Studien syftar till att undersöka ett antal socialarbetares uppfattning av sin kompetens i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. I denna kvalitativa studie har tre intervjuer genomförts med två socialsekreterare och med en boendepersonal från ett HVB-hem. Intervjuerna utgör underlaget för besvarandet av en rad frågeställningar gällande socialarbetares egna uppfattningar om sin kompetens i sitt arbete med ensamkommande barn. I resultatet framkommer det att socialarbetare från socialtjänsten upplever att det är svårt att utöva sina samtalsfärdigheter eftersom samtalstillfällena är för få. Vidare visar studien att socialarbetare upplever att det är problematiskt att utreda många av barnens behov när en tolk är inblandad. Boendepersonal från HVB-hem upplevde inga problem att förstå barnen då barnen ofta kan kommunicera på svenska. Undersökningen visar även att socialarbetare upplever svårigheter att hantera traumatiserade barn och kontakten med barnens anhöriga. I resultatet framkommer också att kulturkompetens inte krävs i arbetet med ensamkommande flyktingbarn och att en förförståelse om kulturella bakgrunder kan skapa fördomar gentemot barnen. Sökord: Ensamkommande barn, Unaccomapanied minor, Social work refugees, Immigrant social work

2016 presenterades ett nytt ersättningssystem för kommuners arbete med att tillgodose ensamkommande barns behov. Systemets avsikt var att åstadkomma en kostnadseffektivisering och sänka statliga utgifter i arbetet med målgruppen. Socialsekreterare arbetar med att utreda barnens behov och bevilja bistånd för att de ska bli tillgodosedda. Studien söker efter socialsekreterares erfarenheter av ensamkommandes barns behov, hur de ekonomiska förutsättningarna har påverkat arbetet med att tillgodose behoven samt vilken betydelse det nya ersättningssystemet kommer ha i arbetet med att tillgodose behov. Insamlad empiri består av nio semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med målgruppen. Urie Bronfenbrenners teori, utvecklingsekologiskt perspektiv har använts som hjälpmedel för att utveckla frågeguide samt verktyg för att fördjupa analyserad empiri. Resultatet påvisar bland annat att ensamkommande barn har omfattande behov av trygga vuxna, skolgång och att behoven påverkas av omgivningen samt hur lagar utformas. De nuvarande ekonomiska förutsättningarna har legat till grund för en human linje men även utvecklat en marknad där vårdpriser överstigit kvalitén på tillhandahållen insats. Det nya ersättningssystemet är utformat utifrån att ensamkommande är självständiga vilket påverkar möjligheterna i arbetet med de resurskrävande barnen och tillsynen kan brista. Systemet kan skapa incitament för kommuner att placera fler barn enligt LVU eller motsvarande SoL. / In 2016 a new repayment systems were introduced for communes work to meet the needs of unaccompanied children. The system's intention was to achieve a cost-efficiency and lower government spending in the work with the children. Child-welfare officers work with investigate the needs of the children and grant assistance to ensure that the needs are satisfy. The study search for child-welfare officers experiences of the needs of unaccompanied children, how the economic conditions have affected the work to meet the needs and which effects the new repayment system will have in the work with meeting needs. The collected data consists of nine semistructured interviews with child-welfare officers working with the target group. Urie Bronfenbrenner's theory, developmental ecological perspective has been used as a tool for developing the questionnaire as well as a tool for analyze the empirical data. The result shows, that unaccompanied have an extensive need for safe adults, schooling and the needs are affected by the environment and how laws are formed. Current economic conditions have given possibility for a human approach, but also developed a market were care prices exceeded the quality of the provided care. The new repayment system is designed out of the idea tha unaccompanied children are independent, which affects the possibilities of working with the resource-demanding children. The system can create incentives for communes to place more children according to LVU or equivalent SoL.

Syftet med studien är att beskriva vilka uppfattningar som finns hos ensamkommande asylsökande ungdomar genom att intervjua sex ungdomar från Afghanistan och Iran om vad integrationsprocessen innebär för dem. Då jag har en förförståelse om ämnet så har jag valt att använda mig av hermeneutisk ansats och beskriva ungdomarnas uppfattning. Detta är en kvalitativ forskning med intervju som datainsamlingsmetod. Jag har intervjuat sex ensamkommande ungdomar mellan 16–18 år, med rötterna i Afghanistan. Många afghaner har flytt från Afghanistan till Iran och därmed kommer de från någon av dessa länder men de är alla födda i Afghanistan. Ungdomarna har bott i Sverige längre än ett år och har en pågående integrationsprocess. De som har deltagit i studien har bott i Sverige mellan 18 och 30 månader. Jag har gjort en kvalitativ innehållsanalys där en underliggande kategori har kunnat kopplas till desvar som respondenterna har gett. Detta är en pedagogiskt kopplat studie där socialpedagogik har berörts i beskrivningen av de ensamkommande ungdomarnas uppfattning som berör integrationsprocessen. Det som studien har resulterat i är att det finns mycket i integrationsprocessen som uppfattas positivt av ungdomarna men en del hinder kan göra processen svårare. Exempel på positiva delar av processen är den trygghet som finns i Sverige och det fina bemötande av ungdomarna, som uppfattas respekt. De svårigheter som kan uppstå är att deras väntan i asylprocessen blir långdraget och sänker motivationsnivån hos ungdomarna. Trots alla upp och nedgångar för ungdomarna har samtliga sex ungdomar hopp om framtiden och är beredda att kämpa för att få jobb, boende och utbildning som sedan ska leda till en bra integration. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Denna studie undersöker hur svensk dagspress återger debatten om medicinsk ål-dersbedömning av ensamkommande barn. Studien sträcker sig från januari 2010 till mars 2017. Studiens syfte är att undersöka vilka argument som varit framträ-dande i debatten som förts och studera huruvida det skett en förändring i debat-ten över tid. För att uppnå detta har jag utfört en kvalitativ textanalys av artiklar som är publicerade av tre stora svenska dagstidningar. För att analysera huvudar-gumenten i debatten har jag därefter använt mig av mitt teoretiska ramverk som består av tidigare forskning relaterat till ämnet samt av teorin, agenda-setting the-ory. Agenda-setting theory påvisar att media har betydelse för vilka frågor som blir av politiskt intresse men även vad allmänheten kommer att betrakta som ett socialt problem. Dessutom visar teorin att detta i sin tur kan påverka hur allmän-heten förhåller sig till den retorik som är dominerande. Det teoretiska ramverket bidrar till studiens tillförlitlighet och tjänar som ett analytiskt verktyg i enlighet med studiens syfte. Resultatet av denna studie antyder att rapporteringen av me-dicinsk åldersbedömning av ensamkommande barn har förändrats under den granskande perioden, i slutet av studien dominerade kravet på att utföra medi-cinska åldersbedömningar av ensamkommande barn. Dessutom framställs ensam-kommande barn som strategiska migranter som ljuger om deras ålder och utgör ett hot mot viktiga svenska normer och värderingar. / This study examine how Swedish daily newspapers are reporting on the issue of medical age estimation of unaccompanied children. The time-period for this study is January 2010 to March 2017. The purpose of this study is to analyze which ar-guments that have been predominate in the debate and if the debate changed in its nature during the time-period for this study. To answer the research questions, I have performed a qualitative text analysis of articles published in three major newspapers in Sweden. I identified the main arguments in the articles, correlating to the issue of medical age estimation and later applied the theoretical framework to analyze the content and bearing of the different arguments. My theoretical framework consists of previous research relevant to this study and the agenda-setting theory. Agenda-setting theory states that the media has an impact on which issues that become of political interest but also on what the public will re-gard as a social problem. Furthermore, it shows how this could influence how the public view problems and act according to the dominant rhetoric. The framework ensure that the research is credible and guides the analysis in a systematic way ac-cording the purpose of the study. The result of this study implies that the reporting of medical age estimation of unaccompanied children has changed over the years following a rhetoric that call for a changed practice, in other words, the use of more medical age estimations. Furthermore, unaccompanied minors, are presented as calculating adults, whom are lying about their age, and oppose as a threat to important Swedish values.

Studien har som syfte att studera hur gode män ser på sin roll och sitt ansvar i förhållande till ensamkommande barn och ungdomar. Den undersöker även vilka insatser som genomförts, lyfter eventuella svårigheter och undersöker vilka motiv och drivkrafter de gode männen har för sitt engagemang. Det ges en historisk och nuvarande överblick över hur ensamkommande barns situation utvecklats med fokus på förändringar under åren 2015 till 2017. För att belysa hälsofrämjande aspekter hos ensamkommande barn och ungdomar presenteras tidigare forskning om hur de ser på hem, tillhörighet, skola och trygghet. Forskning på frivilliga samhällsarbetare presenteras med fokus på gode män och en genomgång över vad som förväntas av gode män och dess insatser. Studien innehar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att gode män till stor del har altruistiska motiv för sitt engagemang, men att det även finns andra teoretiska perspektiv på de gode männens drivkraft och motivation. Det framkommer även att det svåraste upplevs vara möjligheterna till att kunna hjälpa och att de gode männen under vissa perioder pendlar mellan hopp och förtvivlan. / This study explores how legal guardian ́s look on its role and responsibility relative to unaccompanied children and youths. It also explore the actions that have been taken, lifting potential difficulties, and investigating the motives and driving forces the legal guardian have for their commitment. A historical and current overview of the situation of unaccompanied children has been developed, focusing on changes in the years 2015 to 2017. To highlight health-promoting aspects of unaccompanied children and young people, previous research is presented on how they look at home, belonging, school and safety. Research on volunteer community workers is presented with focus on legal guardians and a review of what is expected of legal guardians and their efforts. The study has a qualitative approach with semi structured interviews. The result shows that legal guardian usually have altruistic motives for their commitment, but that there are also other theoretical perspectives on the legal guardian ́s driving forces and motivation. It also turns out that the hardest experience is the ability to help and that the legal guardian ́s, during certain periods, commute between hope and desperation.

Sweden is a country that historically speaking has had generous migration policies, however the migration crisis occurring in 2015 resulted in many challenges for unaccompanied asylum-seeking children. This study highlights signs indicating that the adjustment period is not only crucial to their integration long-term but also sheds light on the vulnerability of unaccompanied children seeking asylum with a special emphasis being that they appear more vulnerable during the period when they first arrive in Sweden. We also examine how their experience of the asylum process potentially influences their social, physical, and psychological health. Furthermore, this is done by identifying which factors they themselves feel are of most importance as it pertains to their experiences of the asylum process, as well as what those experiences mean for their integration regarding their new lives in Sweden. The method used in this qualitative study has been conducting qualitative interviews with five male participants ranging from ages 20 to 25 years old. All participants share the experience of arriving in Sweden as unaccompanied asylum-seeking children. The results presented in the study were analyzed by applying two main theoretical perspectives and one complimentary theory one; Bronfenbrenner ecological system theory, Diaz integration theory, and empowerment. Additionally, previous research made within the area of the study was also examined. Results found that participants regard education, skillset in language, health, family, and meaningful people as crucial aspects that have had significant meaning in their experiences of going through the asylum process as well as for their integration. The conclusions drawn within the qualitative study is the understanding that language holds a key role in integrating, both effectively and long-term as it is believed to make way for self-sufficiency and building relationships with other members of society. Health was another key factor, specifically mental health which is an important aspect because it explores feelings of the unknown and fear that unaccompanied refugee children carry due to their experiences. Which in turn plays a role in their health while in the country and going through the process of for instance not knowing if they are allowed to stay in Sweden or not. Another conclusion was, understanding the importance of the personnel in homes for unaccompanied refugee children. Since many are forced to leave their family members behind this leads to them missing that family structure, an important component of developing children’s identity.

2015-års flyktingvåg har varit och är till viss del än idag starkt omdebatterad. Vem minns inte Stefan Löfvéens tal där han säger: ”Mitt Europa bygger inga murar” eller Gustaf Fridolins uttalande om Nya gymnasielagen som ”En seger för humanismen”. Flyktingvågen har verkligen satt Sveriges samhälle på prov på många plan vilket har lett till stora påfrestningar på allt ifrån bostäder och skola till sjukvård och omsorg. Migrationsverket fick som ett direkt resultat av flyktingvågen mängder med ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige och mängden har gjort att besluten om uppehållstillstånd i flera fall tagit så lång tid att barn hunnit bli vuxna i väntan på beslut. Sommaren 2017 blossade det upp en debatt om en stor grupp ungdomar. Ungdomar som främst kom från Afghanistan. Migrationsverket hade vid den här tiden redan gett ca 2000 av dessa ungdomar ett utvisningsbeslut vilka ungdomarna inte rättat sig efter. Ungdomarna menade delvis att besluten var felaktigt tagna eftersom de till skillnad från Migrationsverket menade att de områden i Afghanistan som ungdomarna skulle skickas till inte var säkra områden. Detta resulterade i en sittstrejk som ägde rum i Stockholm och detta blev en upplysning för svenska folket om gruppens existens. Studien fokuserar på att beskriva det juridiska läget för gruppens individer innan och efter tillkomsten av den nya gymnasielagen. Metoden som har använts är i huvudsak rättsdogmatisk där utgångspunkten kommer från framförallt lagtexten och förarbeten. När det kommer till praxis och doktrin så finns det väldigt lite rättsfall och litteratur kring gymnasielagen. Resultatet som studien visar är att gymnasielagen är komplicerad, så komplicerad att myndigheter som Migrationsverket inte alltid vet hur den ska tolkas. Lagen gör det svårt för individerna som den är till för och slutsatsen i studien landar i att det kommer vara svårt att med stöd av lagen kunna få ett permanent uppehållstillstånd.

Detta examensarbete syftar till att kartlägga hur utvalda socialarbetare i Malmö stad konstruerar skydd samt riskfaktorer som existerar i ensamkommande barns liv och deras integrationsprocess. Vidare avser vi att undersöka vilka resurser och brister som finns i arbetet med de ensamkommande barnen, med en geografisk avgränsning till Malmö stad. Vår problemformulering belyser barnens komplexitet och dubbla utsatthet vilket leder till en långvarig integrationsprocess. Våra valda informanter är dels boendestödjare som har en vardaglig kontakt med barnen men även socialsekreterare som har det huvudsakliga ansvaret för barnen. Arbetets teoretiska utgångspunkt är en konstruktivistisk ontologi där vi har valt att koppla det resultat vi framställt av våra kvalitativa intervjuer till hur socialarbetarnas reflektioner, tolkningar och konstruktioner av hur skydds- samt riskfaktorer kan se ut. I resultatdelen redovisas först en målgruppsbeskrivning konstruerad av informanterna och intressant här är att det råder skilda beskrivningar av hur socialarbetarna väljer att beskriva och tolka målgruppen. Samtliga informanter talar om samtal, utbildning/arbete, fritidsaktiviteter, sociala relationer och umgänge samt struktur i vardagen som skyddsfaktorer som främjar integrationsprocessen. Psykisk ohälsa, ökad invandring, familjen på distans och integration i en sluten grupp beskriver informanterna är faktorer som kan bidra till en långvarig integrationsprocess. På grund av socialarbetarnas skilda konstruktioner och tolkningar kan vi fastställa att det inte finns en enhetlig definition av hur de ensamkommande barnens situation ser ut. Med breddad forskning kring ämnet kan en ökad förståelse för barnens komplexitet skapas och insatser kan därmed individualiseras där barnets behov verkligen kan ligga i centrum. Nyckelord: Ensamkommande barn, integrationsprocess, Malmö stads brister och tillgångar, skydds- och riskfaktorer, socialarbetarnas konstruktioner. / This diploma project aims to investigate how a group of social workers in Malmoe relate to the theoretical constructions of the integration process compared to the everyday practical integration issues of these children. We have also investigated the resources available. Our problem definition highlights the complexity and double difficulty in the children’s situation which often lead to a lengthy integration process. Our informants are everyday support personnel but they can also be social secretaries with the legal custodian role. The theoretical starting point of this work is a constructive ontology where we have chosen to connect the results we have summarized from the qualitative interviews with how the social workers imagined the practical protection and risk factors could look like. In the results section we first describe the informants as a group, and here it was actually quite interesting to note that these descriptions differ quite a lot. All informants talk about oral information, education and work, leisure activities, social relations etc. to promote the integration process. Mental illness, increased immigration, family at a distance and integration in a closed group does the informants describe as factors that may contribute to a prolonged integration process. Because of this great variety we conclude that there is no uniform way of describing the children’s situation. With a broader research effort around this topic an increased understanding for the children’s situation could be created and made more individual for each child, thus focusing on the need of each individual child.Keywords: Integration process, Malmoe city´s flaws and assets, protection and risk factors, social workers’ theories compared to practical work and unaccompanied children.

Denna studie syftar till att undersöka hur ensamkommande barn framställs i svenska nyhetsmedier genom att studera 28 nyhetsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter under oktober-december 2015 och 2017. Den metod som används i denna studie är innehållsanalys. En jämförelse mellan åren och valda nyhetstidningar görs för att konstatera om det finns någon skillnad i framställningarna av ensamkommande barn. Resultaten visar att ensamkommande barn framställs i svenska nyhetsartiklar som sårbara, en belastning och en utmaning. Jämförelsen mellan perioderna visar att man 2015 fokuserade på det stora antalet ensamkommande barn och de svårigheter som uppstod kring mottagandet: 2017 lades mer tonvikt på diskussionen kring begränsningar i flyktingmottagandet.

The aim of this thesis has been to identify the causes and consequences of unaccompanied children disappearing. The method used in the study is a qualitative text analysis where approaches aim to investigate a problem that exists in society, but where it is important to describe and understand the reality that the unaccompanied children who disappear in Sweden go through. The results analyzed are based on the three most common causes and consequences of unaccompanied children disappearing. The causes show that there is a huge concern among the children before they turn 18 years old, a lack of participation of the child in the placement of it and mental ill-health and trauma. The children have a great sense of fear, which is based on the feeling of hopelessness and of getting a negative response on their asylumapplication. Furthermore, the results demonstrate that the consequences that children face when they turn to living on the streets are that they are exposed to human trafficking, sexual exploitation, other forms of crime and drugs. When children deviate and disappear, it becomes difficult to fulfil many of their rights under the Convention on the Rights of the Child. By analyzing the causes and consequences from a child's perspective, one better understands the reasons why children differ and how important it is to handle situations according to achild'sperspective by listening to children. This study also highlights and clarifies problems that children meet in the asylumprocess, in which authorities often fail in the safe reception and care of the unaccompanied asylum seeking children that deviate and disappear.