• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 95
  • 2
  • Tagged with
  • 97
  • 97
  • 46
  • 39
  • 36
  • 30
  • 28
  • 27
  • 25
  • 22
  • 22
  • 15
  • 11
  • 10
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Att arbeta med ensamkommande flyktingbarn : En kvalitativ studie ur ett personalperspektiv på HVB-hem

Auat, Hevi, Salihu, Rajmonda January 2015 (has links)
The aim of this study is to investigate what kind of support unaccompanied children needs when arriving in Sweden, according to the staff that is receiving unaccompanied asylum seeking children in Sweden. The method is qualitative and is based on interviews and previous research. The result shows that the main subjects who were of interest from the interviews are elementary need, the support offered, security, “parental gestalt”, education, leisure, obstacles in the work. All the interviewees describe young people's needs very different when it differs from person to person. The support children receive is the most important factor that unaccompanied children need to be developed and get a better and safer life. The results show that the staff is aware of all the knowledge needed to be a good role model and a supportive adult in children's lives. It was clear how vital the relationship with the unaccompanied children is to be able to work. The staff believes that in most HVB homes they try to create and become a good family. Within each HVB home created some kind of family structure where you go into different roles such as mother's role. Some of the staff did not have a "family matter" has been a good friend relationship with these children. The group is very different and there are different personalities, among them, which is very good according to the staff. Emerged during the interviews was that the children feel at home in the school where one follows a certain pattern, one with classmates creates community that lead to these children perceiving them as family. Even the food that is assigned to the school every day gives a sense of security that someone cares about their well-being. The staff points out how important it is for these children to create a network of contacts outside the HVB home and be physical active. By organizing various activities to try to get kids to participate and socialize with other people. Obstacles in the work: The staff believes that they encounter conflicts of everyday life and simultaneously try to solve it smoothly. One pretty big obstacle in the work is communication due to lack of language knowledge. / Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd ensamkommande barn behöver vid ankomsten till Sverige utifrån personalens erfarenhet. Metoden är en kvalitativ studie som baseras utifrån intervjuer och litteraturkunskap för att få mer ingående och friare svar från intervjupersonerna. Huvudteman som framkom under intervjuerna är grundläggande behov, stödet som erbjuds, trygghet, föräldragestalter, utbildning, fritid och hinder i arbetet. Samtliga intervjupersoner beskriver ungdomarnas behov mycket olika då det skiljer sig från person till person. Det stöd barnen får är den viktigaste faktor som de ensamkommande barnen behöver för att kunna utvecklas och få ett bättre och tryggare liv. Resultatet visar att personalen har vetskap om all den kunskap som behövs för att kunna vara en bra förebild och en stödjande vuxen i barnens vardag. Det framkom tydligt hur relationen och tryggheten för de ensamkommande barnen är avgörande och betydelsefull för att arbetet med dem ska fungera. Personalen menar att inom de flesta HVB-hemmen så försöker man skapa och bli en bra familj, man skapar någon slags familjestruktur där man går in i olika roller såsom mammaroll. En del av personalen som inte har en ”familjeroll” har en bra kompisrelation till de här barnen. Personalgruppen är väldigt olika och det är olika personligheter bland dem vilket är väldigt bra anser personalen. Det framkom under intervjuerna att barnen känner sig hemma i skolan tillsammans med klasskamrater. Även maten som barnen får i skolan dagligen ger en känsla av trygghet, att någon är mån om ens välmående. Personalen påpekar på hur viktigt det är för de här barnen att skapa ett kontaktnät utanför HVB-hemmet och vara fysisk aktiva. Genom att anordna olika aktiviteter försöker man få barnen att vara delaktiga och umgås med andra personer. Personalen menar att de stöter på konflikter i vardagen och att de försöker lösa det på ett smidigt sätt. Det som kan vara ett relativt stort hinder i arbetet är språket.
52

Ensamkommande flyktingbarns motivation till skola och arbete : - ”Varje dag människor går framåt ett steg, och det händer genom kunskapen.” Abbe

Fredriksson, Elin, Larsson, Helen January 2013 (has links)
The purpose of this paper is to examine motivation in studies and/or work among unaccompanied adolescents who received asylum in Sweden. We have examined how six unaccompanied refugee boys’ ages 15-18 years describe their motivation, regarding both current studies and their potential future studies or work. We have attempted to capture the children’s stories about what the factors are that increase or decrease their motivation through qualitative research interviews. The children, who participated in the study, are all living on an accommodation for unaccompanied refugee children. We have analyzed the collected and transcribed material by utilizing two separate theories: Maslow’s hierarchy of needs and The Self-Determination Theory. The main result for this study is that the unaccompanied refugee children describes themselves motivated to study and set high goals for them to achieve a college or university degree. They aim to later on work within high-status professions and they are aware that the only way to reach that goal is through higher education.
53

Vägen till framtiden : En kvalitativ studie om ensamkommande unga vuxnas upplevelser av tiden efter flytten från PUT-boendet

Rim, Zerom January 2015 (has links)
Det primära syftet med denna studie var att studera hur en grupp ensamkommande unga vuxna upplever tiden efter flytten ifrån PUT-boendet. Studien har även för avsikt att undersöka hur informanterna upplever tiden på PUT-boendet som förberedande inför det relativt självständiga livet utanför boendet. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats med tematiskt öppna intervjuer. Fyra enskilda intervjuer har genomförts med unga vuxna killar som tidigare kommit till Sverige som ensamkommande barn. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Aron Antonovskys teori om individens känsla av sammanhang, Erving Goffmans stigmatiseringsteori samt George Simmels teori om främlingen. Resultatet visade att de ensamkommande unga vuxna på olika sätt upplever att dem förberetts inför det relativt självständiga livet efter flytten från boendet. Vidare visar resultatet att de ensamkommande unga vuxna upplever ett utanförskap i relation till majoritetsbefolkningen och svensk-eritreanerna i Sverige. Det dubbla utanförskapet kan förklaras av deras ställning som både invandrare och ensamkommande i det svenska samhället.
54

Vi har det väl i oss, att killar träffar tjejer : En kvalitativ studie om boendepersonalens upplevelser kring genusnormer i socialt arbete med ensamkommande killar / We just have it in ourselves, that boys meet girls : A qualitative study of social workers’ experiences regarding gender norms at residential care homes for unaccompanied asylum-seeking boys

Petrovic, Vladan January 2017 (has links)
Studien syftar på att belysa hur boendepersonal upplever att genusnormer skapas och upprätthålls i det sociala arbetet med ensamkommande killar de gör. För att kunna uppnå detta har det genomförts fem intervjuer med boendepersonal på två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Studiens resultat belyser bland annat tendensen att kvinnlig personal får ”mammarollen”, samt hur ensamkommande i arbetet kan betraktas som ”små män”. Det har visats även att boendepersonalens etnicitet upplevs ha betydelse för skapandet av genusnormer. Resultatet tyder på att boendepersonalen uppfattar sexualiteten som tabu, samt överlag inte reflekterar över heteronormativiteten i arbetet. Slutligen lyfts vad organisatoriska utmaningar i arbetet med ensamkommande kan ha för betydelse utifrån genusperspektivet.  Bakgrund: Studien grundar sig i en pågående samhällsdebatt om jämställdhet i samhället utifrån genusperspektivet, samt den kunskapsluckan som finns kring socialt arbete med ensamkommande utifrån genusperspektivet. Syfte: Att få en inblick i boendepersonalens upplevelser kring hur genusnormer konstrueras/upprätthålls i socialt arbete med ensamkommande killar och vad de normerna kan ha för betydelse. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och empirin har samlats genom 5 semistrukturerade intervjuer och analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (IPA-metoden). Resultat: Studien har visat att boendepersonalen har väldigt olika upplevelser och rutiner kring genusfrågor. Det har framkommit att genusfrågor inte anses vara det centrala i arbetet, utifrån bristen på reflektion kring dem. Boendepersonals berättelser har pekat på tydliga exempel av både heteronormativitet, och bristen av det normkritiska förhållningssättet. Genus har visats hänga ihop med andra faktorer såsom etnicitet och klass, samt att olika praktiskt ogynnsamma omständigheter i arbetet med ensamkommande försvårar arbetet utifrån genusperspektivet.
55

IT-stöd för Migrationsverket : En studie om nyttjande av beslutsstödssystem vid placeringen av ensamkommande flyktingbarn / IT-support for Migration Agency : A study on the use of decision support systems for the placement of refugee children

Alam, Kashan January 2016 (has links)
Sverige har de senaste åren konfronterats med ett ökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Vid situationer som denna är det viktigt för myndigheter att fatta rättvisa beslut med rätt beslutsstödsystem. Denna studie inriktar sig på en undersökning hos Migrationsverket samt två kommuner där forskningsfrågan som tillämpades var ”Hur används beslutsstödsystem vad gäller placering av ensamkommandebarn i kommuner?”. Metoden som användes var kvalitativ data erhölls genom litteratursökning samt intervjuer. Studien har pågående under flera faser tillämpat Zachmans ramverk som ett hjälpmedel för att analysera erhållen data samt för att skapa intervjufrågor och genomföra intervjuer. En beslutsmodell och Zachmans ramverk har applicerats på respondenternas svar för att kartlägga respondenterna enligt modellerna. Resultatet har varit en önskan av en ökad effektivitet vad gäller beslutsfattande för kommuner och mottagandet av denna information från Migrationsverket. Idag uppfattar kommunerna sina beslutprocesser som manuella. Utifrån ett Business Intelligence (BI) perspektiv är slutsatsen av denna studie att Migrationsverket samt kommunerna behöver tillämpa ett dynamiskt samspel vad gäller beslutsfattande, integrering, mottagande av information och hantering av denna information för att fatta beslut. Denna studie kan användas som grund för framtida forskning där syftet är att applicera Business Intelligence (BI) behov i en verksamhet genom en tillämpning av Zachmans ramverk.
56

Hjärta och hjärna i samhällets föräldraskap : Gode män och socialsekreterares roller i arbetet medensamkommande flyktingbarn.

Nilsson, Tommie, Werther, Elin January 2017 (has links)
Under år 2015 skedde det en dramatisk ökning av de ensamkommande barnen i Sverige, från 7 049 till 35369. I mottagandet av ensamkommande barn får socialsekreterare och gode män viktiga roller.Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska hur socialsekreterare och gode män upplever sina ochvarandras roller i arbetet med ensamkommande flyktingbarn.Studien omfattar åtta informanter, där fyra var socialsekreterare och fyra gode män som arbetar medensamkommande flyktingbarn. Genomgången av forskning visar att området är föga utforskat.Vår studie avser att bidra med kunskap på området med fokus på det arbete som görs av socialsekreterareoch gode män i sina roller kring ensamkommande barn. Med hjälp av Goffmans dramaturgiska sociologiundersöker vi hur rollerna skapas och upplevs i interaktion med varandra, där varje interaktion är ettframträdande på en scen. Alla aktörer som deltar i skådespelet är både publik, aktörer och medaktörersom påverkar varandra och framträdandet som pågår.Studiens resultat visar sig i två huvudteman: roller och hantering av roller, sex underteman: beskrivningav roller, gränser, samverkan, stöd, engagemang och relationer samt ett tema som genomsyrar alla andra:känslor. Studien visar att socialsekreterare och gode män är delar av ett samhälleligt föräldraskap menmed skilda roller. De både rollerna tycks vara spindlar i nätet i samverkan i det samhälleliga föräldraskapet,där känslor ständigt finns närvarande. Resultatet visar även att socialsekreterare och gode män ser sigsjälva och varandra som vuxna vilka kan sätta gränser för barnen, som myndighetspersoner och som entillförordnad förälder. Studien väcker nya frågor om hur socialt arbete kommer att utmanas i framtidennär gränser mellan professionellt och frivilligt arbete omgestaltas på det samhälleliga scenerna.
57

FN:s konvention om barnets rättigheter och ensamkommande flyktingbarn : en kvalitativ intervjustudie med vårdpersonal på ett asylboende / The UN Convention on the Rights of the Child and Unaccompanied Refugee Children: : a Qualitative Interview Study with Care Staff at a Refugee Homecare Facility

Ibrahim, Basair January 2015 (has links)
Antalet ensamkommande flyktingbarn som söker asyl i Sverige ökar för varje år. I samband med detta ställs allt högre krav på hur de ensamkommande flyktingbarnen bemöts och behandlas i enlighet med barnkonventionen, som Sverige skrivit under. Många ensamkommande flyktingbarn hamnar däribland på HVB-hem (hem för vård eller boende). På HVB-hemmen arbetar vårdpersonal som tar hand om flyktingbarnen. Syftet med studien är att försöka förstå, om- och hur personal som tar hand om ensamkommande flyktingbarn lever upp till barnkonventionen på kommunal nivå inom ett HVB hem och hur de förstår sitt arbete samt vilka dilemman som kan uppstå. Data baserade på semistrukturerade intervjuer med personalen analyseras med den interprativa fenomenologiska metoden. I studien undersöks personalens arbets- och förhållningssätt till barnkonventionen i relation till de ensamkommande flyktingbarnen på HVB-hemmet. Lipskys professionsteori om gräsrotsbyråkrater används för att förstå hur och på vilka sätt personalen på boendet påverkas i arbetet av politiska beslut som ska verkställas i praktiken. Resultatet av studien visar på att det finns vissa barriärer för vårdpersonalen. Dessa barriärer återfinns i form av resurser och bristfälliga handlingsutrymmen som gör att personalen på HVB-hemmet påverkas i arbets- och förhållningssättet gentemot barnkonventionen och de ensamkommande flyktingbarnen. Vidare kan makt och kontroll av högtuppsatta personer påverka arbetssättet eftersom det kan skapa begränsningar för vårdpersonalen. Detta överensstämmer med Lipskys professionsteori som förklarar hur socialarbetare styrs av politiska beslut och riktlinjer. Resultatet sammanför antagandet om att vårdpersonalen brottas med att förhålla sig till olika krav och samtidigt göra ett så bra jobb som möjligt. Att beakta barnkonventionen kan därför bli lidande och hamna i bakgrunden under arbetets gång.
58

Integrationsarbete med ensamkommande flyktingbarn : En kvalitativ studie om integrationsprocessen baserad på skol- och boendepersonalens perspektiv / Integration work with unaccompanied refugee children : A qualitative study about the integration process based on the perspective of school and residential care home staff

Petersson, Fatima, Suljevic, Adi January 2018 (has links)
Syftet med studien var att undersöka och analysera hur yrkesprofessionella på skolor och HVB-hem arbetar för att främja en god integration för ensamkommande flyktingbarn. Vi har även undersökt hur samverkan mellan dessa två verksamheter fungerar eftersom de ensamkommande barnen spenderar en stor del av sin tid i dessa verksamheter. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där våra intervjufrågor var öppna, vilka tillät oss att ställa följdfrågor till respondenterna. Vi har genomfört totalt sju intervjuer, fyra på olika skolor och tre på olika HVB-hem. Resultatet analyserades med hjälp av en tematisk analys där vi delade upp resultatdelen i huvudteman och underteman. Vårt resultat visade att respektive verksamhet arbetar utifrån olika arbetssätt för att främja flyktingbarnens integration. Skolpersonalen är mer inriktad på att lära ut språket och att få eleverna i samspel med andra elever, medan personalen på HVB-hemmen arbetar för en ökad självkänsla och trygghet hos barnen samt att skapa en meningsfull vardag. I studien framkom det även att det fanns skillnader mellan skolorna i graden av samverkan med HVB-hemmen och att det finns brister i samverkan mellan skol- och boendepersonalen.
59

“För att bli svensk, man måste ha de tre V orden. Vovve, volvo, villa, eller hur?” : En kvalitativ studie om ensamkommande flyktingbarns integrationsprocess i Sverige

Bergefur, Johanna, Rosén, Moira January 2020 (has links)
Tidigare forskning har visat på att Sveriges integrationspolitik inte ser till individen, vilket gör att ensamkommande flyktingbarns behov kan överses. Av bakgrund till hur den svenska integrationsprocessen är formad syftar studien till att lyfta ensamkommande flyktingbarns upplevelser av sin livssituation i Sverige, för att uppnå en förståelse för hur integreringsprocessen har fungerat. Den tidigare kunskapen som finns kring ämnet ensamkommande flyktingbarns integrationsprocess belyser att skolan, språket, utbildning, boende och arbete är viktiga delar för deras delaktighet i samhället. För att studera målgruppen valdes en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer utfördes med sex stycken ensamkommande flyktingbarn som kom till Sverige år 2015/2016. Det empiriska materialet som samlades in via intervjuerna analyserades med en konventionell innehållsanalys och de teoretiska begreppen integration, identitet, etnisk identitet och stigmatisering användes för att analysera resultatet. Resultatet visade på en integrationsprocess som är mer komplex än den materiella och receptorganiserade svenska integrationspolitiken. Det framkom bland annat att ett tillfälligt uppehållstillstånd kan påverka de ensamkommande flyktingbarnens integrationsprocess negativt. Resultatet visade även att boenden för ensamkommande kan vara bristfälliga och att skolan skulle kunna göra mer för barnens integrationsprocess.
60

Samverkan - en utmaning i den moderna välfärdsstaten : En socialkonstruktivistisk innehållsanalys av ansvarskonstruktionen vid interorganisatorisk samverkan i missbruksvården / Collaboration – a challenge for the modern welfare state

Jacobsen, Erik, Strömberg, Hannes January 2021 (has links)
År 2020 uppmärksammades på nytt att det delade huvudmannaskapet inom missbruks- och beroendevården kan få konsekvenser för den enskilde i form av bristande tillgänglighet (Kommitédirektiv 2020:68). I dagsläget ansvarar regionen och kommunen gemensamt för missbruksvården, och har enligt Socialtjänstlag (SFS 2001:453) samt Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30) en skyldighet att samverka i vården av brukare med missbruksproblematik. I denna studie har syftet varit att undersöka professionella inom kommun och regions uppfattning avseende samverkan i relation till ensamkommande flyktingbarn och missbruk. Utöver detta var syftet att även studera professionellas konstruktion av ansvar samt brukaren i samverkansprocessen. För att uppnå syftet har professionella med erfarenhet av ensamkommande flyktingbarn och/eller missbruksproblematik intervjuats. Denna avgränsning motiveras av att samverkansbehovet i allmänhet har identifierats som stort avseende gruppen ensamkommande flyktingbarn, bland annat på grund av bristande nätverk i det nya landet, men även på grund av riskfaktorer i form av psykisk ohälsa och låg socio-ekonomisk status. Studien utgår från en socialkonstruktivistisk ansats och en abduktiv kvalitativ innehållsanalys har utförts med hjälp av en modell för samverkansanalys. Resultatet visar att professionella upplever nuvarande former för samverkan som tämligen välfungerande, men att ansvaret för bristfällig samverkan konstrueras som något som förklaras av faktorer som enskilda professionella inte rår över. Studiens fynd visar vidare på brukarkonstruktionens betydelse för att förstå samverkan mellan region och kommun samt personliga relationers relevans i samverkansprocessen när praktiskt stöd uppifrån konstrueras som bristfälligt. Utöver detta har strukturella förutsättningar relaterat till huvudmannaskapsfrågan samt tidsmässiga- och ekonomiska resurser porträtterats som betydelsefulla för att förstå fenomenet samverkan. Studien finner att inrättandet av samordnande tjänster är en möjlig väg till förbättrad samverkan, och en implikation för framtida forskning är att undersöka effektiviteten av sådana tjänster.

Page generated in 0.0783 seconds