också utgöra ett stöd under måltiden. Slutsats: Deltagarna i Projekt Måltidsvän har varit nöjda med projektet och den sociala gemenskap som uppstått under måltiden, vilket innebär att denna typ av insats kan användas i kommuner för att främja ett friskt åldrande. / Background: The proportion of elderly is increasing and more people are living to a very high age. With higher age, the risk of problems related to food and meals increases, and elderly people living alone are at risk of suffering from malnutrition. Eating together with others can increase food intake and contribute to the social companionship for the elderly. Objective: The purpose was to describe the structure of Project Meal Friend and what significance older participants in the project give to social interaction during the meal. Method: In Project Meal Friend, a volunteer meal friend can join elderly people who are 67 or older during the meal. The volunteer coordinator was interviewed to highlight the perspective from an organizational level. Three elderly recipients were interviewed about their experiences of social interaction and the importance of the meal, which were analysed with qualitative content analysis. Results: The interview with the volunteer coordinator showed that the Project Meal Friend has been popular to apply for as a volunteer and the challenge has been to find older participants to the project. The analysis of the interviews with the elderly participants generated five categories where it emerged that the respondents could initially feel both ambivalent and curious about the participation in the project. Social interactions were important and a successful match was a prerequisite for the relationship to develop into a friendship. An enjoyable meal environment and eating in companionship with others was an important prerequisite for a pleasant meal. The Meal Friend could also provide support during the meal. Conclusion: The participants in Project Meal Friend have been satisfied with the project and the social companionship that emerged during the meal, which means that this type of projects can be used in municipalities to promote healthy aging.

<p>Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos människor tycks försummas på flera områden i samhället, bland annat saknas den helt på psykologprogrammet på Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frågor som patienter berörs av och om möjligt urskilja några existentiella teman som är särskilt framträdande. Bakgrunden för arbetet är en existentialistisk referensram på individ och samhällsnivå. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev någon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var särskilt framträdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet. Patienter visade sig ha svårt att hitta en balans mellan dessa motpoler. Temana innebar i högre utsträckning fruktan än hopp. Det fanns en svårighet kring att acceptera det svåra livet och att leva ett sant liv. Patienter visade sig ofta fly från det egna ansvaret, ensamheten och döden då dessa teman upplevs som skrämmande. De framkomna temana stod i tydlig samklang med den existentialistiska referensramen.</p>

<p>Den här uppsatsen belyser några äldre människors syn på sin vård- och omsorgssituation. Syftet med uppsatsen var också att ta reda på om Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken är något som fungerar och efterlevs i praktiken. Urvalet var begränsat till fyra äldre personer som bor på olika servicehus i Stockholms innerstad. Studien är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Min studie analyserades utifrån ett kognitivt perspektiv. Resultaten visar att de flesta äldre hade någon form av daglig sysselsättning. De var alla nöjda med sitt boende. De hade överlag anhöriga eller vänner som de i viss utsträckning träffade även om umgänget hade minskat sedan de flyttade till servicehus. De äldre hade en god relation till personalen och var överlag nöjda med sin vård- och omsorgssituation. Resultaten ger dock vissa indikationer på att Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken kanske inte alltid efterlevs och fungerar i praktiken.</p>

<p>There are few empirical studies about instant messaging, and the measurements used are somewhat diverse. The main purpose of this study was to investigate if depression and loneliness differed in relation to instant message habits among young adolescents. Special focus was also on motivation behind, and time spent on instantmessaging. The study was conducted using a self report questionnaire,using 3 factors for motivation and 8 items to measure time. The 365 participants were between ages 12 and 16. The study found that depression and loneliness differed in many ways depending on what measurement compared with. The conclusion drawn is that future studies have to use more precise measurements.</p> / <p>Det finns få empiriska studier om chattande och de mått som används varierar. Huvudsyftet med den här studien var att undersöka om depression och ensamhet skilde sig i relation till chatt-vanor blandunga tonåringar. Speciellt fokus låg också på motivation bakom och tid spenderad med chattande. Studien genomfördes med ensjälvrapports frågeformulär och använde tre faktorer för motivation och 8 <em>items </em>för att mäta tid. De 365 deltagarna var mellan åldrarna 12till 16. Studien fann att depression och ensamhet skiljde sig på mångasätt beroende på vad för mått man jämförde med. Slutsatsen som drasär att framtida studier måste använda mer precisa mått.</p>

Syftet med denna studie var att belysa ensamhet bland äldre. För att få en djupare förståelse för betydelsen av de äldres sociala förhållanden, gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med tre äldre människor boende i eget hem med hemtjänstinsatser samt tre boende på servicehus, med avsikt att jämföra upplevelsen av ensamhet i de olika boendeformerna. Resultatet tematiserades kring följande teman: ålder och aktivitet, åldrande och sociala kontakter, åldrande och upplevelse av ensamhet/gemenskap, boendeformen och dess betydelse för ensamhets-/gemenskapsupplevelsen, hemtjänstens betydelse samt strategier mot den eventuella ensamheten. Analysen av resultatet gjordes utifrån följande gerontologiska teorier: rollteorin, aktivitetsteorin, disengagemangsteorin, teorin om gerotranscendens och livsloppsperspektiv på åldrandet. Undersökningen visade att samtliga respondenter upplever en minskning av de sociala kontakterna på grund av åldrandet och medföljande funktionsnedsättning och att detta har bidragit till en ökning av fysisk ensamhet. Upplevelsen av ensamhet tycks däremot inte vara påverkad av vare sig ålder eller boendeform. Alla respondenter tyckte att fysiska aktiviteter var viktiga och deltog själva i någon form av aktivitet oavsett om de kände sig ensamma eller ej. Hemtjänstpersonalen har en stor betydelse i respondenternas vardag. Den minskar deras ensamhet och är en trygghetsfaktor. Positiva omdömen är återkommande i respondenternas beskrivning av hemtjänstens roll i deras tillvaro.

There are few empirical studies about instant messaging, and the measurements used are somewhat diverse. The main purpose of this study was to investigate if depression and loneliness differed in relation to instant message habits among young adolescents. Special focus was also on motivation behind, and time spent on instantmessaging. The study was conducted using a self report questionnaire,using 3 factors for motivation and 8 items to measure time. The 365 participants were between ages 12 and 16. The study found that depression and loneliness differed in many ways depending on what measurement compared with. The conclusion drawn is that future studies have to use more precise measurements. / Det finns få empiriska studier om chattande och de mått som används varierar. Huvudsyftet med den här studien var att undersöka om depression och ensamhet skilde sig i relation till chatt-vanor blandunga tonåringar. Speciellt fokus låg också på motivation bakom och tid spenderad med chattande. Studien genomfördes med ensjälvrapports frågeformulär och använde tre faktorer för motivation och 8 items för att mäta tid. De 365 deltagarna var mellan åldrarna 12till 16. Studien fann att depression och ensamhet skiljde sig på mångasätt beroende på vad för mått man jämförde med. Slutsatsen som drasär att framtida studier måste använda mer precisa mått.

There is a contradiction between not wanting to be alone, craving for fellowship, but still not wanting to socialize with just anybody. The purpose with this paper is to inquire into individuals experiences of loneliness and of fellowship, as well as the tension between individual/ and social needs. The empirical material consists of five semistrucured interviews with a mix of individuals with one common factor; they were all frequently visited the meeting/place Nyfiket in Helsingborg during the summer 2011. The result were interpreted on the basis of E.Goffmans theory concerning the inevitable role-playing in everyday life, E.Fromms discussion about individuals ongoing espace towards- or away from things in life. But also on the basis of Robert S. Weiss theory about provisions of different social relationships, and T. J.Scheff argumentation concerning the balance between closeness and distance when it comes to social bonds. This study showed that each one had or did experience loneliness. Although it also shows that the experience of loneliness as well as fellowship is divided. Loneliness is divided into voluntarily and satisfying or involontarily and awful. It also came to my understandning that intercourse provides with goodness but also comes with strenuous requirements as roleexpectations. The individuals though shared a wish for possibilities to socialize without requirements. / Det förekommer en motsägelse beträffande att inte vilja vara ensam, med en längtan efter gemenskap, men samtidigt inte vilja umgås med vem som helst. Syftet med denna studie är att kvalitativt undersöka individers upplevelse av ensamhet och gemenskap samt spänningen mellan individuella- och social behov. Materialet består av fem genomförda semistrukturerade intervjuer med ett blandat urval individer med en gemensam faktor; de var alla återkommande besökare på mötesplatsen Nyfiket i Helsingborg under sommaren 2011. Intervjueresultatet tolkades utifrån E.Goffmans rollbegrepp, E.Fromms tankar om indidivdens flykt till- eller flykt från något. Samt utifrån Robert S. Weiss teori om sex förnödenheter av social tillförsel och T.J.Scheffs resonemang kring balansen mellan närhet och distans vilka fordras för individens fulla3välbefinnande.Studien visar att var och en har upplevt- eller upplever en känsla ensamhet. Dock visar det sig att ensamhetens- såväl som gemenskapens påverkan är tvåsidig. Ensamhet som delas upp i två kategorier av informanterna kan vara ofrivillig och avskyvärd alternativt tillfredställande då den är självvald. Gemenskap har likaså antingen en positiv inverkan eller en negativ, om det senare alternativet innebär påfrestande rollförväntningar. En önskan om utökad gemenskap samt möjligheter till kravlöst umgänge uttrycks hos samtliga.

Antalet äldre människor i Sverige ökar. Ensamhet förekommer främst hos äldre och påverkar deras livskvalité. Det är viktigt att ha kunskap om äldre människors upplevelser av ensamhet för att kunna främja hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är att belysa äldre människors upplevelser av ensamhet. En kvalitativ analysmetod vilket består av tre faser helhet-delar-helhet användes för att analysera data och datainsamling skedde genom intervjuer med nio äldre människor över 65 år. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades. Ur analysen framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier bildades. Resultatet visade att när respondenterna förlorade sin partner blev upplevelsen av ensamhet påtaglig. Familj, vänner och sociala aktiviteter kunde förebygga eller minska äldre människors känsla av ensamhet. Att känna sig självständig och kravlös var en positiv upplevelse av ensamhet. Det fanns en rädsla hos respondenterna att bli lämnad ensam om de skulle bli sjuka. Det var viktigt för äldre människor att bli respekterade som unika människor och att känna gemenskap. / The number of elderly people is increasing in Sweden. Loneliness occurs specially among elderly and it can affect their quality of life. It is important to gain knowledge of elderly people´s experiences of loneliness to improve health and well-being. The aim of this study is to illuminate older people´s experiences of loneliness. A qualitative analysis method which contained three phages whole-part-whole was used to analyze the data. The data were collected through interviews with nine elderly people over 65 years old. Interviews were recorded in the tape and transcribed. From analysis it appeared three main categories with associated subcategories. Result indicated that when respondents lost their partner, the experiences of loneliness were substantial. Family, friends and social activities could prevent or reduce elderly people´s feeling of loneliness. To feel independent and undemanding was the positive experiences of loneliness. There was fearfulness among respondents of being left alone if they would become sick. It was important for elderly people to be respected as a unique human being and to feel togetherness with others. / Är redan presenterat.

Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen blir allt större i många länder så även i Sverige. Ensamhet är ett aktuellt folkhälsoproblem för denna åldersgrupp. Det finns flera mer eller mindre omfattande definitioner av ensamhet inom forskningen vilket är ett bevis på hur komplext begreppet är. Det finns flera olika orsaker till varför en människa blir ensam och vad detta kan leda till. En viktig aspekt av ensamheten är att den även har en självvald positiv sida som kan leda till hälsa, något som är lätt att förbise då man oftast tänker på ensamhet som lidande inom vården. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ensamheten hos äldre kan lindras och vad som gör den uthärdlig samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att lindra och förebygga ensamhet. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som syftar till att ge en övergripande bild av hur forskningen på området ser ut. Vi har med hjälp av en manifest innehållsanalys skapat huvudkategorier och teman utifrån de vetenskapliga dokument som uppsatsen baseras på. Resultat: Forskningen identifierar flera olika faktorer som kan lindra ensamheten hos individen däribland främjandet av det sociala nätverket. Sjuksköterskans arbete kan inriktas på att utveckla det sociala nätverket men även på att bland annat främja kontakten med patienten.   Diskussion: Genom att använda Virginia Hendersons omvårdnadsteori tolkade vi uppsatsens innehåll och fann bland annat att det är sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten att nå sina mål. Målen kan bestå i att göra ensamheten uthärdlig genom vardagliga aktiviteter som exempelvis att läsa. Målen kan även handla om att sjusköterskan måste agera tolk för patienten när det kommer till att utveckla befintliga eller nya sociala relationer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård. Dessa vardagliga teman är även representativa för Bekantskap önskas, även om både intensitet och fokus skiftar. Här finns bitande ironi, ensamma, desperata mammor, men inte samma nattsvarta ton som i debutsamlingen. Döden är konkret och ständigt närvarande i båda samlingarna. Den jämförande analysen av Idlaflickorna och Nattorienterarna betonar uttryckssättet i dramatiken jämfört mot lyriken. Det poetiska språket är typiskt för Lugns dramatik. Influenserna från Samuel Beckett och absurdismen är också påtagliga. Slutligen konstateras att den existentiella utsattheten inte är lika tydlig i dramatiken - på ytan. Under ytan är det symboliska och fragmenterade språket minst lika existentiellt.