Because of the situation around the world with war and poorness many people need to leave their homeland and find safeness in other countries. A big amount of this group is children without company of an adult, so called unaccompanied children. The numbers of unaccompanied children who seek safeness in Sweden grow every year. The aim of this study was to investigate how social workers in four municipalities in south of Sweden experience their work with investigating the needs of unaccompanied children. The aim was also to investigate how the social workers experience their opportunities to meet the children’s needs with personalized interventions. The study is built on semi-structured interviews with six social workers who all have experience or are now working with investigating unaccompanied children. The results of the interviews were analyzed using a system theory perspective and Andrew Abbotts profession theory. We also used the terms grassroots bureaucrats and discretion. The results of our study has shown us that the social workers often feel a certain restriction when it comes to their ability to meet the children’s needs because of the lack of available accommodations. The study also shown that the social workers experience a limitation when it comes to the authority they have as their decisions must be approved by others and not based solely on the individual workers assessment.   The social workers in our study also experience that their work is not taken as seriously as others investigation of children from Swedish families which influence the status and legitimacy that they describe that their profession should have.

Bakgrunden tills studien är dels att förstå innebörden av begreppet ensamkommande barn, dels vilka riktlinjer för delaktighetsgörandet som finns för socialsekreteraren i arbetet med ensamkommande barn. Jag vill få en kunskap om socialsekreterarens delaktighetsfrämjande arbete med ensamkommande barn och socialsekreterarens handlingsutrymme och svårigheter i arbetet. Syftet med studien är att utifrån socialsekreterares upplevelser beskriva och analysera det delaktighetsfrämjande arbetet med ensamkommande barn. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där empirin består utav fem transkriberade intervjuer. Intervjupersonerna har valts utifrån ett strategiskt val med kriteriet att vara socialsekreterare som arbetar med ensamkommande barn. En intervjuguide utformades för att få svar på intervjufrågorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrån studiens teoretiska perspektiv symbolisk interaktionism samt de två teoretiska begreppen delaktighet och handlingsutrymme. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner upplever sitt handlingsutrymme i arbetet som stort och att de är tämligen fria i arbetet. Socialtjänstlagen ger socialsekreterarna ett stort handlingsutrymme då lagen enbart är en ramlag med allmänna riktlinjer. Fortsättningsvis visar resultatet att intervjupersonerna upplever stora svårigheter vid användandet av telefontolk i samtal med ensamkommande barn. Det framkommer i resultatet att intervjupersonerna upplever svårigheter vid att skapa en förtroendefull relation med det ensamkommande barnet med anledning av barnets tidigare erfarenheter. Vidare visar resultatet på att intervjupersonerna upplever deras arbete med ensamkommande barn som delaktighetsfrämjande genom att låta barnet få ta del av information samt genom att barnet får dela med sig av sina åsikter som beaktas i den beslutsfattande processen. / The background to the study is the first to understand the concept of unaccompanied children, and the guidelines for the participation announcement that exist for the social worker in the work with unaccompanied minors. I want to gain knowledge of the social workers participative work with unaccompanied children and the social workers discretion and the difficulty of the work. The purpose of the study is that based on the social worker's experience to describe and analyze the participative work with unaccompanied children. A qualitative study using semi-structured interviews in which empirical data consists of five transcribed interviews. The interviewees have been selected by a strategic choice of the criterion of social workers who work with unaccompanied minors. An interview guide was designed to find answers to interview questions. The empirical data were analyzed based on the study of theoretical perspectives symbolic interactionism and the two theoretical concepts of participation and discretion. The results show that all the respondents perceive their freedom of action in that big and that they are relatively free of work. The Social Services Act gives socialworkers a wide discretion when the law is merely a framework law of general guidelines. Henceforth, the results show that the respondents are experiencing great difficulties when using telephone interpreter in conversation with unaccompanied minors. It emerges from the results that the respondents experiencing difficulties increating a relationship of trust with the unaccompanied child because of the child'sprevious experiences. Furthermore, the result shows that the interviewees perceive their work with unaccompanied children who participative by letting the child take part of the information and by the child may share their opinions taken into account in the decision-making process.

Antalet ensamkommande barn har sedan 2006 ökat oavbrutet och alla dessa barn blir placerade på HVB-hem eller i familjehem. Forskning visar att detta är en utsatt grupp som kan ha svårt att ta sig in på arbetsmarknaden på grund av diskriminering. Forskning visar att arbete, utbildning och socialt nätverk är viktigt för att kunna etableras i samhället. Personalen på HVB-hemmen är några av de personer som står de ensamkommande barnen närmast och därmed kan stötta barnen i vägen till etablering.  I denna kvalitativa studie undersöks därför vilka perspektiv och erfarenheter personalen på HVB-hem för ensamkommande barn har på barnens möjlighet till etablering. Empirin består av sex semistrukturerade intervjuer genomförda på HVB-hem i södra Sverige. Dessa har sedan analyserats med hjälp av analysmetoden fenomenografi. Med hjälp av denna analys hittades åtta kategorier. Dessa har sedan analyserats med hjälp av Bourdieus kapitalteori samt begreppet stereotypisering.  Resultatet visade att informanterna beskriver de ensamkommande barnens sociala nätverk och kunskaper om samhället som begränsade, men att barnen har möjligheter att förstärka dessa. De kunskaper barnen har med sig från hemlandet menar informanterna inte alltid passar in och de behöver därmed läras om. En utmaning för de ensamkommande barnen är att de blir stereotypiserade av det svenska samhället, vilket kan försvåra deras väg till etablering.

In recent times the number of children and youth, that have been forced to flee to Sweden due to various circumstances, has increased. The majority of said children and youth seek refuge along with their parents. In recent years, however, the count of this mentioned group, coming separately from their parents, has gradually increased. Children in such situations are called unaccompanied children. A knowledge gap in previous research, regarding the commitment of unaccompanied children, might be filled by neighborhood attentiveness to residential care homes i.e. HVB where many of these children get placed. In regards to this acknowledgement, the aim of this study has been to investigate neighborhood contacts with HVBs for unaccompanied children. Furthermore, the aim has been to investigate these contacts by using a case study with the objective of the municipality Gislaved and its HVB for unaccompanied children Furugården in Smålandsstenar. From the noted points the role that the neighborhoods might play regarding the endeavors towards integration will be highlighted. The study has been based on the theoretical frameworks of NIMBY and the Contact Hypothesis that intend to explain the significant role that the neighborhood’s impact can have on unaccompanied children’s integration. In order to meet the aim of this study, a total of 23 semi-structured and qualitative interviews have been conducted with responsible staff of the HVB along with its neighborhood i.e. its neighbors. / På senare tid har antalet barn och ungdomar som tvingats på flykt till Sverige åtskilda från sina föräldrar succesivt ökat. Dessa går under benämningen ensamkommande barn. En kunskapslucka inom tidigare forskning angående åtagandet av ensamkommande barn är den betydelse grannskapet till HVB-hem, som många av dessa barn placeras i, kan spela. Syftet med föreliggande studie har därmed varit att undersöka grannskapskontakter med boende för ensamkommande barn med hjälp av en fallstudie av ett HVB-hem i Gislaveds kommun, HVB-hemmet Furugården i Smålandsstenar, och att från dessa utgångspunkter belysa den roll grannskap kan spela för integrationssträvande. Studien har utgått från de teoretiska begreppen: NIMBY och Kontakthypotesen vilka inom studien har ämnat förklara grannskapets inverkan på ensamkommande barns integration För att uppnå studiens syfte har totalt 23 semistrukturerade intervjuer av kvalitativ karaktär genomförts med HVB-hemsansvariga och med HVB-hemmets grannskap, det vill säga grannar. / Ensamkommande barn och grannskapsrelationer i Jönköpings län

This study aims to examine how professionals in the field of foster care works with recruitments, assessment and education of family homes for unaccompanied children. The intention is to find out in case there are specific needs that justify specific approach to ensure that the child's best interests are indicative and satisfied. The survey was conducted based on a qualitative method and empirical data gathered through semi-structured interviews with employees in the social services. The result shows that there is a need for more and specific education for families receiving unaccompanied children. It is motivated by the needs and conditions that are often common for this group. Remarkable in this study is the situation that emerge around unaccompanied children placed in the network, which are described here as network families. Despite finding that they do not take part of the education for the second family is obligatory. The front will also need more and clearer guidelines about the investigation process in relation to network families, as the respondents believes that neither the law, assessment procedure or basic demands tailored to this group. / Studien syftar till att undersöka hur professionella inom området familjehemsvård arbetar med rekrytering, utredning och utbildning av familjehem inför mottagandet av ensamkommande barn. Avsikten är att ta reda på i fall det finns särskilda behov som motiverar specifika tillvägagångssätt för att säkerställa att barnets bästa blir vägledande och tillgodoses. Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod och empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare och socialsekreterare. En gemensam efterfrågan visade sig vara anpassad utbildning för familjehem som tar emot ensamkommande barn. Det motiveras med de behov och förutsättningar som barnen ofta har gemensamt. Det mest utmärkande resultatet i denna studie är de brister professionella vittnar om då det kommer till barn som placeras i sitt nätverk, vilka här benämns som nätverksfamiljer. Bristerna består i för lite resurser samt otillräckliga regelverk och rutiner runt utredningsprocessen. Det framkom också att nätverksfamiljer inte tar del av den utbildning som för andra familjehem är obligatorisk. Respondenterna menar att varken lagstiftning, utredningsförfarande eller grundkrav är anpassade efter denna grupp. Det ställer höga krav på den enskilde respondenten då det är där de svåra besluten ofta hamnar.

This study is about a guardian ad litem mission, role and relation to unaccompanied children. On the basis of qualitative interviews the study aims to understand the trustees’ role and relation to unaccompanied children. We chose to interview nine trustees to achieve a better insight of the trustees roll. We analyzed the interviews and tried to gain a better knowledge about a guardian ad litem mission, role and relationship to unaccompanied children with role theory and concepts off pastoral power and trust. Our results demonstrate that the guardian ad litem task is complex. Their mission in the legislation is not clearly defined but it covers the general welfare of the child. Complying with unaccompanied children to various meetings with government agencies such as immigration office, tax office, social services, and help with their finances. As a conclusion we now understand that to be a guardian ad litem to unaccompanied children requires a great deal of effort and commitment. They have to actively be able to engage themselves into the role of a guardian ad litem. A guardian ad litem is like a parent for these children helping and guiding those to the new society.

Det primära syftet med denna studie var att studera hur en grupp ensamkommande unga vuxna upplever tiden efter flytten ifrån PUT-boendet. Studien har även för avsikt att undersöka hur informanterna upplever tiden på PUT-boendet som förberedande inför det relativt självständiga livet utanför boendet. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats med tematiskt öppna intervjuer. Fyra enskilda intervjuer har genomförts med unga vuxna killar som tidigare kommit till Sverige som ensamkommande barn. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Aron Antonovskys teori om individens känsla av sammanhang, Erving Goffmans stigmatiseringsteori samt George Simmels teori om främlingen. Resultatet visade att de ensamkommande unga vuxna på olika sätt upplever att dem förberetts inför det relativt självständiga livet efter flytten från boendet. Vidare visar resultatet att de ensamkommande unga vuxna upplever ett utanförskap i relation till majoritetsbefolkningen och svensk-eritreanerna i Sverige. Det dubbla utanförskapet kan förklaras av deras ställning som både invandrare och ensamkommande i det svenska samhället.

Syftet med studien är att undersöka HVB-hem personalens uppfattningar om åldersbedömning av ensamkommande flyktingbarn. Dessutom syftar studien på att undersöka hur personalen upplever och hanterar den eventuella åldersosäkerheten hos ensamkommande som är placerade på HVB-hem för barn. Studien är baserad på åtta kvalitativa intervjuer med personal från olika kommuner i Sverige. Intervjuerna har analyserats med hjälp av olika verktyg från grounded theory metoden och resultatet har analyserats med teoretiska utgångspunkter i Maslows behovteori och Goffmans rollteori. Det visade sig att personalen har huvudsakligen negativa uppfattningar och upplevelser om åldersbedömning på ensamkommande. Dessutom ansågs barns behov som viktigare än deras ålder. Att arbeta med att tillgodose barns behov är utgångspunkten i deras roll som HVB-hem personal. En bra och förtroendefull relation upplevdes kunna skadas av att lyfta misstankarna om ålder till Migrationsverket eller till ungdomen. Det kunde dock ses risker med åldersskillnader och att barn och ungdomar i olämplig ålder, för ung eller för gammal, placeras på HVB-hemmet. Utnyttjande, kränkning, mobbning och sexuellt ofredande nämndes av flera. Det ansågs finnas fördelar med det också. Äldre ungdomar som stödpersoner, storasyskon och förebilder eller deras möjlighet att få stöd från personal dygnet runt och gå i skolan, vilket i sin tur kunde anses bidra till en bättre integration.

Sammanfattning Antalet ensamkommande barn ökade markant under hösten 2015. Denna period kallas av allmänheten för flyktingströmmen. I föreliggande uppsats undersöks socialsekreterares beskrivningar av arbetet med ensamkommande barn under ökade arbetskrav i samband med flyktingströmmen 2015. Vidare avser studien att undersöka hur flyktingströmmen påverkat socialsekreterares arbete med ensamkommande barn idag. Studien är en kvalitativ vinjettstudie med en semi-strukturerad intervjuguide. Fem respondenter som arbetar inom två olika enheter för ensamkommande barn har medverkat i studien. Den inhämtade empirin analyserades genom en tematisk analys. Resultatet i föreliggande studie visar att socialsekreterare upplever att deras utredningar av ensamkommande barn under flyktingströmmen blev bristfälliga. Detta på grund av ökad ärendemängd, tidspress och resursbrist vad gäller kommunala boendeplatser. Dessutom visar resultatet på att socialsekreterare beskriver svårigheter med att beakta barnperspektivet fullt ut under denna period. Det framgår att socialsekreterare under flyktingströmmen beviljade outredda externa boendeplaceringar som en konsekvens av bristande resurser. Slutligen visar resultatet att en enhet, som ett antal av respondenterna arbetar inom, fått direktiv fått direktiv på att flytta de ensamkommande barnen till kommunens egen regi. Respondenterna upplever att beslut som fattades under flyktingströmmen 2015 på så sätt påverkar deras arbete idag.

No description available.