En quoi l'autonomie agricole constitue-t-elle le point d'appui de projets collectifs questionnant la territorialisation de l'action de développement et la singularisation du territoire par le projet ?" L'HDR porte sur la co-construction volontariste de projets agricoles et locaux motivés par la recherche d'autonomie, dans l'ouest français. Ces actions mettent en tension les fonctions et représentations de l'agriculture. Entre géographie rurale, sociale et développement local territorial, la réflexion relève de l'élargissement des contours et des contenus de l'activité agricole dans un contexte post-productiviste. Le sujet apparait relativement nouveau ou inédit, encore peu traité en sciences sociales dans les années 2000. La recherche est pluridisciplinaire ; les travaux sur l'autonomie menés par les socio-anthropologues croisent les recherches d'agronomes, d'économistes, de gestionnaires, de géographes. Les notions de proximité, de ressources territoriales, de territorialisation, de singularisation de territoires par les projets, associées aux réflexions sur les représentations et les identités professionnelles agricoles, sur les innovations techniques et sociales, constituent des références communes ou discutées en commun. L'interrogation centrale (" autonomie agricole et projets collectifs ou de territoire ") nous porte sur des projets locaux, fermiers, à bien distinguer des logiques agro-industrielles qui peuvent être concurrentes mais dont les objectifs sont différents. 7 actions dans 4 départements de l'Ouest français (Calvados, Orne, Mayenne et Maine-et-Loire) ont été étudiées, à partir de deux types de productions agro-énergétiques et d'autonomie alimentaire : le bois bocage énergie (bois déchiqueté) et la fabrication d'huile végétale pure fermière, ces productions nécessitant la mutualisation de matériels agricoles en CUMA. Le choix de terrains " ouest français " prend tout son sens par l'interrogation centrale posée. En effet, cet espace est autant une référence pour la réussite et les dérives du modèle productiviste que pour l'invention de contre-modèles, critiques du productivisme dominant, comme en attestent le CEDAPA d'André Pochon et le RAD. Parallèlement, ces régions d'élevage en contexte bocager sont propres à porter les ambitions d'autonomie en alimentation animale (hvp et tourteaux chez les éleveurs), en énergie, avec la présence d'un potentiel emblématique de l'Ouest, le bois du bocage. De plus, l'importance de l'agriculture de groupe (GAEC, CUMA) et des mouvements coopératifs rend compte de la dimension ESS des projets. Ces projets émanent de l'initiative d'agriculteurs, souvent acteurs territorialisés, qui sortent de la stricte sphère professionnelle pour s'inscrire dans des stratégies collectives de relocalisation économique et énergétique. Les méthodes d'enquêtes pratiquées s'accordent à ce positionnement : comprendre dans quelle mesure des conceptions/définitions et des pratiques individuelles ou collectives de l'autonomie en agriculture motivent l'implication dans une action collégiale. Ainsi, 80 personnes ont été enquêtées, soit par des enquêtes qualitatives, d'abord informatives et de contexte (techniciens, élus, agents), soit sous forme d'entretien non directif à forte dimension biographique et narrative pour les agriculteurs-initiateurs/moteurs (une vingtaine, avec des doubles-casquettes). La dimension " économie sociale et solidaire " est une entrée seconde, mais pas secondaire, de l'HDR. La recherche s'attache à des coopératives particulières, de proximité, construites à l'échelon local pour le local (CUMA, SCIC), pour lesquelles la dimension d'utilité sociale des projets ne vise pas le profit à court terme, mais l'accomplissement d'ambitions socio-territoriales, qui vont de la valorisation des ressources locales à l'entretien d'un bien public comme le paysage. La dimension technique touche au cœur de l'activation des ressources transformant des déchets en potentiels utilisables: sans les outils de déchiquetage, les branches d'émondage des arbres sont brûlées en bout de champ. L'organisation collective s'avère, de plus, nécessaire à la mutualisation des matériels. Les expérimentations menées en CUMA permettent un partage social (pas seulement financier) du risque. Surtout, les matériels s'inscrivent dans une chaîne technique au-delà du monde agricole, avec les collectivités locales et les chauffagistes (chaudières automatiques), rendant les équipements (leur fiabilité) interdépendants dans la crédibilité des filières locales. Parallèlement, l'HDR questionne des projets agricoles en circuits courts hors alimentation humaine, ce qui a été jusque-là peu traité en géographie. Leur particularité est de relever souvent davantage de circuits " locaux " que " courts " car, contrairement à un circuit court alimentaire classique, la part d'autoconsommation y est forte. Toutefois, le processus d'activation de la ressource exige une organisation collective par la mutualisation des matériels. Les actions agro-énergétiques correspondent à des productions, à des activités additionnelles ou secondaires dans le système de production. Il s'agit d'innovations peu transformatrices qui devraient permettre une meilleure " adoptabilité " par les agriculteurs. Les projets agro-énergétiques sont multidimensionnels, à la fois production d'un bien (qui peut être marchand), d'une externalité positive, voire d'un service environnemental, par la lutte contre l'effet de serre, par l'entretien de la haie, du paysage. Le fonctionnement de ces circuits locaux repose sur le triptyque suivant : reproductibilité de la démarche car produit ou production banale, non liée à une référence de terroir/territoire a priori ; spécification de l'actif par le multipartenariat localisé (au caractère diversifié et singulier, associant des collectivités locales, des entrepreneurs privés, des coopératives et des associations) ; non transférabilité des externalités produites. La définition de l'autonomie est traversée par les ruptures de paradigmes réelles entre les différentes conceptions de l'agriculture et du développement agricole. La consommation sobre en intrants est un critère partagé par tous les réseaux professionnels agricoles. Ainsi, l'alimentation du bétail (consommation d'énergie indirecte) et les consommations d'énergie directe, sont au cœur des critères a minima de l'autonomie. Toutefois, les tenants de l'agriculture autonome, économe et durable comme les Civam ou le RAD, lui opposent une conception holiste tout en défendant le caractère heuristique de la démarche " d'aller vers plus d'autonomisation ". En réalité, les projets étudiés ont relevé de l'interconnexion de différents réseaux professionnels agricoles (RAD/Civam, CUMA et Chambres) réseaux marqués, parfois traversés eux-mêmes (CUMA), par ces ruptures de paradigmes. Ainsi, dans un contexte d'incertitudes techniques et économiques, de remises en cause de vérités qu'on pensait acquises, d'exigences de verdissement, des transversalités et porosités dans les choix techniques et les conceptions des agriculteurs sont mises en évidence. Parallèlement, il existe une dimension territoriale de l'autonomie, par la mobilisation de ressources locales et par la complémentarité dans l'utilisation des ressources. Les proximités géographiques et organisées sont valorisées dans un fonctionnement local en lien avec les collectivités territoriales. Un glissement de l'entraide " agricole " vers une entraide et une autonomie " pour le territoire " s'opère, interrogeant les ambitions du développement rural. L'autonomie procède d'un triple élargissement de l'entraide rurale : en termes de parties prenantes, en termes de contenu, par une capacité entrepreneuriale collective et en termes de périmètre d'action, avec un élargissement au Pays, voire au département (SCIC départementales ou CUMA d'innovation). Le passage de la CUMA à la SCIC, traduction juridique de ce glissement de l'agricole au territoire, illustre l'évolution actuelle des missions des CUMA vers des activités de services en direction des collectivités locales où elles trouvent les limites de leur statut. Le choix de la SCIC est l'occasion d'affirmer une ambition socio-territoriale collective par une double innovation, tant dans l'objet technique que dans sa structuration juridique. Par son multi sociétariat / multi partenariat, intégrant les collectivités locales, le statut de SCIC permet d'embrasser et de faire partager toutes les dimensions du projet : territoriales (rôle des collectivités locales ou des Pays), environnementales et paysagères (plans de gestion du bocage imposés aux fournisseurs) et sociales (recours à des structures d'insertion). C'est l'accomplissement de ces objectifs qui doit convaincre les collectivités locales de s'adresser à la filière de territoire plutôt qu'aux opérateurs industriels. En dernier lieu, la co-construction des projets procède de l'engagement d'acteurs, ce qui invite à s'intéresser à leurs motivations. Ces projets mettent en équation les projets personnels (de vie ; famille/travail) de l'exploitant, avec des initiatives entrepreneuriales qui peut être individuelles ou collectives (coopérative, par exemple) et des projets de territoires locaux. À cet égard, les agriculteurs-initiateurs doivent être considérés selon leur profil multi-actoriel qui rend compte d'une capacité inégale à " l'interconnectivité ". Certaines combinaisons sont fécondes, lorsque l'on est à la fois agriculteur " innovateur "/initiateur des outils techniques, élu local et que l'on bénéficie d'une certaine proximité avec le réseau CUMA. Les configurations sont diverses, en fonction de son échelon d'intervention dans chaque réseau et du niveau de responsabilités qu'on y exerce. Toutefois, un acteur-moteur ne suffit pas à développer une action si celle-ci n'est pas relayée par une dynamique de territoire. La notion d'encastrement socio-territorial est d'autant plus importante qu'il s'agit de co-construire des coordinations faisant intervenir des acteurs diversifiés au sein du territoire local. Ainsi, des trajectoires d'agriculteurs-initiateurs se dégagent, en fonction des évolutions de leurs identités professionnelles, personnelles, du lien famille/exploitation et selon les formes de leur insertion/implication dans les projets. La spécification de ressources a priori génériques et banales relève d'une combinatoire entre : - Une ressource " à activer ", pour une utilisation également locale, avec externalités non transférables ; - L'appropriation et la diffusion de nouveaux outils techniques, pas seulement agricoles - Les ressources du territoire c'est à dire les acteurs et les réseaux socio-territoriaux plus ou moins denses qui les animent ; les projets de territoires et les continuités (ou non) d'actions énergétiques, de stratégies liées au développement durable menées dans certains territoires et leur affichage, soulignent les dimensions temporelles de l'action ; les concernements (ou contexte de concernements) du territoire sur ces questions ; - La singularisation du multipartenariat par la mobilisation d'un capital social collectif et territorialisé, inscrit dans une structuration juridique particulière Ainsi, la territorialisation de la ressource mobilisée dans les actions locales agro-énergétiques procède de la dimension socio-territoriale d'un projet qui rencontre une logique d'organisation multipartenariale, spécifique au territoire.

Die vorliegende Arbeit entwickelt einen Vorschlag für einen neuen, kompakteren Fragebogen mit dem Akronym „BaFEK-45“ zur Diagnostik von Essstörungen, der auf einer statistischen Analyse von Daten aus fünf bereits etablierten Fragebogen (ANIS, EAT – 26, FBeK, EDI – 2, EDES) mit einer Gesamtzahl von 231 Items basiert. Dabei wurden die Antworten von Patientinnen aus den 1990er- und 2000er-Jahren der Klinik und Poliklinik für Psychiatrie, Psychotherapie und Psychosomatik des Kindes- und Jugendalters der Universität Leipzig ausgewertet. Auf Grundlage zweier „Signalfragen“ zu Ess-Anfällen wurden die Fragebogen-Serien in drei Gruppen (anorektisch, bulimisch und grenzwertig) eingeteilt, daraufhin konnte eine Analyse zu den Unterschieden im Antwortverhalten zwischen eben diesen Gruppe vorgenommen werden. Nach einem auf dieser Analyse basierenden Auswahlverfahren wurden die verbliebenen Items einer mehrstufigen Faktorenanalyse und kritischen inhaltlichen Differenzierung unterzogen. An deren Ende steht der o.g. Vorschlag eines neuen Diagnostikinstruments, das sich aus 45 Fragen in fünf Skalen zusammensetzt.

?rea de concentra??o: Cl?nica Odontol?gica. / Linha de pesquisa: Les?es inflamat?rias, c?sticas e neopl?sicas da cavidade bucal. / Na Folha de Rosto e Ficha Catalogr?fica da obra consta o t?tulo: "Avalia??o dos efeitos anti-inflamat?rio e antiedematog?nico do gel Oxyflower? em modelo de edema de pata induzido por adjuvante completo de Freund em ratos". / Submitted by Jos? Henrique Henrique (jose.neves@ufvjm.edu.br) on 2018-05-22T17:57:16Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) timilliy_mayra_martins_cruz.pdf: 1084452 bytes, checksum: e81ee908ce5c1b999b746646f5a03878 (MD5) / Approved for entry into archive by Rodrigo Martins Cruz (rodrigo.cruz@ufvjm.edu.br) on 2018-06-05T14:41:12Z (GMT) No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) timilliy_mayra_martins_cruz.pdf: 1084452 bytes, checksum: e81ee908ce5c1b999b746646f5a03878 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-06-05T14:41:12Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) timilliy_mayra_martins_cruz.pdf: 1084452 bytes, checksum: e81ee908ce5c1b999b746646f5a03878 (MD5) Previous issue date: 2017 / Introdu??o: A inflama??o ? um mecanismo de defesa prim?ria que protege o organismo de est?mulos nocivos ou prejudiciais. Os medicamentos anti-inflamat?rios tais como os Anti-Inflamat?rios N?o Esteroidais (AINEs) e os corticoster?ides s?o utilizados para tratar os dist?rbios inflamat?rios, por?m, diversos efeitos colaterais t?m sido relatados. Neste contexto, produtos naturais t?m contribu?do bastante para o desenvolvimento de terapias farmacol?gicas modernas e eficazes. Alguns medicamentos naturais apresentam grande potencial terap?utico, como por exemplo, o Oxyflower?. Este rem?dio baseia-se na a??o de ess?ncias florais, por?m seus efeitos biol?gicos ainda n?o foram devidamente investigados. Objetivos: Investigar os poss?veis efeitos anti-inflamat?rio e antiedematog?nico do gel Oxyflower? em modelo animal de inflama??o cr?nica. Metodologia: 25 ratos machos da linhagem Holtzman foram aleatoriamente divididos em 5 grupos experimentais (controle, ve?culo do Oxyflower?, Oxyflower?, triancinolona acetonida e diclofenaco dietilam?nio). A inflama??o foi quimicamente induzida por meio da inje??o de 200 ?L de Adjuvante Completo de Freund (ACF) na pata traseira direita dos ratos. O volume e espessura das patas dos ratos foram mensurados com pletism?metro de pata e paqu?metro digital, respectivamente. Durante 14 dias, os animais foram tratados com os f?rmacos e tiveram acompanhamento de sua massa corporal. Neste per?odo a temperatura das patas traseiras foram avaliadas com um term?grafo digital. Foram realizadas an?lises histol?gicas e leucometria. Os dados foram analisados como m?dia ? erro padr?o ou desvio padr?o da m?dia e apresentados como a varia??o (delta) do volume, espessura e temperatura das patas traseiras. As diferen?as entre os grupos foram analisadas pelos testes de vari?ncia ANOVA (two e one-way), seguidos do post hoc de Tukey e teste Qui-Quadrado. Valores de p< 0,05 foram considerados significativos. Resultados: O gel Oxyflower? promoveu redu??es no volume, espessura e temperatura das patas dos ratos, injetados com ACF, quando comparados aos animais do grupo controle. N?o houve diferen?a em rela??o ao ganho de massa corporal nos diferentes grupos experimentais. Os resultados para leucometria e histologia n?o apresentaram diferen?as significativas entre os grupos. Conclus?o: O gel Oxyflower? apresentou atividade antiedematog?nica semelhante ? Triancinolona e ao Diclofenaco. A termografia infravermelha ? um m?todo aplic?vel na avalia??o da temperatura tecidual associada ao edema, neste modelo experimental. / Disserta??o (Mestrado) ? Programa de P?s-Gradua??o em Odontologia, Universidade Federal dos Vales do Jequitinhonha e Mucuri, 2017. / Introduction: Inflammation is a primary defense mechanism that protects the body from harmful or harmful stimuli. Anti-inflammatory drugs such as non-steroidal antiinflammatory drugs (NSAIDs) and corticosteroids are used to treat inflammatory disorders, but several side effects have been reported. Thus, natural products have contributed greatly to the development of modern and effective pharmacological therapies. Some natural medicines have great therapeutic potential, such as Oxyflower?. This drug is based on the action of flower essences, but its biological effects have not yet been properly investigated. Objectives: To investigate the possible anti-inflammatory and anti-infective effects of Oxyflower? gel in an animal model of chronic inflammation. Methods: 25 male rats of the Holtzman strain were randomly divided into 5 experimental groups (control, Oxyflower? vehicle, Oxyflower?, triamcinolone acetonide and diclofenac diethylammonium). Inflammation was chemically induced by injecting 200 ?L of Complete Freund's Adjuvant (CFA) into the right hind paw of rats. The volume and thickness of the paws of the rats were measured with a paw plethysmometer and digital caliper, respectively. During 14 days, the animals were treated with the drugs and had monitoring of their body mass. In this period the temperature of the hind legs were evaluated with a digital thermograph. Histological analysis and leukometry were performed. Data were analyzed as mean ? standard error or standard deviation of the mean and presented as the variation (delta) of the volume, thickness and temperature. The differences between the groups were analyzed by ANOVA (two and one-way) variance tests, followed by Tukey post hoc and Chi-Square test. Values of p <0.05 were considered significant. Results: The Oxyflower? gel promoted reductions in the volume, thickness and temperature of the legs of the rats injected with ACF when compared to the animals of the control group. There was no difference in relation to body mass gain in the different experimental groups. The results for leucometry and histology did not show significant differences between the groups. Conclusion: Oxyflower? gel presented antiedematogenic activity similar to Triamcinolone and Diclofenac. Infrared thermography is an applicable method for evaluation of tissue temperature associated with edema, in this experimental model. Infrared thermography is an applicable method for assessing tissue temperature associated with edema in this experimental model. The antiinflammatory effect of Oxyflower? gel could not be confirmed. However, biomolecular, immunological and immunohistochemical analyzes may help confirm the possible antiinflammatory effect of Oxyflower? gel.

Submitted by clediane guedes (clediane@bczm.ufrn.br) on 2013-09-18T15:49:17Z No. of bitstreams: 2 Disserta??o MB Gouveia_.pdf: 14110251 bytes, checksum: ae0c08f1d5019104e1ed7e0504a3948b (MD5) license_rdf: 23898 bytes, checksum: e363e809996cf46ada20da1accfcd9c7 (MD5) / Approved for entry into archive by clediane guedes(clediane@bczm.ufrn.br) on 2013-09-18T15:53:13Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Disserta??o MB Gouveia_.pdf: 14110251 bytes, checksum: ae0c08f1d5019104e1ed7e0504a3948b (MD5) license_rdf: 23898 bytes, checksum: e363e809996cf46ada20da1accfcd9c7 (MD5) / Made available in DSpace on 2013-09-18T15:53:13Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Disserta??o MB Gouveia_.pdf: 14110251 bytes, checksum: ae0c08f1d5019104e1ed7e0504a3948b (MD5) license_rdf: 23898 bytes, checksum: e363e809996cf46ada20da1accfcd9c7 (MD5) Previous issue date: 1992-03 / CNPQ / Neste trabalho objetivou-se verificar, teoricamente , a possibilidade de manuten??o de heterozigotos, em popula??es de plantas aut?gamas, na presen?a e na aus?ncia de sele??o dependente de frequ?ncia (SDF). Considerou-se apenas um loco com dois alelos. Utilizou-se a dedu??o alg?brica de formulas referentes a alguns modelos de popula??es e um programa para simular a sucess?o das gera??es em uma calculadora cient?fica avan?ada. Comparou-se os resultados do modelo com os dados obtidos experimentalmente por Allard e Workman (1963) e por Harding, Allard e Smeltzer (1966). Os coeficientes de determina??o foram 0,9653 e 0,9166 para a primeira e a segunda compara??o, respectivamente. Estes coeficientes indicam que o modelo D representa de modo bastante fidedigno as varia??es observadas em popula??es experimentais de plantas predominantemente aut?gamas

Detta är en tvärkulturell, kvantitativ studie som undersöker sambandet mellan utbildning och ensamhet. Tidigare forskning i ämnet har varierande resultat samtidigt som fokus ofta legat på konsekvenser av ensamhet istället för vad som orsakar ensamhet. Trots det utgår denna studie från att den alienerande skolmiljön, som bidrar till ensamhetskänslor, samt humankapitalteorin, som ger en förståelse vad som kan uppmuntra till fortsatta studier, innebär att en lägre utbildningsnivå associerar med ensamhetskänslor. Datamaterialet som används för att testa hypotesen kommer från European Social Survey runda 7 vilket innebär att 21 länder inkluderas med mellan 1 400–3 000 respondenter per nation. Denna studie använder samma binära definition av ensamhetsvariabeln som Brülde och Fors (2015). Med hjälp av linjära sannolikhetsmodeller testas sedan hypotesen, analyserna inkluderar över 35 000 respondenter. Resultatet innebär att det finns empiriskt stöd för hypotesen och därmed antas en individs utbildningsnivå inverkar på hens ensamhetskänslor. Det kan tyckas märkligt att personer som spenderar mer tid i den alienerande skolmiljön är mindre ensamma än de med lägre utbildningsnivå. Teorierna ger dock flera möjliga förklaringar till detta, dels att individer som är känsliga för den alienerande miljön väljer att inte fortsätta studier på högre nivå, vilket ger dem sämre förutsättningar på arbetsmarknaden samtidigt som förvärvsarbetet också kan leda till alienering och därmed riskeras ensamhetskänslorna intensifieras. Medan för andra individer ger det ökande humankapitalet, som utbildningen innebär, incitament för att bortse från den alienerande miljön och därmed motverkas alienationens negativa konsekvenser. Därutöver går det att argumentera för att den högre utbildningen fostrar en slags social individualism som studenterna har nytta av senare i livet.

The rapid development of the lithium-ion battery industry is currently driving down sys-tem costs as a result of maturing processes. Decreasing system costs enables additional revenue streams and applications, provided through li-ion battery storage, to be ex-plored. EAM Solar, a Norwegian solar utility company with operational solar power plants across the globe, seeks to build and operate a solar power plant (SPP) in the Dutch region of Leeuwarden. This thesis investigates whether an SPP with an installed capacity of 16.1MW, can be economically profitable when utilizing li-ion battery energy storage systems (BESS) for arbitrage and time-shift of subsidized solar power in order to avoid large(r) grid-connection costs while accepting grid transmission limits. Literature, environment parameters and estimates from the industry was combined with financial data from the client and collaborators, such as a battery manufacturer, to create viable and realistic economic evaluations.The literature study provided information for relevant parameters such as the life cycle of a battery, which enabled a realistic modeling procedure regarding cyclic and calendric degradation, charge/discharge behavior, end of life terms and overall efficiencies. It was modelled quantitatively in Stella Architect and Microsoft Excel to obtain economical and financial indicators, such as Net Present Value (NPV) &amp; Internal Rate of Return (IRR), to subsequently provide recommendations on whether to make the investment.Results show worse economic outcomes for li-ion BESS investments compared to the original investment of a stand-alone SPP, even when arbitrage was implemented as a cost recovery mechanism and with a smaller grid-connection cost. Furthermore, it is shown that a stand-alone BESS only used for arbitrage is unlikely to become profitable in the foreseeable future at this location or in a similar market mainly due to large in-vestment costs combined with substantial fees associated with access to the day-ahead electricity auction in the Netherlands, EPEX Spot NL. It is also shown that in spite of the lower grid connection for a SPP combined with a li-ion BESS, a 20-25% decrease in battery investment cost is required for the investment to yield similar rate of returns as a stand-alone SPP investment. The model developed in this thesis can be considered to be a tool for evaluating similar systems in the future with minor modifications, espe-cially as the market- and technology environment evolves. / Den snabba utvecklingen utav litium-jonindustrin för batteritillverkning har kraftigt dri-vit ner systemkostnader som ett resultat av mer mogna processer. Sjunkande systemkost-nader möjliggör upptäckande av både nya intäktskällor och användningsområden för li-tium-jonbatteri. EAM Solar, ett norskt solkraftföretag som äger ett flertal solkraftverk världen över, är just i planeringsstadiet för att bygga och underhålla ett nytt kraftverk i den nederländska staden Leeuwarden. Denna uppsats undersöker om ett solkraftverk med en kapacitet på 16.1 MW kan vara lönsamt tillsammans med ett batterisystem som ska användas för att lagra el när överföringsgränsen är nådd, samt för arbitragehandel. Förhoppningen från klientens sida var att den mindre nätanslutning kunde användas tillsammans med ett batterisystem för undvika vissa investeringskostnader. Litteratur, lokala parametrar och kalkyler från industrin kombinerades med finansiella data från klienten och samarbetspartners som batteritillverkare för att skapa trovärdiga och real-istiska resultat.Litteraturstudien gav information om relevanta parametrar såsom livscykeln för ett bat-teri, vilket möjliggjorde en realistisk modelleringsprocedur gällande cyklisk och tidsan-passad degradering, laddning- och urladdningsbeteende, slutvillkor för användning och generella effektiviteter. Modellen modellerades sedan kvantitativt i Stella Architect och i Microsoft Excel för att få fram finansiella indikatorer vilka gav en rekommendation om en investering skulle göras eller ej.Resultaten visade sämre ekonomiska resultat för litium-jonbatteri kombinerat med ett solkraftverk jämfört med endast ett solkraftverk för sig själv, detta även om både ar-bitrage och lagring av överskottselektricitet används för att öka intäkterna kombinerat med en liten anslutning till det nationella nätet. Utöver detta visar det sig att ett batte-risystem som endast används för arbitragehandel är långt ifrån lönsamt för sig själv, och detta lär inte ändras under den närmaste tiden, i alla fall inte på en marknad som den nederländska. Anledningarna till detta är alltför höga investeringskostnader kombinerat med relativt höga avgifter för att ens få handla på den nederländska elmarknaden, EPEK Spot NL. För att nå lika resultat för ett solkraftverk med eller utan batterisystem krävs det, i det bästa fallet, en minskad investeringskostnad på 20-25%. Det ska dock nämnas att det krävs en mindre nätanslutning om ett batterisystem används, vilket är anled-ningen till att de finansiella resultaten är relativt lika, utan detta skulle alla system med batteripaket ge betydligt sämre värde. När uträkningar gjordes på batterisystem som endast används för arbitragehandel gav dem negativa ekonomiska resultat i samtliga fall, oberoende av batteristorlek. Det är dock viktigt att notera att modellen som skapades för denna uppsats är enkel att använda i framtiden. När parametrar ändras är det simpelt att justera modellen för att undersöka precis samma fall i framtiden.

Following continued emission of greenhouse gases climate change is increasingly becoming a greater threat to the continued well-being of people around the world. While airports contribute around 2.5% of the global greenhouse emissions it delivers the greenhouse gases higher up in the atmosphere which increases the negative effect of greenhouse gases. In response airports around Sweden are working towards implementing green airports and flights. This will be done in part by supplying the facility with green energy from local green power facilities but also in part by replacing the traditional fuel from petroleum-based flights to electrical flights. This report examines the required solar plant to support both the existing facility and the future planned electrical flights with solar energy. This report will examine the required size and configuration of the solar plant to supply necessary power with the help of the simulation tool SAM and weather data from NSRDB. This report will also investigate the current system capabilities and required changes to handle the increased load demand and power production into the facility using power flow simulations of the current system with the future loads

I den nuvarande samhällskontexten är det av intresse att analysera förtroendet för polisen, motiverat av den ökade rapporteringen av skjutningar och den höga exponeringen av kriminalitet i medierna. Dessa faktorer förväntas ha en inverkan på det förtroende som den svenska befolkningen känner inför polisen. Denna studie har för avsikt att utreda hur allmänhetens relation till polisen har påverkats och även analysera huruvida klasstillhörigheter har en inverkan på förtroendet. Effekten av klass kompletteras även av att analysera effekten av rädsla för brott. Studiens utgångspunkt bygger på en konfliktteoretisk ram där klass konceptualiseras genom Bourdieus kapitalbegrepp. För att komplettera klassperspektivets förklaringsförmåga integreras även teorin om rädsla för brott som inkluderar mer individuella aspekter där klass inte nödvändigtvis behöver vara av betydelse. Studiens datamaterial består av den tionde omgången av European Social Survey (ESS) som påbörjades år 2020. Endast data från Sverige har använts för undersökningen, vilket resulterade i 2287 respondenter. Resultaten av multivariata regressionsanalyser visar att högre klasstillhörighet genom socialt och ekonomiskt kapital ökar förtroendet för polisen, samt att rädsla för brott har en minskande effekt på förtroendet för polisen. Sammanfattningsvis bidrar denna studie med sociologisk forskning om konsekvenser av ojämlikheter i det svenska samhället, där insikter om hur de olika samhällsklyftorna har en inverkan på svenska individers förtroende för polisen framhävs.

The Earth harbors around 300 000 plant species. The rich and complex environment provided by plants is considered a key factor for the extraordinary diversity of the terrestrial fauna by, for example, providing food and shelter. This thesis contributes to the understanding of these questions by investigating how the interplay of physiology, demography, and evolution gives rise to variation and diversity in fundamental plant traits. This will help us answer questions such as: How has this amazing diversity of plant species emerged? Which mechanisms maintain diversity? How are plant strategies and plant diversity influenced by variations in the environment? A plant faces multiple problems to survive and reproduce successfully. These problems can be modeled by considering traits, trade-offs and a fitness measure. For example: How to maximize growth rate, while maximizing structural stability? I will investigate four plant models in order to understand the function of plants, and mechanisms promoting diversity.  Paper I: We study how annual plants with and without growth constraints should optimize their flowering time when productivity or season length changes. With a dynamic ontogenetic growth model and optimal control theory we prove that a bang-bang reproductive control is optimal under constrained growth and constant mortality rate. We find that growth constraints can flip the direction of optimal phenological response for increasing productivity. The reason is that the growth rate of vegetative mass saturates at high productivity and therefore it is better to flower earlier and take advantage of a longer reproductive period. If season length extends equally both in the beginning and the end of the season, growth constraints control the direction of the optimal response as well. Our theory can help explaining phenological patterns along productivity gradients, and can be linked to empirical observations made on a calendar scale. Paper II: We introduce a new measure of tree crown-rise efficiency based on the loss of biomass of the tree during growth. The more mass the tree looses during growth, the less crown-rise efficient it is. Top-heavy shapes loose more biomass than bottom-heavy shapes. Light-use efficiency is defined as the mean light assimilation of the leaves in the crown times the ratio of leaf mass and total mass. We then study the trade-off between light-use efficiency to crown-rise efficiency for tree crown shapes. We assume that the total tree mass is constant, and a constant vertical light gradient represent the shading from a surrounding forest. We find large differences in crown shapes at intermediate vertical light gradient, when both self-shading and mean-field shading are important, suggesting light-use vs crown-rise efficiency as a new trade-off that can explain tree diversity. Our crown-rise efficiency measure could easily be integrated into existing forest models. Paper III: We extend an evolutionary tree crown model, where trees with different heights compete for light, with drought-induced mortality rates depending on ground-water availability and the depth of an optional taproot. The model does not include competition for ground water. Our model explains how ground-water availability can shape plant communities, when taproot and non-taproot strategies can coexist, and when only one of these strategies can persist. We investigate how emerging plant diversity varies with water table depth, soil water gradient and drought-induced mortality rate. The taproot enables plants to reach deep water, thus reducing mortality, but also carries a construction cost, thus inducing a trade-off. We find that taproots maintain plant diversity under increasing drought mortality, and that taproots evolve when groundwater is accessible at low depths. There are no viable strategies at high drought mortality and deep water table. Red Queen evolutionary dynamics appear at intermediate drought mortality in mixed communities with and without taproots, as the community never reaches a final evolutionarily stable composition. Paper IV: We extend a size-structured plant model, with self-shading and two evolving traits, crown top-heaviness and crown width-to-height ratio. The model allows us to identify salient trade-offs for the crown shape. The most important trade-off for top-heaviness is light-use efficiency vs crownrise efficiency, and the most important trade-off for width-to-height ratio is self-shading vs branch costs. We find that when the two traits coevolve; the outcome is a single common evolutionarily stable strategy (ESS), far away from the highest net primary production (NPP). When only sun angle is decreasing with increasing latitude both the crown width-to-height ratio and crown top-heaviness decrease. However, when light response in addition to the sun angle decreases with increasing latitude, the crown width-to-height ratio is nearly invariant of latitude except at low site productivity when the ratio decreases with latitude. Top-heaviness is always decreasing with increasing latitude. Finally, we find that crown top-heaviness increases with the NPP or leaf-area index (LAI) at ESS, but crown width-to-height ratio is maximal at an intermediate NPP or LAI. / Artikel I: Arters reproduktionsframgång (fitness), till exempel antal avkommor eller frön som produceras under livet, är ofta avgörande för huruvida de är evolutionärt framgångsrika eller inte. Här undersöker vi hur ettåriga växter med eller utan tillväxtbegränsningar ska optimera sin blomningstid när produktivitet eller säsongslängd ändras. Det är optimalt att gå direkt från tillväxt till blomning när tillväxten är begränsad och dödligheten är konstant. Vid ökad produktivitet sker blomningen tidigare med tillväxtbegränsningar men senare utan tillväxtbegränsningar, vilket beror på att med tillväxtbegränsningar ökar den vegetativa massan långsamt. Därför är det bättre att blomma tidigare och ta tillvara på en längre reproduktionsperiod. Vi får samma resultat om säsongslängden ökar lika mycket i början och slutet av säsongen. Vår teori kan bidra till att förutsäga blomningstider vid produktivitetsförändringar och säsongsförändringar. Artikel II: Tillväxten hos träd kan begränsas av brist på ljus, vatten, och näring, men också genom förlust av grenar. Vi introducerar ett nytt mått på tillväxteffektiviteten hos trädkronor baserat på förlust av biomassa under trädets tillväxt. Ju mer massa trädet förlorar under tillväxt, desto mindre tillväxteffektiva är de. Topptunga former förlorar mer biomassa än bottentunga former. Vi studerar avvägningar mellan ljuseffektivitet och tillväxteffektivitet för trädformer, där ljuseffektiviteten definieras som medelljusupptaget för löven i kronan. Vi antar en konstant totalmassa, och en statisk vertikal skuggning som representerar skuggningen från en omgivande skog. Vi hittar stora skillnader i kronformer vid en medelhög skuggning, då både självskuggningen och medelskuggningen har betydelse. Vårt mått för tillväxteffektivitet kan enkelt integreras i existerande skogsmodeller. Studien visar att avvägningar mellan tillväxteffektivitet och ljuseffektivitetet kan vara viktig för mångfalden av trädformer i en skog. En överraskande upptäckt är att konformade eller sfäriska trädkronor aldrig är effektiva, men däremot timglasformade kronor. Artikel III: Växter kan försvara sig på olika sätt mot torka, till exempel genom att rulla ihop bladen eller genom att reproducera tidigare och därigenom undvika uttdragen torka. Här undersöker vi fördelarna med en pålrot vid torka. En pålrot är en rot som växer nedåt för att nå djupliggande grundvatten. Vi utvidgar en evolutionär modell av trädkronor med grundvatten och en pålrot, där träd med olika höjd konkurrerar om ljus. Det finns ingen konkurrens om vatten. Vi undersöker hur mångfalden hos träden beror på vattendjup, vattengradient och dödlighet orsakad av torka. Med hjälp av pålroten kan träden nå djupt vatten och därigenom minska dödligheten, men den medför också en kostnad, så en avvägning måste göras. Vi ser att pålrötter upprätthåller mångfalden hos växterna vid ökad mortalitet, och att pålrötter uppstår när grundvattnet är grunt. Det finns inga strategier som kan överleva om grundvattnet är djupt och dödligheten är hög. Vår modell kan förklara hur grundvatten kan förändra sammansättningen på trädsamhällen, när träd med och utan pålrot kan samexistera, och under vilka förutsättningar endast en av strategierna förväntas dominera. Artikel IV: Träd som växer upp i en skog måste konkurrera med andra träd om ljus, framförallt större träd. Detta ger upphov till en asymmetrisk ljuskonkurrens, där de små träden hämmas av större träd. Små träd har därmed små chanser att överleva utom då skogen nyligen störts och det öppnas upp en glänta. Vid denna ljuskonkurrens kan man anta att trädkronans form har stor betydelse för trädets framgång. Frågan är hur de evolutionärt fördelaktiga kronformerna beror på latituden och produktiviteten. Vi antar att latituden påverkar solens genomsnittliga vinkel och ljusrespons. Vi utvidgar en storleksstrukturerad trädmodell med självskuggning där två evolverande egenskaper beskriver kronans topptyngd och bredd. Med modellen kan vi undersöka vilka strategiska avvägningar som bestämmer om kronans form blir konkurrenskraftig. En topptung krona har högt ljusupptag eftersom det finns mest ljus högt upp i grenverket. Å andra sidan har den en låg tillväxteffektivitet eftersom topptunga kronor måste tappa mycket grenar för att behålla sin form. En bred krona har en låg självskuggning eftersom bladen är utspridda. Å andra sidan har den höga kostnader för de långa grenar som krävs. Vi finner att när dessa egenskaper evolverar tillsammans så finns endast en evolutionärt stabil strategi (ESS), långt från den högsta nettoproduktionen. När endast solvinkeln minskar med ökande latitud minskar både kronans bredd och topptyngd, men när både solvinkel och ljusrespons minskar med ökande latitud så är bredden nästan oförändrad utom vid låg produktivitet då den minskar med latituden. Kronans topptyngd minskar alltid med latituden. Slutligen ser vi hur kronans topptyngd alltid ökar med nettoproduktionen vid ESS, medan kronans bredd har ett maxium för ett mellanvärde hos nettoproduktionen vid ESS.

The aim of this thesis is to show how much fuel can be saved in a power system based in diesel generators with integrated wind turbine (WDPS – Wind Diesel Power System) when a storage system is integrated. Diesel generator is still the most used power system for remote locations where the conventional grid doesn’t reach and its integration with wind turbine is seen as a natural combination to reduce diesel consumption. However, the wind intermittency brings some challenges that might prevent the necessary diesel savings to the level that justifies the integration with wind turbine. The introduction of a storage system can leverage the wind energy that would otherwise be wasted and use it during periods of high demand.The thesis starts by describing the characteristics of energy storage systems (ESS) and introducing the major ESS technologies: Flywheel, Pumped Hydro, Compressed Air and the four main battery technologies, Lead Acid, Nickel-Based, Lithium-ion and Sodium-Sulphur. The aim of this step it to obtain and compile major ESS parameters to frame then into a chart that will be used as a comparison tool.In the next step, wind-diesel power systems are described and the concept of Wind Penetration is introduced. The ratio between the wind capacity and diesel capacity determines if the wind penetration is low, medium and high and this level has a direct relation to the WDPS complexity. This step also introduces important concepts pertaining to grid load and how they are affected by the wind penetration.Next step shows the development of models for low, medium and high penetration WDPS with and without integrated ESS. Simulations are executed based on these models in order to determine the diesel consumption for each of them. The simulations are done by using reMIND tool.The final step is a comparative study where the most appropriated ESS technology is chosen based on adequacy to the system, system size and location. Once the technology is chosen, the ESS economic viability is determine based on the diesel savings obtained in the previous step.Since this is a general demonstration, no specific data about wind variation and consumer demand was used. The wind variation, which is used as the input for the wind turbine (WT), was obtained from a typical Weibull Distribution which is the kind of distribution that most approximate a wind pattern for long term data collection. The wind variation over time was then randomly generated from this distribution. The consumer load variation is based on a typical residential load curves. Although the load curve was generated randomly, its shape was maintained in conformity with the typical curves.This thesis has demonstrated that ESS integrated to WDPS can actually bring a reasonable reduction in diesel utilization. Even with a wind pattern with a low mean speed (5.31 m/s), the savings obtained was around of 17%.Among all ESS technologies studied, only Battery Energy Storage System (BESS) showed to be a viable technology for a small capacity WDPS. Among the four BESS technologies studied, Lead-Acid presents the highest diesel savings with the lower initial investment and shorter payback time. / O objetivo dessa tese é determinar quanto combustível pode ser economizado quando se integra um sistema de armazenamento de energia (ESS na sigla em Inglês) a um sistema gerador baseado em gerador diesel integrado com turbina eólica (WDPS na sigla em Inglês). Geradores à diesel são largamente utilizados em áreas remotas onde a rede de distribuição de eletricidade não chega, e a integração de geradores à diesel com turbinas eólicas se tornou a combinação usual visando a economia de combustível. No entanto, a intermitência do vento cria alguns desafios que podem inclusive tornar essa integração inviável economicamente. A introdução de ESS à esse sistema visa o aproveitamento da energia que seria desperdiçada para usá-la em periodos de alta demanda.A tese começa descrevendo as características de ESS e suas principais tecnologias: Flyweel, hidroelétrica de bombeamento, ar-comprimido e as quatro principais tecnologias de bateria, Chumbo-Ácido, Níquel, Íon de Lítio e Sódio-Sulfúrico. O objetivo dessa etapa é obter os principais parâmetros de ESS e apresentá-los numa planilha para referência futura.Na etapa seguinte, geradores à diesel são descritos e é introduzido o conceito de Penetração do Vento. A razão entre a capacidade eólica e a capacidade do gerador diesel determina se a penetração é baixa, média ou alta, e esse nível tem uma relação direta com a complexidade do WDPS. Nessa etapa também são introduzidos importantes conceitos sobre demanda numa rede de distribuição de eletricidade e como esta é afetada pela penetração do vento.A etapa seguinte apresenta a modelagem de WDPS com baixa, média e alta penetração, incluindo a integração com ESS. Sobre esses modelos são então executadas simulações buscando determinar o consumo de diesel de cada um. As simulações são feitas usando a ferramenta reMIND.A última etapa é um estudo comparativo para determinar qual tecnologia de ESS é a mais apropriada para WDPS, levando-se em conta sua localização geográfica e capacidade. Uma vez que a escolha tenha sido feita, a viabilidade econômica do ESS é calculada baseado na ecomonia de combustível obtida na etepa anterior.Como esta tese apresenta uma demonstração, não foram utilizados dados reais de variação do vento nem de consumo. A variação do vento foi obtida de uma distribuição Weibull típica, que é a distribuição que mais se aproxima da característica do vento coletada em logo prazo. A variação do vento no tempo foi gerada aleatoriamente baseada nessa distribuição. A curva de consumo é baseada em curvas de consumo residenciais típicas. Embora a curva de consumo tenha sido gerada aleatoriamente, o seu formato foi mantido em conformidade com as curvas típicas.Essa tese demonstrou que ESS integrado à WDPS pode trazer uma economia razoável. Mesmo usando uma distribuição de vento com baixo valor médio (5.3 m/s), a economia obtida foi de 17%.Dentre as tecnologias de ESS pesquisadas, apenas o sistema de armazenamento com bateria (BESS na sigla em Inglês) se mostrou viável para um WDPS com pequena capacidade. Dentre as quatro tecnologias de BESS pesquisadas, Chumbo-Ácido foi a que apresentou a maior economia de diesel com o menor investimento inicial e com o menor tempo de retorno do investimento.