Syftet med denna studie var att undersöka ensamkommande barns upplevelser och erfarenheterav integrationsprocessen bland ensamkommande som har erfarenhet av att bo på ett HVB-hem.Semistrukturerade intervjuer gjordes med fem unga vuxna män som kommit till Sverige somensamkommande barn från Afghanistan. Materialet utmynnade i sju teman: boende ochutslussverksamhet, relation, språk och utbildning, integration, känslan av ensamhet ochutanförskap, psykisk ohälsa under asylprocessen samt i väntan på uppehållstillstånd.Resultaten visar att respondenterna upplevde att språket var viktigt för att komma in i detsvenska samhället och att det blev lättare att få ett arbete. Andra faktorer som de upplevdeviktiga för en lyckad integration är bland annat att skaffa svenska vänner, lära sig regler, densvenska kulturen och ett bra mottagande. Resultatet visar även det att respondenterna uppleveratt det har varit svårt att få svenska vänner både i skolan och i samhället, vilket bidrar tillutanförskap och ensamhet. Vidare visar studien att respondenterna tycker att socialarbetarebehöver mer utbildning i arbetet med ensamkommande barn för att få en bättre förståelse förderas kultur och vad barnen bär med sig. Intervjupersonernas upplevelser ger en beskrivning avhur de har haft det som ensamkommande barn, men det går inte att dra generella slutsatser tillen större population av ensamkommande. Sammanfattningsvis kan denna studieförhoppningsvis bidra till att förbättra förståelsen för ensamkommande barns behov undervistelsen vid HVB-hem.

Författare Lynard, M. Det glömda rummet. Trädgård som välbefinnande miljö för ensamkommande barn? Examensarbete i socialt arbete 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete 2016. Syftet med studien är att undersöka om ensamkommande barn som är placerade på HVB-hem skulle kunna må bättre genom att använda den utemiljö som finns i anslutning till HVB-hem när de blir placerade där. Syftet är också att ta reda på om man skulle kunna använda vistelse i trädgård som metod på HVB-hemmet. Detta har gjorts genom intervjuer med ensamkommande barn som bor på ett HVB-hem, samt intervjuer med praktiker som arbetat i projekt där trädgård varit metoden i det sociala arbetet. Det finns forskning som visar att tid i trädgårdsmiljöer kan förbättra hälsotillståndet hos stresspatienter. Det finns även forskning som visar att vistelse i trädgård ger en känsla av sammanhang och en upplevelse att vara i nuet. De som flytt krig bär ofta på traumatiska upplevelser som på olika sätt kommer till uttryck i psykisk ohälsa. Det kan vara stress, sömnsvårigheter, posttraumatisk stressyndrom eller ångest. Kommunen ansvarar för att hjälpa de ensamkommande barnen mot ett bättre mående, men kunskap om hur vi på bästa sätt hjälper dessa barn är bristfällig. En tanke om att vistelse i trädgård kan hjälpa dessa barn till bättre mående var därför viktigt att undersöka. Resultatet i studien visar på att ensamkommande barn har en längtan efter att vistas mer i trädgården. De beskriver att trädgården är en plats där de kan komma i kontakt med minnen från sitt hemland och därigenom vara i ett sammanhang. Trädgården och odlingen ger ett sammanhang som är viktigt för att bygga den nya identiteten i det nya landet. Det har i undersökningen visat sig att trädgården kan vara en plats där ensamkommande barn kan reglera sina känslor och en plats där de kan få tillgång till positiva känslor och där igenom må bättre. Det kan uppstå betydelsefulla samtal mellan personal och boende när de gör saker tillsammans i trädgården. Dessa samtal skiljer sig från samtalen inomhus, där man mest verkar pratar om de rutiner och strukturer som finns på HVB-hemmet. Dessa samtal kan vara viktiga ur många aspekter, så som att skapa relationer, bli sedd och hörd och bygga en bro mellan då och nu, som kan hjälpa de ensamkommande mot bättre mående. / Author Lynard, M. The forgotten room. Garden as a comforting environment for unaccompanied minor refugees?Thesis in social work 30 University points. Malmo hogskola. Faculty for health and society, institution for social work 2016.The purpose with this study is to investigate if unaccompanied minors who are placed in foster homes would attain a better health when using the outdoor environment which is in the vicinity of the foster homes in which they are placed. The purpose is also to investigate if its possible to use time in the garden as a method in the foster homes. This study has been done through interviews with unaccompanied minors who lives in a foster home, and through interviews with staff working in a project were garden was a method in their social work.There is research showing that time in the garden environments can improve health for stress patients. There is also research showing that time in the garden gives a feeling of coherence and a sense of being in the presence. Those who have fled from war have often been exposed to traumatizing experiences which in various ways leads to mental illness. The symptoms can be stress, disruption of sleep, post traumatic stress disorder or anxiety. The municipality is responsible to aid the unaccompanied minors to attain a better mental health, but the knowledge on how to provide the aid is insufficient. It was important to investigate the idea to use time in the garden as a means to help these minors improve their health.The result of the study shows that unaccompanied minors has a desire to stay more time in the garden. They describe the garden as a place were they can connect to memories from their native country and thereby feel a sense of coherence. The garden and the cultivation of it gives a coherence which is important to create a new identity in their new country.The investigation has shown that the garden can be a place were the unaccompanied minors can regulate their emotions and a place were they can access positive emotions and hence feel better. It can infuse important conversations between the minor and staff when they do things together in the garden. These conversations differ from the conversations that take place indoors, which tend to deal with routine and structures of the foster home. These conversations can be vital in many aspects, like establishing relations, to be seen and heard and build a bridge between the past and the present. This can help the unaccompanied minors to improve their health.

Syftet med denna studie är att undersöka ensamkommande flickors erfarenheter och upplevelser av integrationsprocessen. Studien avser ensamkommande flickor som har en erfarenhet av att bo på ett HVB-hem i Sverige. I studien har semistrukturerade intervjuer använts med fyra unga vuxna flickor som har kommit som ensamkommande barn till Sverige från olika länder. Studien är baserad på olika teman i syfte till att få en djupare förståelse och bättre uppfattning av intervjupersonernas upplevelse av deras integrationsprocess. Slutsatsen är att språket upplevs vara den viktigaste faktorn för att integreras i samhället. Det innebär att språket är en nödvändig faktor för en vidareutbildning, men också för att få ett fast arbete med goda arbetsvillkor. Förutom goda språkkunskaper är ett socialt nätverk, god relation med (personal, god man, socialsekreterare) och kortare väntetid på uppehållstillstånd några faktorer som främjar en lyckad integration enligt deltagarna. Sammanfattningsvis ger studien en bild på hur dessa flickor har haft det som ensamkommande barn, samt hur de har upplevt deras integrationsprocess i hemmet. Detta med en förhoppning av att ge ökad kunskap och bättre förståelse i bemötandet av ensamkommande barns behov under tiden på HVB-hem.

Denna uppsats undersöker vithet i tre ungdomsromaner. Analysen belyser hur vita normer skapar en uppdelning mellan ”vi” och ”dem” i romanerna vilket resulterar i hinder för stöd till ensamkommande flyktingbarn och potentiellt leder till självmord i dessa romaner. Uppsatsen avkodar även symboler och belyser representationen av vita och icke-vita karaktärer. Vidare analyseras hur dessa grupper klassificeras som ”vi” och ”andra” inom de valda romanerna. Analysen av romanerna visar hur institutioner spelar en roll i att upprätthålla vita normer och hur de vidmakthåller och förstärker dem. Uppsatsen visar hur invandrares närvaro används som en berättarteknik. Det innebär att invandrares närvaro användas för att berika berättelsen och utforska olika teman och idéer.

Under år 2015 sökte 162 877 personer asyl i Sverige. Större delen av de asylsökande kom från det krigshärjade Syrien, det var 51 338 asylsökande (Migrationsverket, 2016). Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön, samt upplevd kompetens i arbetet, på en kommunal enhet för ensamkommande barn till följd av ökad arbetsbelastning som en konsekvens av flyktingkrisen. Syftet besvarades genom följande frågeställningar: Hur upplever socialsekreterare sin psykosociala arbetsmiljö? Hur upplevs kompetensen i det dagliga arbetet hos berörda socialsekreterare? Metoden för studien var kvalitativ. Fem semistrukturerade intervjuer utfördes med socialsekreterare på en kommunal enhet för ensamkommande barn. Resultatet visade att socialsekreterarna upplever att deras psykosociala arbetsmiljö är stressfylld till följd av hög arbetsbelastning som uppkommit till följd av flyktingkrisen. Resultatet visade också att socialsekreterarnas upplevda kompetens i arbete var varierande, det som var gemensamt var att samtliga upplevde att de utökar sin kompetens i arbetet och mötet med de ensamkommande barnen. / In 2015, 162,877 people sought asylum in Sweden. Most of the asylum seekers came from wartorn Syria, there were 51,338 asylum seekers (Immigration Service, 2016). The main purpose of the paper was to examine the social workers experience of the psychosocial work environment, and perceived competence at work, at a municipal unit for unaccompanied minors as a result of the increased workload as a result of the refugee crisis. The purpose was answered by the following questions: How do social workers their psychosocial work? How perceived competence in the daily work of the social workers? The method of the study was qualitative. Five semi-structured interviews were conducted with social workers at a municipal unit for unaccompanied minors. The results showed that social workers feel that their psychosocial work is stressful due to the heavy workload arising in consequence of the refugee crisis. The results also showed that social workers perceived competence at work was varied, all experienced that they expand their skills at work through meeting with the unaccompanied minors.

There has been a high influx of unaccompanied refugee children who have come to Sweden, the number increased particularly in 2015 compared with previous years. It is the municipalities, and therefor the social services, responsibility to provide adequate care for this children. The purpose of the study is to gain an understanding of the social services work and opportunities to meet the needs of unaccompanied children in accordance with the child's best, in relation to the convention on the rights of the child. The study is based on a qualitative approach and the method is semi-structured interviews with three managers in the field and three social workers. According to the results, social services has faced a challenge in meeting the needs of unaccompanied children in both a lack of resources such as accommodations and lack of social workers. The results also show that there are some difficulties to consider the child's best in the work with the unaccompanied children, partly to the lack of resources wich inhibits the ability to meet the child's wishes and because of differences of opinion about what is best for the child. The organisation has faced a change in order to cope with the large influx of unaccompanied children and therefore organization theory is used in the analysis. Theoretical concepts that is used in the study is discretion and street level bureaucracy due the social workers is street level bureaucracies whose work with unaccompanied children is affected by their discretion given by the organization.

Under de senaste åren har ett ökande antal ensamkommande barn kommit till Sverige för att söka asyl. Majoriteten av barnen blir placerade på hem för vård eller boende (HVB). Denna kvalitativa studie syftar till att få en djupare förståelse för hur arbetet på tre HVB-hem i en medelstor kommun kan se ut och vara organiserat. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex anställda vid HVB-hem; tre sektionschefer och tre personal. Organisationskultur har använts som huvudsakligt analysinstrument med organisationsstruktur som komplement. Resultatet visar att fyra organisatoriska faktorer som är viktiga för personal i arbetet med ensamkommande barn är enhet, meningsfullhet, struktur och flexibilitet samt kompetens. Dessa faktorer kan ses som viktiga i arbetet med att utveckla verksamheterna. En välorganiserad verksamhet kan bättre leda till den stabilitet som de ensamkommande barnen behöver. / During the past years, an increasing amount of unaccompanied children have come to Sweden to apply for asylum. The majority are placed in residential care units. This qualitative study aims to get a deeper understanding of how the work in three residential care units in a medium-large municipality can look and be organized. Data has been collected through interviews with six employees at residential care units; three executives and three staff members. Organizational culture has been used as the main analysis instrument with organizational structure as complement. The findings show that four organizational factors that are important for staff when working with unaccompanied children are unity, meaningfulness, structure and flexibility, and competence. These factors can be viewed as important in developing the establishments. A well-organized establishment is superior in the way that it can lead to the stability that the unaccompanied children need.

Ensamkommande barn som söker asyl som politiska flyktingar är allt mer förekommande. Den mest avgörande perioden för de ensamkommande barnen är den tid då de anländer till Sverige och hur de då tas emot. Den gode mannen är en av de personer som de träffar vid ankomsten och är en viktig och uppskattad person för de ensamkommande barnen. Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för vad ensamkommande barn anser vara betydelsefullt i relationen till den gode mannen under asylprocessen. Data har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer. Insamlad data har sedan analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har visat att en god relation till den gode mannen är betydelsefull för ensamkommande barn. Det har även framkommit att studiedeltagarna önskar att gode män ska ha tidigare erfarenhet som gode män när de åtar sig ett uppdrag, att den gode mannen bör vara tillgänglig, att denne ska se uppdraget som en mer informell relation samt att de ska fungera som ersättare för förälder/föräldrar. Studien har också visat att emotionellt stöd är betydelsefullt för de ensamkommande barnen. Slutsatsen av denna intervjustudie är att den gode mannen var en betydelsefull person i de ensamkommande barnens liv under asylprocessen där de fick praktiskt stöd men efterfrågade mer emotionellt stöd. Vidare förväntade de sig också att den gode mannen ska vara mer som en vän eller en förälder. / It is increasingly common for unaccompanied minors to seek asylum as political refugees. The most crucial factors for unaccompanied minors are the time they arrive in Sweden and the manner in which they are received. As one of the people they meet on arrival, their legal guardian is both important and appreciated by unaccompanied children. The purpose of this study has been to gain a deeper understanding of what unaccompanied minors consider to be significant in relation to the legal guardian during the asylum process. Data were collected through nine semi-structured interviews of unaccompanied minors. Data were collected through nine semi-structured interviews. These data were analyzed by qualitative content analysis. The results show that a good relationship with the legal guardian is significant for unaccompanied minors. The study found that participants wanted a legal guardian to be available, and for the legal guardian to see the mission as a relationship, to be informal, and to serve as a substitute for a parent/parents. It also emerged that emotional support is important for unaccompanied minors. The conclusion of the interview-based study was that the legal guardian was an important person in the unaccompanied minors’ lives during the asylum process. Besides receiving practical aid, the children asked for emotional support and expected that their legal guardian would be more like a friend or parent.

The aim of this study was to examine how staff at homes for care or residence (HVB-homes) work towards helping unaccompanied children to become self-sufficient. The study is based on a qualitative approach and we have done eight semi-structured interviews with staff from different HVB-homes. The study shows how staff in different HVB-homes uses different strategies to create opportunities for the children to integrate into Swedish society as well as the conditions that are necessary for the children to cope on their own. Our results have shown that routines help the unaccompanied children to manage their time efficiently and maintain a functional life with school, health and extra-curricular activities. By executing different tasks on their own such as cooking or doing their own laundry, the children learn to manage on their own. Staff shows the unaccompanied children how Swedish society works as well as the values and norms that exist to aid them in getting accustomed to their new environment. The staff motivates the children to go to school in order for them to acknowledge the beneficial aspects of education and to help develop their language. Trust, security and healthy relations have shown to be a prerequisite to maintain a functional relationship between the unaccompanied children and staff at the HVB-homes. Creating a network for the children by having them join different associations and extra-curricular activities such as soccer has also come to help the children integrate into Swedish society.

The aim of this study is to create understanding for how employees perceive their skills at HVB in relation to their work with unaccompanied minors.The study is based on a qualitative method and were carried out with nine semi-structured interviews with staff from three different HVB. With the help of Bourdieu’s theoretical frame field, capital, and habitus we analyzed our materials.The study shows us among others that there is a lack of knowledge with the staff within the areas mental health and the pedagogic field. Furthermore, the result showed us that the staff experienced difficulties in how to refute the children’s needs. We find that the staff creates different strategies to cope with the children’s needs. Two prominent strategies emerged in our result. The staff contacted external help and took great support in the strength of the working group.