Denna undersökning berör normbrytande kulturuttryck och etnicitet samt icketypiska spelomslag och har undersökt huruvida dessa tas emot positivt eller negativt. I bakgrundskapitlet har tidigare arbeten kring normbrytande ansträngningar presenterats, främst angående könsroller. Stereotyper, ideal och deras funktioner tas upp som ett underlag till utformningen av artefakterna. Slutligen presenteras de bildtekniska metoder som kommer användas för att skapa icketypiska spelomslag. Fyra stycken artefakter skapades, två av typisk bildtyp och två av icketypisk.Dessa visades för tolv spelvana eller spelintresserade deltagare i åldern 21-26 som intervjuades via textchat. Demografisk data, deras åsikter om omslagen samt spelmarknaden, samhället och politisk färg togs också upp. Resultaten visar att attityden mot icketypiska bilder och normbrytande kulturuttryck var mycket positiv. Det mest populära omslaget var en icketypisk bild och den näst mest populära innehöll en normbrytande karaktären. Då provgruppen var politiskt mycket homogen skulle vidare undersökningar behöva göras för att fastställa om denna positiva attityd är gemensam för flera politiska läggningar.

Denna studie har som syfte att undersöka vilken innebörd några av de utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt klassrum kan ha för några grundskolelärare i historia. Studien utgår ifrån två fallbeskrivningar om utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt klassrum. Den ena utmaningen rör en klassrumssituation där en lärare och elev inte förstår varandras sätt att tolka händelsen utifrån sin förförståelse. Den andra beskrivningen handlar om en elev som ber att få läsa om sitt hemland och läraren blir stressad då detta faller utanför ordinarie undervisningsinnehåll.Metoden som används är ostrukturerade intervjuer med sju lärare, som arbetar vid fyra olika skolor på två olika orter i Sverige.Studien utgår från en existensfilosofisk teori. Där lärarnas tolkning och hantering av de situationer som uppstår i fallbeskrivningarna står i fokus. Till detta får lärarna även beskriva vad de eftersträvar i sin undervisning. Med hjälp av de teoretiska begreppen bearbetas resultaten med avsikten att ge en djupare förståelse för innebörden av utmaningarna för läraren.Studien visar att innebörden av de utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt samhälle skiljer sig åt för de intervjuade lärarna. En betydande faktor för innebörden är lärarnas tolkning av läroplanens styrning och vad de själva eftersträvar. För de lärare som menar att det eftersträvansvärda hindras av läroplanens styrning innebär utmaningarna ett problem. För de lärare som tolkar läroplanen som möjliggörande för det dom vill uppnå, innebär inte situationerna ett hinder. De upplever snarare situationerna som en möjlighet och ett medel till att uppnå det eftersträvansvärda.

The change of collective identity? A content analysis of the texts in second King 22–23 and Ezra 9–10. With the use of modern theories on identity theory, ethnicity and sexuality, apart from content analysis, this paper aims to broaden our knowledge of these ancient texts. In this paper the case is made that what happens in Ezra, with the mixed marriages crises, could be understood according to differences in coping with identity crisis as shown by the two groups in the text, that is a style of Normative processing orientation versus a style of Normative processing orientation. Regarding Josia the case is made that what happens in the text could be understood from the point that the text is addressing different views on the formation and understanding of an early Israelite collective identity.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur lärares arbete och förhållningsätt främjar integreringen av nyanlända elever. Resultatet av studien visar att respondenterna ser den mångkulturella undervisning som en främjande metod för nyanländas integration till skolansverksamheten. Utmaningen blir att de nyanlända ska känna förtroende och trygghet i skolan. I många fall har vårdnadshavarna inte full förståelse för det svenska språket, de svenska värderingarna eller regler. Detta kan medföra att det uppstår konflikter mellan vårdnadshavare och skolverksamheten. En slutsats blir därför att, i avsikt att undervisningen på en mångkulturell skola ska främja nyanlända elever, läraren ska erbjuda samarbete och extrastöd. Resultatet visar betydelsen i att läraren behandlar alla elever efter lika värde oberoende vilken kultur eller etnicitet eleven förestår. Samtliga elever ska lära sig innebörden av respekt och samarbete.

I dagens samhälle har etnicitet betydelsen socialt konstruerade kategoriseringar som har sina utgångspunkter i förväntningar utifrån kulturella och historiska bakgrunder. I denna antologi har vi den socialkonstruktivistiska utgångspunkten att etnicitet skapas i socialt samspel. Etnicitet påverkar våra liv överallt. Det är något som är påtagligt på alla nivåer i samhället, såväl på individnivå som på strukturell nivå, således går det att urskilja att etnicitet är tätt knutet till maktstrukturer. Etnicitet är närvarande i vår vardag och är idag ett av de viktigaste analytiska perspektiven att använda för att få ökad kunskap om vårt samhälle och de individer och grupper som lever i det. Johanna Köpséns bidrag belyser etnicitet ur ett perspektiv som tydliggör att även svenskhet är etnicitet. Günay Dogans bidrag diskuterar hur föräldrar till utlandsfödda adoptivbarn förhåller sig till sitt barns etniska och kulturella bakgrund. Johan Engkvists bidrag handlar om hur gymnasieungdomar med utländsk bakgrund ser på teman som utbildning, arbete och etnicitet. Adisa Handzic belyser identitetsskapande hos unga vuxna med invandrarbakgrund ur ett invandrarperspektiv. Jennie Ignbergs bidrag behandlar hur utlandsfödda vuxna upplever diskriminering. I alla dessa bidrag belyser vi alltså hur etnicitet är närvarande i individers och gruppers identitetsskapande.

Syftet är att undersöka svenska högstadieelevers syn på religionsämnet och jämföra resultaten med internationell forskning för att sedan analyseras ur ett mångfaldsperspektiv och syftet i läroplanen Lgr11. Metoden som har använts är enkäter vars resultat har presenterats som kvantifierad hårddata i form av tabeller och diagram. Hypoteser, analyser och diskussioner är kopplade till kvalitativt vetenskapligt bakgrundsmaterial såsom mångfaldsbegreppen ur ett essentialistisk- konstruktivistiskt- och primordialistiskt perspektiv samt även till läroplanen Lgr11. Resultatdiskussionen analyseras och kopplas till den tidigare forskningen och metoddiskussionen handlar om en kritisk granskning av den valda metoden. Slutsatsen visar på både likheter och skillnader mellan de två svenska skolorna och även på likheter och skillnader mellan de svenska resultaten i jämförelse med den internationella forskningen. En viktig likhet var att ingen elevgrupp, vare sig den nationella eller den internationella ansåg att religion som ämne bör tas bort från undervisningen. Den mest påfallande skillnaden mellan de två svenska skolorna visade sig vara att den skolan med en mångkulturell elevsammansättning värderade religionsämnet högre än den skolan med en mer heterogen elevsammansättning. Källförteckningen ger förslag på vidare läsning av ämnet och även förslag på vidare forskning anges.

Min uppsats är en teorikonsumerande studie där fokus ligger på att identifiera problem för tillämpning av den konsociala demokratimodellen i Burundi på grund av svårighet att särskilja etniska grupper i landet. Jag har undersökt etnicitet ur tre olika teoretiska perspektiv: Essentialism, socialkonstruktionism och postkolonialism teori. Resultatet har visat att etnicitet i Burundi kan definieras ur postkolonialistisk teori, vilket medför problem att tala om etnicitet ur ett vetenskapligt synsätt: burundiska folk har samma kultur, pratar samma språk, tillhör samma religioner, bor utsprida i landet, m.m. Denna problematik har gjort det svårt för applicering av konsocial demokrati, som är den demokratimodellen som används i Burundi sedan nationell självständighet. Etnicitet används av politiker för att erövra och behålla makten. Jag har också i denna uppsats diskuterat vilka alternativa demokratimodeller som fungerar i splittrade samhällen som kan vara bättre för Burundi. Mitt resultat har visat att de olika modellerna också skulle påträffa samma hinder - alltså den etniska problematiken.

Syftet med den här studien var att undersöka om det fanns skillnader i anställningsbarheten beroende på arbetssökandes kön och etnicitet. I experimentet deltog 78 studenter vid Växjö Universitet som läser på programmet för Personal och Arbetsliv. Genom randomisering till fyra villkor fick respondenterna utifrån ett rekryterarperspektiv bedöma en arbetssökandes anställningsbarhet genom att läsa en personbeskrivning av den arbetssökande, samt svara på tillhörande frågor. Personbeskrivningarna var identiskt utformade förutom att namnen skiljde beroende på kön och etnicitet. De fyra villkoren bestod av en man från Balkan, en kvinna från Balkan, en svensk man och en svensk kvinna. Resultatet visade att det fanns en skillnad i anställningsbarheten beroende på etnicitet samt att det fanns en könsskillnad i anställningsbarheten beroende på etnicitet. Resultatet visade att av de fyra fiktiva arbetssökande var kvinnan från Balkan signifikant minst attraktiv att anställa.

Studiens syfte är att analysera hur ekonomisk jämställdhet representeras i Regeringens dokument ”Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid” (2016). Utöver detta studeras det hur dokumentet möjligen låser fast könen, man och kvinna, i traditionella könsroller alternativt öppnar upp för förändring gällande dem. Metoden som används i studien är en diskursanalys inspirerad av Carol Bacchis ”What’s the problem represented to be?” (WPR), och analysen använder sig av teorier av Yvonne Hirdman samt Chandra Talpade Mohanty. Resultatet visar på att den ekonomiska jämställdheten representeras som ett ”kvinnoproblem”, samt att dokumentet reproducerar en normativ syn gällande kön men även etniska normer inom gruppen kvinnor.

I rekryteringsprocessen bedömer både arbetssökande och arbetsgivare sin motpart för att förutse framtida arbetsbeteende alternativt arbetsförhållande. Det var inte förrän under 1990-talet forskning om rekrytering utifrån individens perspektiv började uppmärksammas. De fåtal funna svenska studier som påträffats behandla rekrytering av individer med annan etnisk bakgrund är fältstudier som visar på att etnisk diskriminering förekommer i den svenska rekryteringsprocessen. Existensen av etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden belyser att den mest lämpade kandidaten inte alltid når anställning. Med hänsyn till detta och att populationen i Sverige blivit mer mångkulturell, är uppsatsens syfte att ge en förståelse för vad som påverkar individer med annan etnisk bakgrunds upplevelse av rekryteringsprocessen. Insamlade teorier och genomförda intervjuer har tolkats genom ett hermeneutiskt angreppssätt vilket har kombinerats med den abduktiva ansatsen. Den kvalitativa ansatsen baserad på personliga intervjuer med individer, från södra Sverige, tillhörande etniska minoritetsgrupper bidrog till att besvara uppsatsens forskningsfråga: Vad påverkar en individ med annan etnisk bakgrunds upplevelse av rekryteringsprocessen? Uppsatsens analys mynnade ut i en slutsats som belyser en mängd samverkande variabler vilka påverkar individer med annan etnisk bakgrunds upplevelse av rekryteringsprocessen. Dessa variabler är organisationens attribut, passform mellan individ och organisation samt arbetets egenskaper, human- och kulturellt kapital från svensk utbildning, språkkunskaper i tillräcklig eller önskad utsträckning för att accepteras på den svenska arbetsmarknaden och utformning av socialt nätverk.