This research intends to study the media's representation of unaccompanied refugee children on the basis that the media has a power in the construction of society. The focus is on whether children's vulnerability and needs are presented in the media and whether the children’s voices are heard. It is also of interest to study the agents that speak in the media concerning unaccompanied refugee children.   The study is based on a theory that social reality is a construction of interaction between individuals and groups. Furthermore the study also incorporate the idea that the media, through its control of language, has power to create discourses which may affect the way different groups in society are looked upon.     The research’s questions are guiding us through a discourse analysis of articles about unaccompanied refugee children. The articles were selected from Sweden's four mostly read online newspapers; Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet.   The results show that the media portrays unaccompanied refugee children as a vulnerable group in need of society resources. It also shows that children do not become involved and that their voices are not heard in the articles. When it comes to unaccompanied refugee children in the media, other agents tend to pronounce their statements instead of the children.   The conclusion of the study is that the unaccompanied refugee children do not get the possibility to participate in the media and therefor the children’s own perspectives are missing. / I denna studie studeras medias framställning av ensamkommande flyktingbarn med utgångspunkt i att media har en makt i konstruktionen av samhället. Fokus ligger på huruvida barnens utsatthet och behov synliggörs samt hur barnen blir delaktiga i media, kommer de till tals? Av intresse för studien är även att studera vilka aktörer som yttrar sig i media rörande ensamkommande flytkingbarn.   Studien vilar på en teori om att den sociala verkligheten är en konstruktion av samspel mellan individer och grupper. Utgångspunkt ligger även i att media genom sin makt att kunna kontrollera språket, kan skapa diskurser som påverkar sättet att se på grupper.   Studiens syfte och frågeställningar besvaras genom en diskursanalys av artiklar om ensamkommande flyktingbarn. Artiklarna valdes ut från Sveriges fyra mest lästa webbtidningar; Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.   Resultatet av studien visar att media framställer ensamkommande flyktingbarn som en utsatt grupp i behov av samhällsresurser. Med hjälp av analysen framkommer även att barnen inte blir delaktiga i media, eftersom de inte kommer till tals. Istället framförs andra aktörers uttalanden i artiklar rörande ensamkommande flyktingbarn.   Studiens slutsats är att de ensamkommande flytkingbarnen inte blir delaktiga i media vilket bidrar till att barnens egna perspektiv uteblir.

Titel: Att stå i hallen och vilja vara med: Ensamkommande flyktingbarn och deras behov. En kvalitativ studie om behoven bland dessa barn och ungdomar. Författare: Lotta Nilsson   Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka behov som finns bland ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige både som nyanlända och efter utflytt från HVB-hem. Det har också varit att jämföra deras behov med de tänkta behov som formar mottagandet i Sverige. Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer av fem stycken unga män från Afghanistan, Somalia och Ryssland samt integrationsutvecklare på Länsstyrelsen och lärare vid integrationsprogrammet. Resultaten visar på att behoven varierar mellan informanterna men att behovet av tillhörighet och längtan efter familjen i hemlandet är något som förenar samtliga. Vad som också blir tydligt är hur olika behov påverkar individens val och förmåga till koncentration och fokus. Mottagandet av nyanlända å andra sidan har formats efter den svenska mallen där utbildning och språk ses som en förutsättning för en lyckad integration och tillhörighet. Något som visat sig inte helt stämmer överens. Teorierna som denna studie bygger på är bland annat Maslows ”A theory of human motivation” och van Genneps ”passageriter”. / Titel: To stand in the hallway and wishing to join in: Unaccompanied minor refugees and their needs. A qualitative study about the needs among these children and youths. Author: Lotta Nilsson   The purpose of this study has been to investigate what needs unaccompanied minor refugees have, both as newly arrived and after leaving a HVB-home. The purpose has also been to compare their needs with the perceived needs that form the basis for the reception process in Sweden. The study is qualitative with semi-structured interviews with five young men from Afghanistan, Somalia and Russia, as well as with an integration officer at the county administration and teachers working with the integration program. The results show that the needs vary between the informants, but that the needs for belonging and longing for the homeland are needs that they all have in common. What also becomes apparent is how different needs affect the individual choices and the ability to concentrate and focus. The reception of newly arrived on the other hand has been formed after a Swedish model where education and language are seen as preconditions for successful integration and belonging. This connection is not entirely correct. The theories used in this thesis are, among others, Maslow’s ”A theory of human motivation” and van Gennep’s ”rites of passage”.

My intention with this study is to examine how integration is understood andimplemented in the daily work with the purpose to integrate asylum-seeking childrenliving within residential care, which is a temporal care for asylum-seeking youths between15-20 years of age.More intentionally my aim is to study the essence of integration work with its benefits anddifficulties which is in this study described from youth pedagogues working with the focusto integrate asylum-seeking children. My aim is also to understand integration workmethods and its effects in the mission to integrate asylum-seeking youths. The study isbased on qualitative semi structure interviews of six youth pedagogues working inresidential care with the roll to integrate asylum-seeking children. The result in this studydescribes the understanding of integration in different ways which can explain thecomplicity in the roll youth pedagogues has got when integrating asylum-seeking children.Despite the lack of obvious methods, visions and goals with integration work, youthpedagogues give answers which leads us to believe that safety factors and risk factors isimportant factors to consider in attempting integration of asylum-seeking youths. Thesefactors are important to consider and understand due to the reason that this knowledgegives an understanding in needs, effects and results of integration work of asylum-seekingchildren / My intention with this study is to examine how integration is understood and implemented in the daily work with the purpose to integrate asylum-seeking children living within residential care, which is a temporal care for asylum-seeking youths between 15-20 years of age. More intentionally my aim is to study the essence of integration work with its benefits and difficulties which is in this study described from youth pedagogues working with the focus to integrate asylum-seeking children. My aim is also to understand integration work methods and its effects in the mission to integrate asylum-seeking youths. The study is based on qualitative semi structure interviews of six youth pedagogues working in residential care with the roll to integrate asylum-seeking children. The result in this study describes the understanding of integration in different ways which can explain the complicity in the roll youth pedagogues has got when integrating asylum-seeking children. Despite the lack of obvious methods, visions and goals with integration work, youth pedagogues give answers which leads us to believe that safety factors and risk factors is important factors to consider in attempting integration of asylum-seeking youths. These factors are important to consider and understand due to the reason that this knowledge gives an understanding in needs, effects and results of integration work of asylum-seeking children.

The purpose of this study was to find out how the HVB staff is working to integrate the unaccompanied children into Swedish society, and it was also about to find out the challenges they encounter at work. The study has been based on a qualitative study, where four people from four different HVB-homes have been interviewed. The material has been analyzed in the next chapter of this study, by using various theories that are appropriate, Esser and Elwer’s theories of internal integration and assimilation and Luhmann’s theory of the system theoretical perspective that deals with two important concepts such as exclusion and inclusion. The results of the study shows that those various HVB-homes have the same strategies when it comes to integrating unaccompanied children in the society. The HVB staff considered that the children's integration took place through various factors such as school and sports activities, the most important key to integration is the staff who is working at HVB homes because these people have the primary goal of helping unaccompanied children. The HVB staff used strategies and techniques to inform and learn the most important aspects of what standards and values must be followed in Swedish society. / Syftet med undersökningen i denna studie var att få fram hur HVB-personalen arbetar med att integrera ensamkommande barn i det svenska samhället samt vilka utmaningar de stöter på dagligen. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ studie där fyra personer från fyra olika boenden har intervjuats. I nästkommande kapitlet har materialet analyserats med hjälp av olika teorier som var lämpliga, Esser och Elwerts teorier om den interna integrationen samt assimilation och Luhmanns teori om det systemteoretiska perspektivet som behandlar två viktiga begrepp som exkludering och inkludering. Slutresultatet i studien påvisar att de olika HVB-hemmen har i stort sätt samma strategier när det kommer till att integrera ensamkommande barn i samhället. Enligt HVB-personalen skedde barnens integration genom olika faktorer såsom skola och idrottsverksamheter, dock är den viktigaste nyckeln till integration personer som arbetar på HVB-hem eftersom att dessa personer har som huvudsakligt mål att hjälpa stödja ensamkommande barn. Strategier och tekniker som personalen på HVB-hem använde var att informera och lära ut de viktigaste aspekterna, vad gäller vilka normer och värderingar som måste efterföljas i det svenska samhället.

Verksamheter som arbetar med ensamkommande flyktingbarn, både kommunala och privata, är av lagar och förordningar kravställda på att uppnå god kvalitet. Att uppfylla dessa krav är både avgörande och extremt viktiga för leverans av god kvalitet och tillfredsställelse av kundernas behov. Tidigare forskning på området kvalitet och kvalitetsdimensioner omfattar både offentlig och privat sektor, men tyvärr finns det ingen forskning kopplat till kvalitet i arbete med ensamkommande flyktingbarn. Därifrån utformades studiens syfte som har för avsikt att framta en sammanhållen bild av kvalitet och de viktigaste kvalitetsdimensioner som påverkar den totala kvalitén i arbete med ensamkommande flyktingbarn. Studiens genomförande baserades på en fallstudie med två analysenheter som arbetar med ensamkommande flyktingbarn. Studerade verksamheter bedrivs i form av HVB-hem för ensamkommande barn eller stödboende. I studien genomfördes även två semistrukturerade intervjuer med områdeschefer för att belysa ledningsperspektivet. Som kompletterande komponent genomfördes litteraturstudier och källanalyser av de normativa källorna. Resultat av studien tenderar att visa en bredd samt en heterogen tolkning, förklaring och definiering av begreppet kvalitet. En tydlig koppling finns till det humanistiska perspektivet inom psykologi genom Abraham Maslow`s behovsteori, samt Aron Antonovsky`s teori om känsla av samanhang, KASAM. Studiens resultat uppvisar också lagstiftningens påverkan på den förväntade och uppnådda kvalitén i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Resultat ger en tydlig bild på inverkan av mänsklig prestationsförmåga för kundernas uppfattning av servicekvalitén. Empati, lyhördhet och trygghet utmärks som några av de mest betydelsefulla kvalitetsdimensionerna för kundtillfredställelse. / Organizations that work with unaccompanied young refugees, both municipal and private, are required by the law and regulations to achieve good quality. To fulfill these requirements are both crucial and extremely important for the delivery of good quality and satisfaction of customer needs. Previous research in the field of quality and quality dimensions includes both the private and public sectors, but unfortunately there is no research related to quality in work with unaccompanied refugee minors. Therefore, the purpose of the study was designed as intended to develop a coherent image of quality and the main quality dimensions that affect the total quality of work with unaccompanied refugee minors. The studies implementation was based on a single case study with two analysis units working with unaccompanied refugee minors. Studied organizations are performed in the form of HVB-homes for unaccompanied young refugees or supported accommodation. The study also conducted two semi-structured interviews with area managers to highlight the management perspective. As a complementary component, literature studies and source analysis of the normative sources were conducted. The result of the study tends to show a broad and heterogeneous interpretation, explanation and definition of the concept of quality, with a clear link to the humanistic perspective in psychology through Abraham Maslow's theory of needs and Aron Antonovsky`s theory of the sense of coherence, KASAM. The results of the study also show the impact of legislation on the expected and achieved quality of work with unaccompanied refugee minors. The results provide a clear picture of the impact of human performance for customer’s perception of service quality. Empathy, responsiveness and security are distinguished as some of the most significant quality dimensions for customer satisfaction. / <p>2017-06-28</p>

De senaste 25 åren har antalet migranter fördubblats vilket medför bildandet av mångkulturella samhällen, där den tvärkulturella kommunikationen blir en viktig aspekt i förebyggandet av konflikter. Detta examensarbete kartlägger hur HVB-hem hanterar konflikter när den tvärkulturella kommunikationen brister mellan handledare och ensamkommande flyktingbarn. Vidare syfte är att undersöka vilka konfliktfaktorer som finns och hur konflikter hanteras inom HVB-hem. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och bygger på tio stycken semistrukturerade intervjuer som analyserats genom en tematisk analys. Resultatet visar att det inte finns några etablerade konflikthanteringsstrategier som handledarna använder sig av i konfliktsituationer. De strategier som tillämpas var alternativa metoder som växt fram under arbetsgången i interaktionen med ungdomarna. Konflikter uppkommer oftast i vardagssysslor på grund av språkliga och kulturella missförstånd där intrapersonella och interpersonella konflikter är vanliga. För att motverka den rådande verksamhetsdissonansen, bör HVBhemmet implementera interna utbildningar inom ämnesområdet samt erbjudas stöd från andra instanser. Med tydliga ramverk och transparent samverkan kan man skapa en tryggare och effektivare hantering av flyktingbarnens integration. / The last 25 years, the number of migrants has doubled, which leads to creation of multicultural societies where cross-cultural communication will become an important aspect in prevention of conflicts. This study investigates how HVB-homes handle conflicts when cross-cultural communication fails between supervisors and unaccompanied refugee children. Further aims are to investigate which conflict management and conflict factors exist within HVB-homes. The study is based on a qualitative research method with ten semi-structured interviews analyzed through thematic analysis. The results show that HVB-homes don’t have any established conflict management strategies used by supervisors in conflict situations. The strategies were alternative methods developed over time in interaction with the unaccompanied refugee children. Conflicts usually occur in everyday chores because of linguistic and cultural misunderstandings where intrapersonal and interpersonal conflicts are common. As a remedy for the present organizational dissonance the HVB-homes are recommended to implement internal courses in conflict management and provide support from other agencies. Clear frameworks and transparent collaboration would create security and increased efficiency in the management of integration of the unaccompanied refugee children.

I media skrivs det om osäkerhet, hot och våld bland både boende och personal påsvenska HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Att arbeta med personer som harerfarit traumatiska händelser har visat sig ha en stor känslomässig påverkan på enindivid. Vi upplever att detta borde ha ökat forskningsintresset för HVB-personalensmående och inte enbart de boendes. Syftet med studien är därför att analysera denemotionella utmaning som möter personal i arbetet på HVB-hem. I studien behandlar vifrågor om hur de anställda arbetar och påverkas i arbetet med ensamkommandeflyktingbarn, samt på vilket sätt de hanterar känslor som uppstår i arbetet. Studien harutgått från en kvalitativ metodansats med sex ostrukturerade intervjuer med personersom arbetar eller har arbetat på HVB-hem i Skåne. Teorin i studien är baserad påGoffmans dramaturgiska teori, Hochschilds emotionssociologi och empowermentbegreppet.Studiens resultat visar att personalen utsätts för en omfattande känslomässigpåverkan i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Personalen på HVB-hemmenpåverkas i såväl positiv som negativ bemärkelse, till följd av ett emotionelltengagemang som uppstår i arbete med de boende. Personalen beskriver ävensvårigheterna med att lyckas släppa arbetet när de kommer hem och hur de hade önskatmer emotionellt stöd. För att kunna hantera emotionerna i och utanför arbetet ärmodifiering av känslor inte ovanligt. / The media writes about insecurity, threats and violence amongst residents andemployees within residential care homes (HVB) for unaccompanied refugee children inSweden. Working with people who have endured traumatic experiences has shown tohave a profound emotional impact on an individual. This, in our opinion, should haveraised the interest in researching the well-being of the employees. The aim of this studyis therefore to analyse the emotional challenge facing the care home employees in theirwork. We examine how care home employees work, are affected by work, and in whatway the employees manage their emotions arising from work. A qualitative method waschosen, containing six unstructured interviews with people who work or have worked atcare homes for unaccompanied refugee children in Skåne. The theoretical concepts usedin this study are based on Goffman’s dramaturgy, Hochschild’s emotion sociology andthe empowerment concept. The study shows that due to an emotional commitment, thecare home employees are highly emotionally affected by working with unaccompaniedrefugee children, in a both positive and a negative sense. The study also shows that theemployees have difficulties leaving their professional life at work, and that they wishfor more emotional support. Modification of emotions is not an unusual method inmanaging emotions inside and outside of the workplace.

<p>Today many separated children and youth up to 18 years - children in the sense of the UN Convention on the Rights of the Child - flee from war and armed conflicts around the world. Many of them come to Sweden for protection and to apply for asylum.</p><p>The aim of this study is to examine how the national Swedish news agency Tidningarnas Telegrambyrå - TT - constructs the image of separated children and youth. The main research questions have been: How does TT construct the image of the separated refugee children? The more detailed questions put to examine this main question have been: what are the issues being focused in the reporting and what discourses, voices and sources are let into the journalistic material?</p><p>The theoretical perspective should be considered as social constructionistic where the basic idea is that the image of the separated child also constructs the way society looks upon them, their rights and their needs, affecting how these children will be welcomed and treated when thay arrive in our society. The empirical study is a qualitative analysis of text, produced in the span 2007- April 20th 2010. In a first mapping, 35 news articles have been selected to be examined. The scientific method applied has mainly been Norman Faircloughs critical discourse analysis.</p><p>The study shows that the reporting of TT depicts the separated children as a problem. This problem consists of three themes: as at threat of Swedish economy, a threat to our national security and as a victim that has to be cared for. These threats are often described in a contextual way by choice of angle, linguistic performance and selection of sources. The study also sheds light on the fact, that there are four general discourses discussing the children as a problem: the administrative discourse, the police discourse, the politcal discourse and the humanitarian discourse. The separated children themselves never get an opportunity to describe their own situation. instad TT allows the Swedish Migration Board to picture them.</p> / <p>Många barn – upp till 18 år enligt FN:s konvention om barnets rättigheter – som flyr från krig och konfliktområden kommer till Sverige för att söka skydd och asyl.</p><p>Målet med den här studien är att undersöka hur den svenska nyhetsbyrån Tidningarnas Telegrambyrå – TT – konstruerar bilden av det flyende barnet. För att kunna svara på huvudfrågan: Hur konstruerar TT bilden av ”ensamkommande flyktingbarn”?, har följande underfrågor ställts: Vilka ämnen fokuseras i rapporteringen och vilka diskurser, röster och källor släpps in i det journalistiska materialet?</p><p>Det teoretiska perspektivet kan beskrivas som socialkonstruktionistiskt, en benämning för olika teorier om samhälle och kulturer som delar synen på språkets roll för den sociala konstruktionen. Härigenom kan man se hur TT:s bild av ”ensamkommande flyktingbarn” också konstruerar det sätt på vilket samhället ser på barnen, deras rättigheter och behov, samt påverkar hur barnen välkomnas och behandlas när de anländer. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ analys av nyhetstexter producerade mellan 2007 och 20 april 2010. Efter en första kartläggning har 35 artiklar valts ut för att undersökas. Den vetenskapliga metod som använts är i huvudsak Norman Faircloughs kritiska diskursanalys.</p><p>Studiens resultat visar att TT:s rapportering presenterar ”ensamkommande flyktingbarn” som ett problem med tre teman: som ett hot mot svensk ekonomi, ett hot mot vår nationella säkerhet samt som offer som måste tas om hand. Detta beskrivs ofta kontextuellt genom val av vinkel, presentationsform och val av källor. Studien belyser också det faktum att det finns fyra generella diskurser inom TT:s material som diskuterar de flyende barnen: den administrativa diskursen, den polisiära -, den politiska - samt den humanitära diskursen. Barnen får aldrig någon möjlighet att själva beskriva sin situation, istället låter TT Migrationsverket presentera sin bild av dem.</p>

Bakgrund: Forskning tyder på att ett ensamkommande flyktingbarn löper en större risk för psykiska hälsoproblem. Skolsköterskors arbete ska präglas av ett salutogent perspektiv och att främja psykisk hälsa kan vara av stor betydelse för ett ensamkommande flyktingbarns välbefinnande. Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att främja psykisk hälsa hos ensamkommande flyktingbarn. Metod: Det användes en kvalitativ metod i studien och analys genomfördes med en kvalitativ innehållsanlays. Det intervjuades åtta skolsköterskor verksamma i Stockholms län genom semistrukturerade e-postintervjuer. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna var: att förmedla kunskaper utifrån behov, att samverka och att skapa förutsättningar för att främja psykisk hälsa. Slutsats: Studien visar att skolsköterskor är betydelsefulla personer i skolan för att främja psykisk hälsa och belyser hur det är möjligt att genomföra ett hälsofrämjande arbete, vikten av hälsosamtal och även skolsköterskors samverkan. Hälsofrämjande arbete med psykisk hälsa underlättas  om förutsättningar i form av bätre organisation och samordning skulle finnas. / Background: Research suggests that an unaccompanied refugee child is at greater risk of mental health problems. School nurses`work should be characterized by a salutogenic perspective and promoting mental health is important for the well-being of unaccompanied refugee children. Aim: The purpose of the study was to elucidate the school nurses`experiences with promoting mental health of unaccompanied refugee children. Method: A qualitative method was used in the study and analysis was conducted by using a qualitative content analysis. Eight school nurses from schools in Stockholm County were interviewed through semi structured email interviews. Results: The study resulted in three categories and six subcategories. The categories were: to imparting knowledge based on needs, to cooperate  and to creating conditions for promoting mental health. Conclusion: The results show that school nurses are significant persons in the school to promote mental health and elucidate how it is possible to implement health promotion work, the importance of health conversation and school nurses`cooperation with others. It appears that health promotion work with mental health is facilitated if conditions in terms of better organization and coordination exist.

Today many separated children and youth up to 18 years - children in the sense of the UN Convention on the Rights of the Child - flee from war and armed conflicts around the world. Many of them come to Sweden for protection and to apply for asylum. The aim of this study is to examine how the national Swedish news agency Tidningarnas Telegrambyrå - TT - constructs the image of separated children and youth. The main research questions have been: How does TT construct the image of the separated refugee children? The more detailed questions put to examine this main question have been: what are the issues being focused in the reporting and what discourses, voices and sources are let into the journalistic material? The theoretical perspective should be considered as social constructionistic where the basic idea is that the image of the separated child also constructs the way society looks upon them, their rights and their needs, affecting how these children will be welcomed and treated when thay arrive in our society. The empirical study is a qualitative analysis of text, produced in the span 2007- April 20th 2010. In a first mapping, 35 news articles have been selected to be examined. The scientific method applied has mainly been Norman Faircloughs critical discourse analysis. The study shows that the reporting of TT depicts the separated children as a problem. This problem consists of three themes: as at threat of Swedish economy, a threat to our national security and as a victim that has to be cared for. These threats are often described in a contextual way by choice of angle, linguistic performance and selection of sources. The study also sheds light on the fact, that there are four general discourses discussing the children as a problem: the administrative discourse, the police discourse, the politcal discourse and the humanitarian discourse. The separated children themselves never get an opportunity to describe their own situation. instad TT allows the Swedish Migration Board to picture them. / Många barn – upp till 18 år enligt FN:s konvention om barnets rättigheter – som flyr från krig och konfliktområden kommer till Sverige för att söka skydd och asyl. Målet med den här studien är att undersöka hur den svenska nyhetsbyrån Tidningarnas Telegrambyrå – TT – konstruerar bilden av det flyende barnet. För att kunna svara på huvudfrågan: Hur konstruerar TT bilden av ”ensamkommande flyktingbarn”?, har följande underfrågor ställts: Vilka ämnen fokuseras i rapporteringen och vilka diskurser, röster och källor släpps in i det journalistiska materialet? Det teoretiska perspektivet kan beskrivas som socialkonstruktionistiskt, en benämning för olika teorier om samhälle och kulturer som delar synen på språkets roll för den sociala konstruktionen. Härigenom kan man se hur TT:s bild av ”ensamkommande flyktingbarn” också konstruerar det sätt på vilket samhället ser på barnen, deras rättigheter och behov, samt påverkar hur barnen välkomnas och behandlas när de anländer. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ analys av nyhetstexter producerade mellan 2007 och 20 april 2010. Efter en första kartläggning har 35 artiklar valts ut för att undersökas. Den vetenskapliga metod som använts är i huvudsak Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Studiens resultat visar att TT:s rapportering presenterar ”ensamkommande flyktingbarn” som ett problem med tre teman: som ett hot mot svensk ekonomi, ett hot mot vår nationella säkerhet samt som offer som måste tas om hand. Detta beskrivs ofta kontextuellt genom val av vinkel, presentationsform och val av källor. Studien belyser också det faktum att det finns fyra generella diskurser inom TT:s material som diskuterar de flyende barnen: den administrativa diskursen, den polisiära -, den politiska - samt den humanitära diskursen. Barnen får aldrig någon möjlighet att själva beskriva sin situation, istället låter TT Migrationsverket presentera sin bild av dem.