Increased interest in small business (SME) and entrepreneurship, foster researchers to discuss about methodology of this object and to look for possible ways of development of this sector. In spite of that interest, there is a lack of common, unified methodology, accepted in all countries. Absence of systematic research of entrepreneurship process- is relevant scientific problem, which should be solved. Author describes term “entrepreneurship process” and it’s main elements. Also is presented a broad analysis of terms “entrepreneurship” and “entrepreneur” in different economical schools. Is analyzed impact of small and medium seized business on economy and it’s place in entrepreneurship process. Business environment is changing radically and one of the main tasks for organizations – to become entrepreneurial. Research model of Lithuanian entrepreneurship process is composed. According this model, level of entrepreneurship process researches, implemented in Lithuania, is identified. Varies factors, influencing entrepreneurship process, are described and presented in dissertation. In order to solve identified problems, model of formation enterprising business in SME is presented. Activities of entrepreneur are formulated in order to implement enterprising culture in organization and to foster entrepreneurial behavior of such organization. / Išaugęs susidomėjimas smulkiu ir vidutiniu verslu ir jo reikšme pasaulio ekonomikai ir visam verslininkystės procesui, skatina mokslininkus diskutuoti apie šio objekto tyrimo metodologija. Nors ir visuotinai pripažįstama, kad verslininkystė yra vienas iš svarbiausių veiksniu, įtakojantis pokyčius ekonomikoje, reikia pastebėti, kad nėra nusistovėjusios vienos visoms šalims priimtinos metodikos. Tad nepakankamai ištirtas verslininkystės procesas – yra aktuali mokslinė problema. Disertacijoje atskleidžiamas šiuolaikinis požiūris į verslininkystės reiškinį ir jo reikšmę. Pateikiama išsami „verslininkystės“ ir „verslininko“ sampratų analizė skirtingose ekonominėse mokyklose. Taip pat pristatomas smulkaus ir vidutinio verslo vaidmuo šalies ekonominiuose procesuose. Analizuojama verslininkystės proceso samprata. Nagrinėjamas antrepreneriškumo reiškimasis versle ir antrepreneriškos organizacijos samprata. Parengiamas Lietuvos verslininkystės proceso tyrimo modelis. Remiantis juo, identifikuojamas Lietuvos smulkaus ir vidutinio verslo ir verslininkystės proceso ištirtumo lygį. Išryškinami veiksniai, įtakojantys Lietuvos smulkaus ir vidutinio verslo būklę ir vystymosi galimybes. Taip pat išryškinamos probleminės sritys, trukdančios verslininkystės proceso raidai. Siekiant spręsti tyrimo metu išaiškėjusias problemas, pateikiamas antrepreneriškos verslininkystės formavimo modelis smulkiame ir vidutiniame versle.

Išaugęs susidomėjimas smulkiu ir vidutiniu verslu ir jo reikšme pasaulio ekonomikai ir visam verslininkystės procesui, skatina mokslininkus diskutuoti apie šio objekto tyrimo metodologija. Nors ir visuotinai pripažįstama, kad verslininkystė yra vienas iš svarbiausių veiksniu, įtakojantis pokyčius ekonomikoje, reikia pastebėti, kad nėra nusistovėjusios vienos visoms šalims priimtinos metodikos. Tad nepakankamai ištirtas verslininkystės procesas – yra aktuali mokslinė problema. Disertacijoje atskleidžiamas šiuolaikinis požiūris į verslininkystės reiškinį ir jo reikšmę. Pateikiama išsami „verslininkystės“ ir „verslininko“ sampratų analizė skirtingose ekonominėse mokyklose. Taip pat pristatomas smulkaus ir vidutinio verslo vaidmuo šalies ekonominiuose procesuose. Analizuojama verslininkystės proceso samprata. Nagrinėjamas antrepreneriškumo reiškimasis versle ir antrepreneriškos organizacijos samprata. Parengiamas Lietuvos verslininkystės proceso tyrimo modelis. Remiantis juo, identifikuojamas Lietuvos smulkaus ir vidutinio verslo ir verslininkystės proceso ištirtumo lygį. Išryškinami veiksniai, įtakojantys Lietuvos smulkaus ir vidutinio verslo būklę ir vystymosi galimybes. Taip pat išryškinamos probleminės sritys, trukdančios verslininkystės proceso raidai. Siekiant spręsti tyrimo metu išaiškėjusias problemas, pateikiamas antrepreneriškos verslininkystės formavimo modelis smulkiame ir vidutiniame versle. / Increased interest in small business (SME) and entrepreneurship, foster researchers to discuss about methodology of this object and to look for possible ways of development of this sector. In spite of that interest, there is a lack of common, unified methodology, accepted in all countries. Absence of systematic research of entrepreneurship process- is relevant scientific problem, which should be solved. Author describes term “entrepreneurship process” and it’s main elements. Also is presented a broad analysis of terms “entrepreneurship” and “entrepreneur” in different economical schools. Is analyzed impact of small and medium seized business on economy and it’s place in entrepreneurship process. Business environment is changing radically and one of the main tasks for organizations – to become entrepreneurial. Research model of Lithuanian entrepreneurship process is composed. According this model, level of entrepreneurship process researches, implemented in Lithuania, is identified. Varies factors, influencing entrepreneurship process, are described and presented in dissertation. In order to solve identified problems, model of formation enterprising business in SME is presented. Activities of entrepreneur are formulated in order to implement enterprising culture in organization and to foster entrepreneurial behavior of such organization.

This research inquiry asked, "How can the District of Mission involve leaders in private industry in creating strategies to develop the local workforce and economy?" An action research approach was used to engage local employers and employment service providers in an inquiry in the District of Mission. This study drew upon literature on entrepreneurial leadership, job creation, social capital, and knowledge transfer. Two qualitative methods, in-depth interviews and a conversation café, were used to uncover the essential factors and conditions that facilitate entrepreneurial leadership and workforce development on a regional basis. These findings were triangulated against the experiences of exemplar entrepreneurs. The findings revealed that effective leaders cultivate a culture of high performance and that systems integration and personal relationships are key to entrepreneurial leadership and workforce development. The recommendations enable people from diverse backgrounds to identify shared concerns and common interests to support community economic development.

This essay describes coordination of the work environment on construction sites where many entrepreneurs share workplace. As employer, the entrepreneur has main responsibility for the workers safety on the construction site, the project supervisor is responsible for the work environment, and to coordinate the work environment a coordinator of the construction work environment is appointed. The purpose of this essay is to describe how the work environment is ensured on a shared workplace. In order to answer the essays questions I’ve used a juridical method to interpret the law. Current law and regulations has been studied, as well as the industry's rules and regulations. The juridical method is complemented by social science methodology by the use of an empirical survey consisting of interviews with a coordinator of the construction work environment, and subcontractors on a construction site. The questions of this essay concerns the project supervisor’s and the entrepreneur’s safety responsibilities of the working environment, and how they ensure their joint work environment. And also the requirements imposed on the entrepreneur’s coordination responsibilities, and if the working methods differ when the workers are posted. A construction site is a complicated workplace with many companies working side by side. Requirements for cooperation and consultation are the responsibility of all employers who have employees engaged on the same construction site. Entrepreneurs who post workers in Sweden have the same employer responsibilities as other entrepreneurs, and shall ensure the work environment of the posted worker. / Denna uppsats handlar om samordningen av arbetsmiljön på byggarbetsplatser där flera entreprenörer delar arbetsplats. Som arbetsgivare har en entreprenör huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö, på byggarbetsplatsen är det byggherren som ansvarar för arbetsmiljön, och för att samordna parternas arbetsmiljö utses en byggarbetsmiljösamordnare. Studiens syfte är att deskriptivt redogöra för hur arbetsmiljö säkerställs på en gemensam arbetsplats. För att besvara uppsatsens frågeställningar har juridisk metod använts genom att tolka gällande rätt. Förutom lag och förordningar har även böcker i ämnet använts, samt branschens regler och bestämmelser. Den juridiska metoden kompletteras med samhällsvetenskaplig metod genom att vidga studien med empiriskt material i form av intervjuer med en byggarbetsmiljösamordnare, samt ett urval underentreprenörer på en byggarbetsplats. Uppsatsens frågeställningar berör förhållandet mellan byggherrens och entreprenörers arbetsmiljöansvar och hur de arbetar för att säkerställa den gemensamma arbetsmiljön. Samt vilka krav som ställs på entreprenörers samordningsansvar och om arbetssättet skiljer sig om arbetstagarna är utstationerade. En byggarbetsplats är en komplicerad arbetsplats med många företag som arbetar sida vid sida. Krav på samarbete och samråd åligger alla de arbetsgivare som har arbetstagare sysselsatta på en byggarbetsplats. En entreprenör som utstationerar arbetstagare i Sverige har samma långtgående arbetsgivaransvar som andra entreprenörer, och ska säkerställa arbetsmiljön för den utstationerade arbetstagaren.

Utbildning ses ofta som en nödvändighet för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden och ha möjlighet att göra karriär. För att bli en lyckad företagare är det inte säkert att utbildning är lika nödvändigt. Tidigare forskning tyder på att utbildning minskar sannolikheten att vara företagare. Denna uppsats undersöker hur utbildning påverkar sannolikheten att vara företagare och om effekten skiljer sig mellan kvinnor och män. Resultatet tyder på ett negativt samband för både kvinnor och män. I undersökning kontrolleras även faktorer så som civilstånd och barn som enligt befintlig forskning har betydelse i valet att bli företagare.

In today’s Sweden there is great belief in entrepreneurship and the benefits it can bring to the country. The Swedish government has taken note of this growing enthusiasm and realized the contribution it can make to facilitate national growth. Successful efforts have been made in Sweden to support entrepreneurship and innovation, which has resulted in a relative ease for individuals to start their own businesses. The number of companies started today is higher than ever and there are signs of a common faith in growth among new entrepreneurs. Unfortunately only a small fraction of these new businesses succeed in growing big. The harsh truth is that these companies will not contribute to national growth if they do not grow themselves. But what is preventing them from growing? A number of studies have shown that both the environment and the entrepreneur himself are important factors when examining companies’ growth. That is because the environment affects the entrepreneur’s strategic decisions and forces him/her to act in certain ways. These decisions, in turn, affect the company, that can then demonstrategrowth (or not). By examining five different factors that can influence the entrepreneur’s opportunity for growth, this study concludes that a number of political decisions and conditions can constitute as barriers for growth while a strong entrepreneurial orientation can help the entrepreneur to deal with negative factors in the environment.

Entrepreneurship is a key factor for economic growth and has been a famous and controversial subject for long. However, the creation of innovations for small and medium sized businesses is limited when there is a finance gap in the market, based on the difference between the observed and desired debt. In recent years, it has emerged an alternative financing; crowdfunding, which can help and reduce the problems of the current finance gap. This qualitative study aims to describe the term, crowdfunding, and explore opportunities for crowdfunding in the future development as an alternative financing. To fulfill the purpose of the study, 15 interviews were conducted. This has provided the study with the necessary depth of knowledge to answer the research questions; How can the future of crowdfunding become on the Swedish market? When can crowdfunding be preferable over other forms of financing? How can crowdfunding help to reduce the financing gap? The theoretical framework was created before the empirical data collection and became the basis for the study's development. The chapter includes a description of the crowdfunding other financing options, the financial gap and previous empirical studies. Further analyzed the empirical data collected by connecting to the theoretical framework, which led the researchers to the following conclusions; the future prospects of crowdfunding is good when the financing form provides benefits that can not be achieved at other financing options. The factor that should decide a company's choice of financing is not the specific options. The company should instead consider which stage they find themselves in and take decisions based on that. Crowdfunding contributes to an increased supply of financing, which reduces the financing gap. The study shows, however, that action similar to increasing public awareness of crowdfunding and tax benefits may increase the contribution further. / Entreprenörskap är en viktig faktor för den ekonomiska tillväxten och har länge varit ett känt och omdiskuterat ämne. Dock är små och medelstora företags skapande av innovationer begränsad då det råder ett finansieringsgap på marknaden, vilket grundar sig på skillnaden mellan observerad och önskad skuldsättning. Under de senaste åren har det dock växt fram en alternativ finansieringsform; crowdfunding, som kan bidra till att minska problematiken över det rådande finansieringsgapet. Den här kvalitativa studie syftar till att beskriva begreppet crowdfunding samt se till möjligheterna för crowdfundingens framtida utveckling som en alternativ finansieringsform. För att uppfylla studiens syfte genomfördes 15 intervjuer. Det här gav den kunskapsbredd som krävdes för att besvara de frågeställningar som låg till grund för studien; Hur kan framtiden för crowdfunding se ut på den svenska marknaden? När kan crowdfunding vara att föredra framför andra finansieringsformer? På vilket sätt kan crowdfunding bidra till att minska finansieringsgapet? Den teoretiska referensramen skapades inför den empiriska insamlingen av data och utgjorde därav grunden till studiens uppbyggnad. Kapitlet omfattar en beskrivning av crowdfunding, andra finansieringsalternativ, det finansiella gapet samt tidigare empiriska undersökningar. Vidare analyserades den empiriska data som samlats in genom att återkoppla till den teoretiska referensramen, vilket ledde författarna fram till följande slutsatser; framtidsutsikterna för crowdfunding är god då finansieringsformen innebär fördelar som inte kan uppnås vid andra finansieringsalternativ. Den faktor som skall styra ett företags val av finansieringsform är inte de specifika alternativen utan i vilket stadie företaget befinner sig i. Crowdfunding bidrar till ett ökat utbud av finansiering, vilket minskar finansieringsgapet. Studien visar dock på att åtgärder liknande allmän höjd medvetenhet gällande crowdfunding samt skattefördelar kan öka crowdfundingens bidrag ytterligare.

The purpose of this thesis is to identify what motivational changes occur while a lifestyle entrepreneur moves through three different organizational stages. The focus will however be on stage one and three. The problem of an under-researched field is addressed and how the motivation of specific lifestyle entrepreneurs, in these cases hairdressing salon owners, has changed. This thesis has been conducted with an interpretivistic viewpoint, an inductive approach and with a qualitative research method. The authors have selected to analyze the data through pattern matching and dividing the interviewees into two different case studies, one for each of the two chosen organizational stages in focus. In conclusion the authors found that intrinsic and extrinsic motivations have had different effects within all stages in the organizational life cycle. The authors have discovered that during stage one the intrinsic motivations play a large role. During stage one where the organization is small and young the lifestyle entrepreneurs are motivated by factors such as independence and self-efficacy. Stage two is a more extrinsic dominated phase with the factors integrated regulations and identified regulation as motivators. The third stage is a return to the intrinsic motivations with factors such as locus of control and egoistic passion. This is further explained within the chapter with help of the analysis and empirical findings. A figure has been presented to show the different phases and their motivational change.

För entreprenörer som arbetar med projekt i en "start up"- fas kan det vara svårt att lyckas med finansieringen. Detta beror på att det inte finns någon ekonomisk historik att visa upp för finansiärerna. För att lyckas få in tillräckligt med kapital för att kunna finansiera ett projekt kan man vända sig till olika typer av investerare. De vanligaste sättet är att man antingen vänder sig till banker, venture capital-bolag eller affärsänglar. Vad som motiverar dessa aktörer är olika, men det gemensamma för dessa aktörer är att det är svårt att få dem att investera i ett projekt. Under senare tid har det dock skapats ett nytt sätt för entreprenörer att få in kapital till sina projekt. Detta nya fenomen kallas för crowdfunding, vilket innebär att entreprenörer lägger ut sina projekt på internet. Entreprenören beskriver sig själv, sitt projekt och motiverar vad pengarna ska användas till. Sedan har vem som helst möjlighet att investera valfri summa till projektet, som motprestation får finansiären någon form av belöning. Crowdfunding har under de senaste åren blivit mer och mer populärt och fler entreprenörer väljer att använda sig av det. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som lockar individer till att satsa kapital i crowdfunding-projekt. Studien har baserats på information från 260 stycken projekt där olika faktorer har tagits fram som kan tänkas påverka möjligheten att lyckas. Dessa faktorer baseras på entreprenören, projektets produkt samt investerarens avkastningen. / Entrepreneurs that are in a "start-up" phase within a project they are working on finds it hard to find investors. This could appear within almost every project when a financial history don't exist to show the investors. If a project successfully wants to be financed there are different ways and options to explore. One can turn to either venture capital or business angels. What motivates these investors varies in different projects. What the investors all have in common is that it's hard to get them to invest in a project. During the last years there have been a new way for entrepreneurs to raise capital, called crowdfunding. Through crowdfunding, entrepreneurs can add their project/projects online on websites. The entrepreneurs describes themselves, their project and what the money will be used to. Through these websites it's open for the public to donate an amount of money in to the project and in return the investor gets some form of reward. This form of investment has become more and more common throughout the years and today there are many investment made with this method. This study is a research that shows which factors whom makes the investors interested to invest in a crowdfunding- project. The study is based on information from 260 different projects were we were able to discover some factors which can increase the possibility to succeed. These factors are based on the entrepreneur, the projects product and the investors return.

För entreprenörer som arbetar med projekt i en "start up"- fas kan det vara svårt att lyckas med finansieringen. Detta beror på att det inte finns någon ekonomisk historik att visa upp för finansiärerna. För att lyckas få in tillräckligt med kapital för att kunna finansiera ett projekt kan man vända sig till olika typer av investerare. De vanligaste sättet är att man antingen vänder sig till banker, venture capital-bolag eller affärsänglar. Vad som motiverar dessa aktörer är olika, men det gemensamma för dessa aktörer är att det är svårt att få dem att investera i ett projekt. Under senare tid har det dock skapats ett nytt sätt för entreprenörer att få in kapital till sina projekt. Detta nya fenomen kallas för crowdfunding, vilket innebär att entreprenörer lägger ut sina projekt på internet. Entreprenören beskriver sig själv, sitt projekt och motiverar vad pengarna ska användas till. Sedan har vem som helst möjlighet att investera valfri summa till projektet, som motprestation får finansiären någon form av belöning. Crowdfunding har under de senaste åren blivit mer och mer populärt och fler entreprenörer väljer att använda sig av det. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som lockar individer till att satsa kapital i crowdfunding-projekt. Studien har baserats på information från 260 stycken projekt där olika faktorer har tagits fram som kan tänkas påverka möjligheten att lyckas. Dessa faktorer baseras på entreprenören, projektets produkt samt investerarens avkastningen. / Entrepreneurs that are in a "start-up" phase within a project they are working on finds it hard to find investors. This could appear within almost every project when a financial history don't exist to show the investors. If a project successfully wants to be financed there are different ways and options to explore. One can turn to either venture capital or business angels. What motivates these investors varies in different projects. What the investors all have in common is that it's hard to get them to invest in a project. During the last years there have been a new way for entrepreneurs to raise capital, called crowdfunding. Through crowdfunding, entrepreneurs can add their project/projects online on websites. The entrepreneurs describes themselves, their project and what the money will be used to. Through these websites it's open for the public to donate an amount of money in to the project and in return the investor gets some form of reward. This form of investment has become more and more common throughout the years and today there are many investment made with this method. This study is a research that shows which factors whom makes the investors interested to invest in a crowdfunding- project. The study is based on information from 260 different projects were we were able to discover some factors which can increase the possibility to succeed. These factors are based on the entrepreneur, the projects product and the investors return.