Competencies play a vital role in achieving success in any endeavour. In the context of entrepreneurship, having the right set of competencies is crucial for attaining sustained success throughout the venturing process. This study adopts a qualitative approach to explore and compare the perspectives of entrepreneurs regarding the competencies they deem essential with the research findings of Kunene (2008) on the same subject. By incorporating diverse viewpoints, the aim is to enhance the accuracy and comprehension of this topic. The research methodology involves the application of grounded theory to analyse data collected through semi-structured interviews. A total of six interviews were conducted, involving participants from Sweden, and Iceland. The interviewees held various roles, including CEO, Founder, Entrepreneur, mentor, board member, and investor. By delving into the insights shared by these experienced professionals, the study seeks to uncover the competencies considered important at different stages of the venturing process. The findings obtained from this study contribute to a deeper understanding of the competencies required to navigate and achieve success in the dynamic landscape of entrepreneurship. / Kompetenser spelar en avgörande roll för att uppnå framgång inom vilket företag som helst. Inom entreprenörskapet är det avgörande att ha rätt uppsättning kompetenser för att uppnå långsiktig framgång under hela företagsprocessen. Denna studie antar en kvalitativ ansats för att utforska och jämföra entreprenörers perspektiv angående de kompetenser de anser vara väsentliga med forskningsresultaten från Kunene (2008) inom samma ämne. Genom att inkorporera olika synpunkter syftar studien till att förbättra noggrannheten och förståelsen av detta ämne. Forskningsmetodologin innefattar tillämpningen av förankrad teori för att analysera data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes sex intervjuer med deltagare från Sverige och Island. Intervjupersonerna hade olika roller, inklusive VD, grundare, entreprenör, mentor, styrelsemedlem och investerare. Genom att fördjupa sig i de insikter som delas av dessa erfarna yrkesverksamma syftar studien till att avslöja de kompetenser som anses vara viktiga vid olika stadier av företagsprocessen. Resultaten från denna studie bidrar till en djupare förståelse av de kompetenser som krävs för att navigera och uppnå framgång i den dynamiska entreprenörskapsmiljön.

In the last decade, BIM has provided the construction industry with countless tools that canbe used during all construction phases (Kam et al., 2016). Implementation of BIM in Icelandat the beginning was driven by the heroic’s individuals. In recent years leadership within theAEC has recognized the opportunities BIM can provide.The aim of this thesis is to map BIM maturity of contractors and sub-contractors in Iceland.The results found that there is a lack of awareness about BIM among small to medium sizedcontractors as well as among sub-contractors. Among the larger contractors and designersmaturity is higher then found in the last study performed for GDDA 2013 (Valdimarssonand Kjartansdóttir, 2013). Recent requirement from large public project owners that requiresBIM has speed up implementation. / Under de senaste årtiondena har BIM erbjudit byggbranschen otaliga verktyg att använda i samtliga faser avbyggprocessen. Implementeringen av BIM på Island har nyligen börjat och drivs främst av entusiaster.Under senare år har utvecklingsarbete visat att BIM kan ge stor nytta.Syftet med den här rapporten är att kartlägga BIM-mognaden hos entreprenörer och underentreprenörer påIsland. Resultaten visar att det saknas medvetenhet och kunskap om BIM bland medelstora och småentreprenörer samt hos underentreprenörer. Bland de större entreprenörerna och hos konsulterna ärkunskapen större än vad som kom fram år 2013 i undersökningen GDDA. Offentliga beställarorganisationerhar nyligen ställt större krav på aktörerna att snabba på implementeringen av BIM

Titel: Utmaningar för GreenTech-bolag vid extern kapitalanskaffning och den finansiella kompetensens påverkan: En kvalitativ studie om hur entreprenörer verksamma inom GreenTech agerar för att erhålla externt kapital.   Nyckelord: Finansiell kompetens, GreenTech, entreprenörer och finansiärer.   Problemformulering: Hur agerar små och medelstora GreenTech-företag för att erhålla externt kapital samt hur påverkar entreprenörernas finansiella kompetens möjligheterna till finansiering?   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur GreenTech-företag agerar för att erhålla finansiering samt att utveckla förståelsen för sambandet mellan finansiärer, entreprenörer och entreprenörens finansiella kompetens.   Metod: I uppsatsen har en deduktiv forskningsansats använts som har kompletterats med en induktiv forskningsansats där nya teorier och slutsatser kan utvecklas baserat på de insamlade empiriska observationerna. Därmed fick en abduktiv forskningsansats tillämpas, med en kvalitativ forskningsmetod. Den empiriska insamlingen består av insamlad data från kvalitativa intervjuer som sedan kategoriserats med en kvalitativ innehållsanalys där induktiv färgkodning användes.   Slutsats: Resultaten visar att finansiell kompetens påverkar möjligheterna att få extern finansiering, men det kan finnas en tröskelnivå där krav på grundläggande kompetens uppfylls. Det framkommer också att entreprenörerna inte upplever att de behöver visa sin finansiella kompetens för finansiärer. Vidare visar studien att det är svårt för GreenTech-företag att införskaffa extern finansiering på grund av svårigheter för finansiärer att förstå ny teknik och längre tidsramar för avkastning. Finansiell kompetens betraktas som en viktig men imiterbar resurs som kan bidra till värdeskapande och tillväxt för företagen. Dessutom visar resultaten att GreenTech-företag har svårt att få lånefinansiering från banker på grund av upplevda risker och långa kapitalbehov.   Sammantaget indikerar studien på behovet av att öka förståelsen för sambandet mellan finansiärer, entreprenörer och finansiell kompetens inom GreenTech-sektorn. / Title: Challenges for GreenTech companies in external capital acquisition and the impact of financial literacy: A qualitative study on how GreenTech entrepreneurs act to obtain external capital.   Keywords: Financial literacy, GreenTech, entrepreneurs and financiers.   Research question: How do small and medium-sized GreenTech companies act to obtain external capital, and how does entrepreneurs' financial competence affect the possibilities of financing?   Purpose: The purpose of this study is to examine how GreenTech companies act to obtain financing and to develop an understanding of the relationship between financiers, entrepreneurs, and the entrepreneur's financial competence.   Methodology: The thesis adopts a deductive research approach, supplemented by an inductive research approach where new theories and conclusions can be developed based on the collected empirical observations. Thus, an abductive research approach was applied, using a qualitative research method. The empirical collection consists of gathered data from qualitative interviews, which were then categorized using a qualitative content analysis with the utilization of inductive color coding.   Conclusion: The results demonstrate that financial literacy influences the possibilities of obtaining external financing, but there may be a threshold level where requirements for basic competence are met. It is also evident that entrepreneurs do not perceive the need to demonstrate their financial competence to financiers. Furthermore, the study reveals that GreenTech companies face challenges in acquiring external financing due to financiers' difficulties in understanding new technologies and longer return timeframes. Financial literacy is considered an important yet imitable resource that can contribute to value creation and growth for these companies. Additionally, the results indicate that GreenTech companies struggle to secure loan financing from banks due to perceived risks and long capital needs. Overall, the study highlights the need to enhance the understanding of the relationship between financiers, entrepreneurs, and financial competence within the GreenTech sector.

I och med ett ökat intresse för entreprenörskap samt den allt svårare situationen på arbetsmarknaden för invandrare väcktes under 1990-talet ett stort intresse i Sverige för invandrarföretagande. Företag som drivs av personer med utländsk härkomst har blivit en allt vanligare del av marknaden. Denna grupp av företagare har kommit att bidra med nya affärsidéer samt ny kompetens på marknaden.Det framkommer i flera utredningar och rapporter att många invandrare finner det svårt att få fäste på den svenska marknaden på grund av bland annat språkliga brister och begränsade kunskaper inom det regelverk som styr företagandet i Sverige. Vår studie fokuserar på att undersöka invandrarföretagares position på den svenska marknaden. Syftet har även varit att ta reda på drivkrafterna bakom valet att starta eget samt vilka tillväxtstrategier invandrarföretagen använder sig av. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter för att få en uppfattning om hur invandrare upplever det egna företagandet i Sverige. De kvalitativa intervjuerna har sammanställts för att sedan analyseras med hjälp av våra utvalda teorier som bland annat inkluderar Saras Sarasvathys berömda teori om causation och effectuation. I resultatet som vi har kommit fram till presenteras bland annat att det har skett en förändring sedan 1990-talet och att invandrare inte längre finner den utländska bakgrunden som problematisk, för den egna företagsstarten. Drivkrafterna bakom valet att starta eget beror till stor del på förverkligandet av sina egna idéer. Vi har även kunnat konstatera att invandrarnas bakgrund inte har någon påverkan på deras tillväxtpotential utan det är istället den entreprenöriella förmågan som är en betydande faktor. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund       Tillväxtviljan bland de svenska småföretagen är stor, men avsaknad av kapital begränsar många entreprenörer och småföretag. Den höga risknivån minskar möjligheterna att erhålla exempelvis bankfinansiering, och för många tillväxtbolag i tidiga faser kan Venture Capital därför vara det enda finansieringsalternativet. Syfte               Syftet med studien är att skapa förståelse för de investeringskriterier som svenska Venture Capital-bolag använder vid sin utvärdering av potentiella investeringsobjekt samt jämföra dessa med vad entreprenörer anser påverkar utvecklingen av ett företag. Metod             Studien är av kvalitativ karaktär och empirin består av data från 20 genomförda intervjuer samt skriftliga frågeformulär, där respondenterna utgörs av venture-kapitalister samt entreprenörer som har erhållit Venture Capital-finansiering. Resultat         De kriterier som är centrala vid Venture Capital-bolags utvärdering av potentiella investeringsobjekt är entreprenörsteamet, marknads-förutsättningar samt produkterbjudande. Av dessa kriterier anser både venture-kapitalister och entreprenörer att det är entreprenörsteamet som i störst utsträckning påverkar ett företags utveckling. Att entreprenörsteamet tillskrivs så stor betydelse förklaras av att förutsättningarna för företagets fortsatta utveckling ständigt förändras, vilket ställer krav på att entreprenörsteamet har förmåga att hantera denna dynamiska process och anpassa företagets utveckling efter oförutsedda förändringar. / Background   There is a strong desire to grow among small Swedish enterprises, but lack of capital is a limiting factor to many entrepreneurs and small enterprises. The high level of risk reduces the possibilities of receiving financing through bank loan or similar, which makes Venture Capital the only financing alternative for some high growth-ventures in early stages. Aim                 The aim of this study is to provide understanding for the investment criteria used by Swedish Venture Capital firms during their evaluation of investment propositions, and to compare these with factors that entrepreneurs perceive as influential to the development of a company. Methodology The approach of this study is qualitative, and the presented findings are conducted from 20 interviews and written questionnaires. The respondents consist of venture capitalists and entrepreneurs who have received Venture Capital financing. Result            The criteria that are of central importance to Venture Capital firms’     when evaluating investment propositions are the entrepreneurial team, the market potential and the product offer. Among these criteria both entrepreneurs and venture capitalists perceive the entrepreneurial team as the criterion with the largest impact on the development of a company. The importance of the entrepreneurial team is explained by the fact that the conditions for the company’s further development are under continuous change, which necessitates the entrepreneurial team’s ability to handle this dynamic process and adapt the company’s development to unexpected changes.

Konstnärskap och entreprenörskap är fenomen som båda kännetecknas genomskaparlust, hängivenhet, fritt och självständigt tänkande. Trots att det finns en dellikheter sinsemellan konstnärer och entreprenörers personlighetsdrag råder det likasåen missvisande bild vad gäller entreprenören som personlighetstyp. Den beskrivs oftasom en extraordinär, stor risktagande individ som skiljer sig från mängden. Inomkonstnärskretsar däremot kan det snarare upplevas smaklöst att tjäna för mycketpengar på sin verksamhet och det är likaså vanligt förekommande att som kreatör tvivlapå sin kompetens inom området. Dessa föreställningar kan rimligtvis skapa starkaberöringspunkter för den som driver en konstnärlig verksamhet som utöverkonstnärskapet sannolikt även behöver vara entreprenöriell för att lyckas ekonomisktoch framgångsmässigt. Studiens syfte var att belysa några utmärkande framgångsfaktorer som kan varaviktiga för konstnärliga entreprenörer. Undersökningen gjordes genom en kvalitativforskningsansats där fyra olika konstnärliga egenföretagare samt en ännu ejföretagsverksam konstnär intervjuades utifrån studiens syfte. Respondenternas svarsammanställdes och analyserades därefter med stöd av vetenskapliga forskningsteoriersom huvudsakligen bestod av ett ramverk skapad av Philip A Wickham. Ramverket utgickifrån tretton avgörande framgångsfaktorer för generella entreprenörer. Undersökningen kom fram till att de medverkande egenföretagarnas utmärkande framgångsfaktorer var; hårt arbete, engagemang för andra, självständighet,att vara aktiv på sociala medier, att ha en nyfikenhet samt en vilja och strävan attutvecklas. Utifrån ramverket sammanföll en del av faktorerna med konstnärligaentreprenörers framgångsfaktorer och andra bara till en viss del. Det som däremot intekorrelerade lika stark med den generella entreprenören var faktorer som; självsäkerhet,motståndskraftig samt en bekvämlighet med att besitta makt.

Bakgrund Investerare som direktinvesterar i företag måste hantera risk som del av beslutsfattandet. Forskning visar att entreprenörerna i sådana företag är en faktor som investerare lägger stor vikt vid i utvärderingen av en potentiell investering. Studien genomför djupgående kvalitativ forskning kring humankapitalets roll och betydelse i investeringsprocesser för investerare vilket inte är lika vanligt förekommande som kvantitativa studier inom detta forskingsområde.  Syfte Huvudsyftet med studien är att, på ett deskriptivt sätt, undersöka humankapitalets roll i investeringsprocessen. Studien syftar även till att undersöka vilken betydelse humankapitalet har för beslutsunderlaget i utvärderingsprocessen. Teoretiskt perspektiv Teoretiska referensramen består av ett antal teorier och vetenskapliga artiklar inom Asymmetrisk informationsteori samt Humankapitalteori. Även annan relevant tidigare forskning som berör studiens område har använts. Asymmetrisk informationsteori hanteras utifrån Pecking Order teorin, Agentteorin samt artikeln Market for lemons (Akerlof, 1970). Humankapitalteorin hanteras med hjälp av definitioner och studier utförda av Becker (1964, 1993), Schultz (1960), Cressy (1996), Mincer (1958) och Gardner (1973). Tidigare forskning inom den teoretiska referensramen består av Hsu et al. (2014), Landström (1998), Mason & Stark (2004) och Mason & Harrison (2003). Vidare har två förklaringsmodeller vid beslutsfattande använts: Compensatory model samt Elimination-by-aspect.     Metod Studien genomfördes utifrån en abduktiv ansats och använde sig av en tvärsnittsdesign där sex investerare undersöktes vid olika tidpunkter. En kvalitativ forskningsstrategi applicerades och undersökningsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer som genom en iterativ arbetsprocess genererade empiri. Slutsatser Studien visar att humankapitalet dels har betydelse som ett verktyg för att överkomma asymmetrisk information i syfte att underlätta investeringsbeslutet, men även för att inhämta fackkunskaper från entreprenörerna. Vidare noterades att entreprenörernas ålder var en viktig faktor i investeringsbeslutet. Sammantaget verkar humankapitalet spela en avgörande roll i beslutsprocessen hos majoriteten av investerarna. / Background Investors that invest directly in companies need to manage risk as a part of their decision making. Studies have shown that the existence of entrepreneurs within companies is an important factor for investors when evaluating a potential investment. This study conducts qualitative research into the role and significance that human capital plays in the investment process for investors, which is not as common as quantitative studies in this particular field. Goal The goal of the study is to investigate the role, as well as the degree of importance, that human capital plays when making investment decisions.  Theoretical perspective The theoretical basis consists of several theories and scientific articles concerning asymmetrical information theory as well as the theory of human capital. Furthermore, relevant earlier research pertaining to the subject has been used. Asymmetrical information theory is handled through the Pecking Order theory, Agency Theory and the article ‘Market for Lemons’ (Akerlof, 1970). The Human capital theory is handled with the help, definitions and studies performed by Becker (1964, 1993), Schultz (1960), Cressy (1996), Mincer (1958) and Gardner (1973). Earlier research in the theoretical field consists of Hsu et. al (2014), Landström (1998), Mason & Stark (2004), and Mason & Harrison (2003). Two different explanatory models about decision-making were used – The Compensatory Model and ‘Elimination-by-aspect’. Method The study was conducted through an abductive approach and used a cross-sectional design where six cases were investigated. A qualitative research strategy was applied and the method of investigation was executed through semi-structured interviews which through an iterative work process generated empirical data. Conclusion The study finds that human capital plays a role in overcoming asymmetrical information when making investment decisions, but also as a tool for evaluating and learning from the entrepreneurs. For most investors, human capital plays a key role when deciding whether to invest or not.

This thesis aims to explore how trust, communication and innovation is potentially interconnected in the context of e-entrepreneurial startups. Trust seems to be an important component to success, but the virtual environment makes the traditional formation of trust difficult. An inductive strategy using qualitative interviews was employed to explore this relatively under researched subject. The findings indicate the most important aspects of trust in this context. Further, the findings imply that some of the constructs for trust present in virtual and temporary teams are also present in this context. Furthermore, there seems to be connections between communication and trust in a startup, both ways. The same seems true for the aspects of the firm's innovation capabilities and trust. Finally, theoretical implications of this research are presented and several interesting topics for future research are suggested. / Denna uppsats ämnar utforska den potentiella relationen mellan tillit, kommunikation och innovation i kontexten av e-entreprenöriella start-ups. Tillit verkar vara en viktig del för att nå framgång, men den virtuella kontexten gör en traditionell tillitsutveckling svår. En induktiv strategi med kvalitativa intervjuer användes för att utforska detta, som är ett relativt underforskat ämne. Resultaten antyder på de viktigaste elementen av tillit i denna kontext. Vidare pekar även studien på att vissa av de konstruktioner för tillit som återfinns i virtuella och tillfälliga teams även återfinns i denna kontext. Det tycks även finnas en tvåvägs koppling mellan kommunikation och tillit samt för beståndsdelarna av innovation capabilities och tillit. Slutligen presenteras implikationer för det teoretiska fältet och flera intressanta ämnen för framtida forskning föreslås.

Tidigare forskning har visat att det finns ett stort intresse bland unga i Sverige att starta företag. Det har också uppenbarats att det finns brister i ungas kunskaper om företagande och entreprenörskap, och de vet inte heller hur de skall gå tillväga för få den kunskapen. De faktorerna påverkar ungas företagande negativt och hämmar dem i deras önskan om egenföretagande. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka specifika faktorer som hindrar unga från att starta företag, det vill säga vilka osäkerheter de upplever i den industriella omgivningen och hur de kan hanteras. I ett försök att finna metoder som hjälper unga att hantera de osäkerheter som upplevs har jag undersökt hur klusterteorin kan underlätta företagandet. Klusterteorin skapades av Michael Porter i slutet av nittonhundratalet och visar på hur företag kan erhålla konkurrensfördelar genom att samlas i industriella kluster. Till det empiriska materialet har jag använt mig av sekundärdata i form av en undersökning utförd av Nutek 2008. Jag har också genomfört en fallstudie med tre företag som opererar i klustret Textil- och Modefabriken.I analysen har jag kunnat identifiera att de osäkerheter som unga upplever är finansiella; hur verksamheten skall finansieras, operationella; hur effektivt företaget kan drivas, samt konkurrensmässiga; om förmågan att konkurrera med andra. Med hjälp av kluster kan de osäkerheterna hanteras då kluster gör unga till bättre företagare med större kunskap om branschen, minskar deras ekonomiska otrygghet och bidrar med en social miljö som främjar deras innovation och ökar den teknologiska utvecklingen.Previous research has shown that there is a great interest among young people in Sweden to start a business. It has also become apparent that there are gaps in young people’s knowledge about business venturing and entrepreneurship, as well as their ability to obtain that knowledge. These factors affect entrepreneurship among young people negatively and it inhibits them in their desire to start at business. The purpose of this paper is to examine the specific factors that prevent young people from starting a business, that is, the uncertainties they experience in the industrial environment and how they can be managed. In an attempt to find methods that can be used to help young people manage the perceived uncertainties I have researched how cluster theory can facilitate entrepreneurship. Cluster theory was created by Michael Porter in the late twentieth century as way to show how businesses can achieve a competitive advantage by congregating in industrial clusters. For my empirical material I have used secondary data in the form of a survey carried out by Nutek in 2008. I have also done a case study with three companies that operate in a cluster called Textil- och Modefabriken.I have identified that the nature of the uncertainties perceived by young people are financial; how the business will be financed, operational; how effectively they will be able to run the business, and competitive; the ability to compete with others. Through the use of clusters these uncertainties can be managed as clusters can turn the young people into better entrepreneurs with a greater knowledge of the industry, as well as reduce their financial insecurities and provide them with a social construct that increase innovation and technological advancements. / Program: Textilekonomutbildningen

Record Companies in Sweden- 100 years of music business institutionalisation This thesis is about the development of Record Companies in Sweden over more then hundred years. The Aim is to understand the role of the record company in the change of the music industry by narrating and interpreting its development. The Record Companies did dominate the music industry in Sweden from its birth 1903 until after year 2000, when new forms of music business were born. Despite this the remaining record companies still have similarities with the firs gramophone company from 1903. The empirical story is based on some 20 interviews with central actors in the music industry together with a mapping of the independent music producers, published 2004 and material from other studies on the music business. The story is in it self an important contribution to research since it appears to be the first one done in this way. The conception of the record company as the dominant actor in the organisational field, the music industry, very soon became an institution. This institution has been created and developed in an institutional process that here is analysed in four themes: delimitations, dominant logics, and organising and ownership structure/actors. During the process the limitations for the record company and the organisational field is changing. The logic is being push towards either art or comers during different periods, different forms of organising are created and developed and actors turn up and disappear. A main conclusion is that the cognitive processes highlight the institutionalisation but also the normative and the regulative processes helps to explain. At the same time this must, as in the model developed in the thesis, be connected to the four themes in order to create the holistic understanding of the institutionalization of the music business in Sweden being demanded in the aim of the thesis. In the model the actors are being emphasized as most important in the creation, remaining, developing, changing and at the and also liquidation of the institutional conception of the record company as the dominant form of music business. Partly this could be explained by and in itself explain the lack of a strong common organization in the music business together with the rather limited impact from attempts of regulations. New and old actors are now defined as institutional entrepreneurs as they are creating the new music industry, forcing the record companies to step aside from its dominant role in the same way as the music publishers once did. They might even give the dominance back to the publishers, or maybe there will not bee yet another institution in the music industry or any dominant role. Maybe it will change into something completely different? The model developed and used in this thesis is proposed for use in other longitudinal studies especially in other art businesses and similar organizational fields. / Avhandlingen framlagd vid Göteborgs universitet.