Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse för att undersöka huruvida skillnader i utbildningsnivå kan förklaras utifrån etnicitet, kulturellt kapital och klass. Med utgångspunkt i litteraturen finns det förklaringar som menar att kulturellt kapital är en begränsad resurs i samhället och alla har inte de kulturella förutsättningar som gör det “enklare” för människor att satsa på utbildning för sig själva och sina framtida barn. Det förekommer även förklaringar som menar att beroende på föräldrarnas etniska och socioekonomiska ursprung uppstår det olikheter utbildningsprocessen som påverkar både livschanser och beteenden som i sin tur kan leda till att individer inte kan leva upp till sin fulla potential.I studien har kvantitativ metod använts och mätningar har gjorts med data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Uppsatsen utgår från två hypoteser och analyserar stödet för följande hypoteser: (1) Det finns skillnader i utbildning mellan personer födda i Sverige jämfört med personer som inte är det, (2) Dessa skillnader kan förklaras med socioekonomiska resurser och kulturellt kapital. I resultatet kan man se att den första hypotesen inte visar ett inget signifikant samband mellan skillnader etnicitet (individer med utländsk bakgrund och individer med svenskfödda föräldrar) och utbildning. Resultatet visar vidare att hypotesen 2 delvis stämmer. Socioekonomiska resurser och kulturellt kapital påverkar till en viss del skillnader som uppstår i utbildning, men enbart socioekonomiska resurser och kulturellt kapital kan inte förklara skillnader i utbildningsval mellan individer med utländsk bakgrund och individer med svenskfödda föräldrar.

The aim of this paper is to examine how religious individuals are portrayed depending on their gender, sexuality and ethnicity in digital teaching material for upper secondary school. How is the relationship between a person's religious faith, gender, sexuality and ethnicity portrayed? What kind of perceptions does this description create of the importance of religion for the individual and society? How can an intersectional analysis help to understand the perception of the importance of religion for the individual and society? The study is based on a documentary from Utbildningsradion, that is part of Swedish public service. Within Swedish public service the productions should be independent of political and commercial interests and provide a nuanced picture of the world and with an awareness concerning issues of gender, sexuality and ethnicity. The documentary is produced as educational material for upper secondary school and comes with material that the teacher can use with their class to learn about and discuss religion. The study shows that the documentary is characterized by a secular and relativistic perspective that covers discussions about religion in the Swedish media and the education system. From this secular perspective, can one discern that the documentary does not portray religion in Sweden, instead it is gazing out to the outside world to identify religiosity. The study also shows that religiosity is portrayed very differently depending on the individual's ethnicity, sexuality and gender. Islam is portrayed as the most problematic religion in contrast to Christianity, Judaism, Hinduism and Buddhism portrayed as more harmonious traditions. Terrorism and oppression of women with connection to religion is only visible within Islam, furthermore resistance from women is only described within Muslim contexts.

Syftet med denna studie är att genom en djupare analys skapa förståelse för hur kvinnor med utländsk bakgrund som arbetar inom kvalificerade yrken förhåller sig till sina roller på sina arbetsplatser, och hur de upplever att de bemöts av sin omgivning utifrån sin etnicitet samt hur de upplever att deras arbetsrelaterade relationer är. Varför just kvinnor valdes beror på att det skett en ökning i utbildningsnivå gentemot män enligt tidigare forskning. I och med att många individer utsätts för kränkning och diskriminering utifrån sin etnicitet valde vi att studera vidare kring hur det utspelar sig i dagens samhälle. Eftersom det största fokuset låg på kvinnornas egna upplevelser ansågs en kvalitativ forskningsmetod som mest lämplig för att kunna besvara de givna frågeställningarna. Det empiriska materialet till denna studie samlades in genom tio intervjuer med kvinnor som har utländsk bakgrund och arbetar inom kvalificerade yrken. Den tidigare forskningen som berör individer med utländsk bakgrund visar att det existerar en subtil diskriminering inom många yrken och på flertalet arbetsplatser. Detta medför att många använder sig av olika strategier för att anpassa sig för att exempelvis uppnå karriär inom deras yrken och för att passa in i den rådande arbetskulturen. Resultaten från denna studie visar att kvinnor med utländsk bakgrund får höra kränkande kommentarer utifrån deras etnicitet men att det ändå finns positiva upplevelser kring deras bakgrund då den tillför speciell kompetens inom olika yrken. I och med att det existerar olika arbetskulturer visar resultaten även att vissa informanter anpassar sig mer än andra till de informella regler och normer som finns beroende på vilken arbetsplats de befinner sig på. Vid analys av materialet hittades mönster och olika teman som sedan vid tolkning kunde kopplas till Goffmans teori om individens rolltagande vid social interaktion och Hochschilds teori om typer av agerande utifrån känslohantering.

No description available.

Bakgrund: Kultur och etnicitet utmanar vården. Brist på kommunikation och förståelse av normer från sjuksköterskans perspektiv påverkar omvårdnaden och relationen mellan sjuksköterska och patient. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att studera sjuksköterskans upplevelser vid omvårdnad av patienter från en annan kultur och etnicitet än sjuksköterskans egna. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Tio artiklar valdes ut och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PsycInfo. Relevans och kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av SBU:s granskningsmallar. Resultatet av mallarna diskuterades i par och valdes utifrån hög och medelhög kvalité och relevant eller ej relevant. Resultat: Fem kategorier växte fram vid från resultaten i artiklarna: kommunikation kunde vara en utmaning men även en tillgång, kulturella och etniska skillnader gav sjuksköterskorna etiska dilemman, anhöriga och besökare upplevdes som en utmaning och som en tillgång, patienters upplevelser av smärta påverkades av kulturella och etniska faktorer och behovet av kulturkompetens ökade i mötet med olika kulturer och etniciteter. Utöver dessa kategorier växte 12 underkategorier fram. Konklusion: Resultatet visar att det finns hinder vid omvårdnad av en patient från annan kultur och etnicitet än sjuksköterskans. Sammanfattat av sjuksköterskornas upplevelser finns det ett fortsatt behov av kulturkompetens då det inte finns tillräckligt av det. Det skapar brister och kan leda till att patienternas behov av vård och omvårdnad inte kan tillgodoses. / Background: Culture and ethnicity challenges healthcare. Lack of communication and understanding of social standards by the nurse perspective effects nursing and the relationship between nurse and patient. Aim: The aim with this literature study is to study nurses ́ experiences when caring for patients with a different culture and ethnicity than the nurses own. Method: The study is a literature study implemented with a inductive approach. Ten articles was chosen and analysed through qualitative content analysis. The searches was made in CINAHL and PsycInfo. Relevance and quality control was made with SBU:s examination templates. The results of the templates was discussed in pairs and chosen from high or middle-high quality and relevant or not relevant. Result: Five categories emerged from the results in the articles: communication could be a challenge but also an asset, cultural and ethnic differences gave the nurses ethical dilemmas, relatives and visitors were perceived as a challenge and as an asset, patients' experiences of pain were affected by cultural and ethnic factors and the need for cultural competence increased in the meeting with different cultures and ethnicities. In addition to these categories, 12 sub-categories emerged. Conclusion: The result shows that there is an obstacle for the nurse to provide care to a patient from a different culture and ethnicity than the nurses. Summing up the nurses ́ experiences shows that there is still a need of cultural competence because of the lack of it. These flaws could lead to a loss of nursing when it comes to the patient's personal needs and healthcare.

This study investigates whether two Swedish digital educational materials for the subject Swedish in secondary school can be associated with any form of discrimination or not. The study has examined the parts of the educational material that contains fiction. To achieve this goal the study has followed three research questions. The first question investigates how the educational material represents the intersectional terms gender, ethnicity, sexuality and social class. The second question investigates whether any discrimination related to the terms can be found or not. The third question investigates if and how a connection to the Swedish curriculum and its value-system can be perceived in the educational material. The results show that different forms of discrimination can be found in the analysed material. The presence of discrimination in the educational material weakens the connection to the Swedish curriculum’s value system. The study’s conclusion is that there should be a sterner outlook upon the educational material teachers use in the classroom to avoid the possibility of teaching with discriminatory material.

Syfte med denna studie är att undersöka hur genus, etnicitet och familjekonstellationer framställs i tre utvalda matematikläromedel i grundskolans årskurs 6 och konkretiseras genom två frågeställningar: Vilken fördelning av genus, etnicitet och familjekonstellationer finns i de tre utvalda matematikböckerna? samt Hur framställs genus, etnicitet och familjekonstellationer i de tre utvalda matematikböckerna?. Studien utgår från ett normkritiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv där en läromedelsanalys av bild och text från de två första kapitlen i matematikläroböckerna Matematik Alfa, Matte Direkt Borgen 6A samt Mera Favorit Matematik 6A har granskats. Med hjälp av olika kodningsschema har en kvantitativ innehållsanalys använts för att genomföra läromedelsanalysen. Av tidigare forskning som presenteras i studien betonas att manligt genus får mer utrymme i läroböcker, samt att den västerländska normen är dominerande i läroböcker. Tidigare forskning visar även på att kärnfamiljen utgår från den traditionella heteronormativa familjen och andra familjekonstellationer ges lite utrymme. Studiens resultat visar på att i de granskade matematikläroböckerna råder det en någorlunda jämn fördelning i framställning mellan manligt och kvinnligt genus. I framställningen porträtteras genus utifrån stereotyper, men det förekommer normbrytande mönster. Vad som även framkom var att matematik generellt utgår från en mansnorm. I resultatet framhävs den västerländska normen som dominerande, och porträtteras genom en stereotypisk bild med ljus hy och ljust hår. Den icke-västerländska etniciteten framställs som annorlunda med mörk hy och mörkt hår. Avslutningsvis visar resultatet att familjeidealet utgår från en västerländsk heterogen kärnfamilj.

The purpose of this study is to analyze how Swedish daily newspapers publish an ethnocentric/orientalistic discourse relating to gang crimes in Sweden. The purpose of this study is to analyze how criminal gangs are portrayed in Swedish daily newspapers.This is achieved by analyzing the articles published by Dagens Nyheter, Expressen and Aftonbladet. Following an extensive data collection process the discourses gathered are analysed with the help of the social constructionist theory and Orientalism developed by Edward Said. The findings show that Swedish daily newspapers publish articles with problematic statements towards people of different ethnicities than Swedish in the publications regarding gang related crimes. The premise of the statements was that Sweden has a problem with gang related crimes due to imigration. We've found that the press, by publishing these statements, not only normalises but also constructs a reality where non-ethnic Swedes are portrayed as criminals. The published articles were also constructing an idea that rap music is related to the exponential rise of gang crimes in Sweden. Overall this study's contribution has been to shine a light on the ethnocentric and problematic assumptions published by the press. The publications are made without a consideration towards how this normalizes ethnic separation in not only their articles but also our reality. / <p>2021-06-02</p>

This thesis sets out to test Thurbers (2020) reasoning behind the barriers he argues are the cause to why politically excluded ethnic groups launch nonviolent campaigns less often than non-ethnic groups. Pischedda (2020) has already begun this journey by showing that an ethnic movement's quantitative abilities are inferior to the quantitative abilities of a non-ethnic movement. I therefore aim to explore the differences in qualitative abilities between ethnic and non-ethnic groups. This is done by a set of correlation analyzes on the data from the Nonviolent and Violent Campaigns and Outcomes Dataset (NAVCO) 2.1 and from Wannefors (2020, tabel 6) list of violent and nonviolent campaigns launched by politically excluded ethnic groups. The results show no evidence of the barriers Thurbur (2020) are arguing for. However, movement initiated by excluded groups need to be of a higher quality to succeed.

Denna studie undersöker den socialdemokratiska migrationsdiskursen mellan år 2015– 2020. För att göra så har diskursanalys, ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt ramverk och teori om nation, identitet och etnicitet tillämpats. Analysen visar hur Socialdemokraternas migrationsdiskurs på många sätt är ambivalent även om det finns en tydlig linje i hur diskursen utvecklas. I inledningen av den granskade tidsperioden framställs Sverige som en nation som vill hjälpa dem som drabbats av den så kallade flyktingkrisen. Dessa individer framställs som en tillgång för Sverige och som en grupp människor som är kompetenta och utbildade. Tämligen omgående förändras diskursens karaktär och migration börjar också förstås som något som innebär problem för Sverige som nation. De som tagit sig till Sverige genom migration börjar även skildras på andra sätt, exempelvis som outbildade och inkompetenta. Dessutom beskrivs nationen Sverige som ett offer för den så kallade flyktingkrisen, men även som en brottslig aktör och rasistisk. Specifikt under år 2020, men till viss del även tidigare, förknippas migration även med kännetecken som kriminalitet, våld och extremism och gruppidentitet konstrueras efter sådana attribut. Samtidigt finns det ett ständigt spår av skilda meningskonstruktioner genom hela den undersökta tidsperioden, vilket visar att det alltid finns en kamp om vilken verklighetsbild som ska gälla som den ”rätta”.