Denna studie har syftat till att öka kunskaperna om olika ledarskapsstrategier för att skapa studiero i klassrummet. Syftet ämnades att uppnås genom analys av beskrivningar och resonemang kring strategier från erfarna lärare och mindre erfarna lärare. Detta har gjorts genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre lärare med mer än 20 års erfarenhet och tre lärare med mindre än två års erfarenhet av läraryrket. Intervjufrågorna utformades med hjälp av den teoretiska grund som studien vilar på och ämnade att undersöka vilka aspekter av läraryrket lärare tycker är viktiga för att skapa studiero i klassrummet, samt vilka strategier som används för att studiero ska uppnås. För att kunna kategorisera och analysera resultatet har studiens teoretiska ramverk utgått ifrån olika teorier om ledarskap och motivation. Resultatet analyserades komparativt, först erfarna lärare och mindre erfarna lärare var för sig, sedan jämfördes resultaten mellan grupperna för att finna likheter och skillnader i val av resonemang. Analysen av resultatet visade på att de intervjuade lärarna hade en relativt enhällig syn på vad studiero innebär och hur den ska uppnås. De intervjuade lärarna menade att studiero kan främjas av relationsbyggande arbete, förebyggande arbete och motivationsarbete. Resultatet visade på skillnader i vilken uträckning de intervjuade lärarnas skolor arbetade med frågor angående studiero på organisatorisk nivå. Dock kunde inte resultatet visa på några betydande skillnader i val av resonemang mellan de intervjuade grupperna angående hur den enskilde läraren arbetar för att skapa studiero.

Läraryrket är idag utsatt för flertalet förändringar som ställer krav på flexibilitet och professionalitet. Syftet med vår aktionsforskningsstudie var att öka förståelsen kring huruvida yrkesverksamma lärare med lång erfarenhet kan använda praxisnära reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De åtta gymnasielärare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnära reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehåll, samt kopplingar till tyst kunskap. Analysen tolkades sedan med teorier för transformativt lärande och tyst kunskap som bakgrund. Den slutsats vi kunde dra var att reflektion är ett värdefullt verktyg för yrkesutveckling, och att den tysta kunskapen kan vara till stor hjälp om den synliggörs. Det är dock svårt att tydligt se ett transformativt lärande i lärarnas reflektioner, varför vi förordar en mer omfattande studie för att tydligare fastställa reflektionens möjligheter för lärare.

<p>Den här undersökningen är en beskrivning av hur erfarna psykologer på mottagningar inom den öppna barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm använder den statistikblankett som ska fyllas i för varje ny patient. För att undersöka hur behandlarna uppfattar statistikblanketten genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju psykologer. Som analysmetod användes en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att behandlarna upplever att det är svårt att utifrån statistikblanketten ge en rättvis bild av patienterna och av det arbete som bedrivs. Behandlarna anser att dokumentation är viktigt men deras tyngsta kritik mot statistikblanketten är att den brister i validitet och reliabilitet. De saknar tydlig information om vad olika kategorier står för på statistikblanketten, och hur de ska kryssa när kategorier har flera alternativ. Behandlarna tror heller inte att det finns någon samstämmighet om hur man fyller i blanketten. För att undanröja bristen på tydlighet och istället få en tilltro till dokumentationen av patient och behandling, krävs en genomgripande förändring av den nuvarande statistikblanketten.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om erfarna lärare följer läroplanens intentioner om att använda sig av olika arbetssätt och arbetsformer för att främja elevernas kunskapsutveckling i matematik.  För att nå detta syfte använde jag en etnografisk inspirerad fallstudie som vetenskaplig metod. De datainsamlingsmetoder som har använts är observationer och intervjuer med fyra erfarna lärare från två skolor. Resultatet visade att lärarnas undervisning innehöll en rad gemensamma nämnare. De betonade alla en undervisning som innebär gemensamma genomgångar, repetition av kunskaper, sifferträning, utantillinlärning och gemensamma samtal i matematik i helklass och i mindre grupper. Lärarna var överens om att ordning och reda i klassrummet var viktigt för elevens inlärning. Möbleringen i klassrummen var liknande i klassrummen. Eleverna satt i par vända mot skrivtavlan. Denna undersökning har visat att lärarna är väl medvetna om läroplanens intentioner, då det visade sig att de använder sig av ett arbetssätt präglat av variation och att deras erfarenhet har varit av stor betydelse för hur de har valt att arbeta i sina klasser.

Den här undersökningen är en beskrivning av hur erfarna psykologer på mottagningar inom den öppna barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm använder den statistikblankett som ska fyllas i för varje ny patient. För att undersöka hur behandlarna uppfattar statistikblanketten genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju psykologer. Som analysmetod användes en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att behandlarna upplever att det är svårt att utifrån statistikblanketten ge en rättvis bild av patienterna och av det arbete som bedrivs. Behandlarna anser att dokumentation är viktigt men deras tyngsta kritik mot statistikblanketten är att den brister i validitet och reliabilitet. De saknar tydlig information om vad olika kategorier står för på statistikblanketten, och hur de ska kryssa när kategorier har flera alternativ. Behandlarna tror heller inte att det finns någon samstämmighet om hur man fyller i blanketten. För att undanröja bristen på tydlighet och istället få en tilltro till dokumentationen av patient och behandling, krävs en genomgripande förändring av den nuvarande statistikblanketten.

With the growing popularity of the ability to customize your characters in video games, cosmetic items are becoming a big part of the gaming experience; games let players pick and choose what to equip on characters and what colors to use. In this study, skilled Team Fortress 2 and Dota 2 players were interviewed to gain a deeper understanding of the players’ experiences with the cosmetic items in their respective games. The games were chosen based on their well established system for cosmetic items and the authors’ previous knowledge of the games. The result yielded individual answers from ten different experienced players and were reviewed and divided into categories based on the patterns seen in the answers. From what could be seen from the results, the skilled players have a positive outlook on cosmetic items and believe that they have more than an aesthetic meaning, like for example that they can be a way to gauge player skill. / I takt med att förmågan att kunna skräddarsy karaktärer i spel har blivit populär, håller så kallade cosmetics på att bli en stor del av spelupplevelsen; spel låter spelare välja utrustning och färger i stor utsträckning. I den här studien blev erfarna Team Fortress 2- och Dota 2-spelare intervjuade för att ge en djupare förståelse för dessa spelares syn på kosmetiska förmål. Spelen valdes ut på grund av deras väletablerade system för kosmetiska föremål och författarnas tidigare kunskap om spelen. Alla de individuella svar som samlades in från de tio erfarna spelarna lästes igenom och delades upp i kategorier utifrån mönster som kunde utgöras från svaren. Från vad som kunde tydas har de erfarna spelarna en positiv syn på cosmetic items och antyder även att de har mer än en estetisk betydelse, till exempel att de kan vara ett sätt att tyda spelares kunskaper.

Detta arbete exponerar den problematik som existerar för spelutvecklare med avseende på att både erfarna och nya spelare ska tillgodoses i vidareutvecklingen av spelkoncept. I anknytning till detta diskuteras flow-teorin som kan sammanfattas som den optimala upplevelsen där balansen mellan utmaning och skicklighet är perfekt. Teorin ligger till grund för analysen och varför designfilosofin ”intern expansion” undersöks som en eventuell lösning på problemet. Det som undersöks är designfilosofins potential att generera en likvärdig upplevelse för både erfarna och nya spelare. För att undersöka detta utvecklades en uppföljare till ett tidigare utvecklat brädspel varpå både erfarna och nya spelare fick testspela artefakten. Respon-denterna besvarade sedan enkätfrågor samt en rad intervjufrågor varpå analysen påvisade att gruppernas upplevelse inte avvek i en avgörande utsträckning. I själva verket visar indikationen att de hade en likvärdig upplevelse. Slutligen diskuteras svagheterna med studien och aspekter som eventuellt påverkat resultatet, även förslag på ett större respondenturval samt en jämförelse mellan andra designfilosofier diskuteras.

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill ta reda på hur verksamma lärare undervisar i historia i årskurs 4-6 och vilka metoder som används. I arbetet har vi två frågeställningar, vår huvudfråga är Vilken metodik och didaktik använder lärarna i sin historieundervisning för att elever i årskurs 4-6 ska få ett historiemedvetande? och delfrågan är Vilken betydelse får den nya reformen (behörighet, legitimation och ny läroplan) för historieundervisningen? Mycket av den forskning vi använder oss av är tyvärr inte riktat mot årskurs 4-6. Detta har gjort att vi har fått anpassa oss till och dra paralleller till den forskning som finns när vi skulle framställa vårt resultat och analys. De teorier vi har använt oss av utgår från John Deweys teori om läromiljö och läroprocesser och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Historiemedvetande och didaktik har även de använts som teoretiska verktyg för att tolka resultatet. Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer med tio lärare som samtliga undervisar i historia i årskurs 4-6. Ett resultat av intervjuerna var att majoriteten av lärarna inte använde sig av metoder. Det som vi menar med metoder är vad lärarna identifierar som arbetssätt. Berättandet är den metod som dominerar de flesta lärares undervisning. Lärarna anser också att ett intresse för historia är en förutsättning för att kunna förmedla innehållet och engagera eleverna i undervisningen. Övergripande anser lärarna att ämnesintegrering och formativ bedömning är det som gynnar elevernas lärande, men ämnesisolering och summativ bedömning är i slutändan nödvändigt för att kunna bedöma varje elev för sig i ämnet.Slutsatsen för vårt examensarbete är att det inte finns tillräckligt med forskning i historia för årskurs 4-6. Det krävs goda kunskaper och intresse för att undervisa i ämnet. Det är också viktigt att välja rätt metod för rätt sammanhang. Den nya reformen tror vi bidrar till att lärarna får bättre ämneskunskaper och därmed höjs statusen för ämnet.

The intention of my studies is to explore the field of musical learning from the pupil's point of view. This master thesis is the second of two Grounded Theory studies based on interviews.In study no1 Learning of music from the pupils' point of view (Pemsel, 2009) I asked ten pupils, soon to be graduates, to express their own experience of musical learning. The selection of informants was made after reading a questionnaire an- swered by a group of 60 pupils attending different programs at a typical Swedish upper secondary school. The ten selected informants had all chosen several music courses their latest years in school. The questionnaire had two purposes; one was to construct musical profiles of the pupils, the other was to select informants for the interviews. The pupils were asked how much, and what kind of music educa- tion they had experienced. They were also asked to describe good and bad memo- ries of music education. The selected informants had all chosen to attend several music courses in their final years at school. They had in the questionnaire shown that they could express themselves in terms of learning music, and also that they had both positive and negative memories of musical learning environments. The most interesting findings in the first study were the personal navigation and the different choices the pupils made during their way towards musical learning. They learned music in a way that could be compared to the balls movements in a "flipper game", changing directions aiming to find knew musical knowledge. This was all illustrated in The Map of Musical Learning.In study no 2 Music and learning, young adults perspective of music education, I interviewed five post pupils 19-25 years old. They had as pupils chosen to learn something else other than music in upper secondary school. To select informants the so-called "snowball method" was used. A web questionnaire was made in purpose to profile the informants. "The Map of Musical Learning" was used to create an equal dialogue in the interviews. During the interview the Informants were asked to construct their own maps, and explain what that picture symbolised in their lives. In study no 2 I've been looking for answers on the following ques- tions; –What are pupils’ views on music and learning, and on what grounds do students select other courses over music? The results showed that not choosing music could be an active choice toward other interests. The choice not to continue taking music lessons was due to different levels (depending on informant) of neg- ative experiences. Some informants had good experiences of expressing them- selves in other art forms, but not in music. Others didn’t need music teachers; they were experienced and could learn on their own. From pupil's point of view music education could be improved, but the beginner and the experienced music pupil expressed different needs of teaching methods. They all felt that they were not surveyed how they wanted to learn music.

Detta är en studie som undersökt om det går att kartlägga någon skillnad mellan erfarna och oerfarna tolkar när det gäller deras lag time (eftersläpning). Lag time är tidsspannet från det att tolken hör talarens yttrande till dess att tolken själv producerar motsvarande yttrande. Tidigare forskare (t ex Cokely, 1992  och McDermid, 2014) har sett att detta påverkar resultatet av tolkningen och därför är detta intressant att undersöka närmare utifrån ett erfarenhetsperspektiv. I studien spelades tre erfarna och tre oerfarna tolkar in när de tolkade ett delvis förskrivet rollspel. Efter inspelningen analyserades materialet genom att i olika segment kontrollera med tidtagarur hur långt efter talaren tolken producerade ett yttrande liknande originaltalets. Resultatet visade att det inte var någon genomgående större skillnad mellan erfarna och oerfarna tolkar i deras lag time. I denna grupp var det istället individuella variationer.  Däremot upptäcktes det att det är svårt att identifiera hur man definierar och mäter lag time. / This is a study which explored the possibility to map a difference between experienced and inexperienced interpreters in their use of lag time. Lag time is the time difference from when the interpreter hears an utterance until the interpreter him/herself starts producing an equivalent utterance. Earlier researchers (for example Cokely, 1992 and McDermid, 2014) have found that this affects the result of the interpretation and that is why this is interesting to explore from a perspective of interpreting experience. In this study three inexperienced interpreters and three experienced interpreters were recorded during a partly scripted role play. After the recording, the material was analyzed by using a stop watch to see how far behind the interpreter’s utterance was produced after the speaker’s utterance in different segments. The result showed that it was not a general difference between the experienced and inexperienced interpreters in their lag time, instead there were individual differences. What was also found is that it is difficult to identify how to define and measure lag time.