Landskrona är en stad där boendet är segregerat. Fotboll är en idrott som har stark dragkraft. Landskrona BoIS driver fotbollsfritids som ett samverkans- och integrationsprojekt, där vill man skapa en meningsfull fritidssysselsättning åt barn och ungdomar som vill spela fotboll. Samtidigt vill man skapa integrationsmöligheter. / Landskrona is a city where living is segregated. Football is a sport with strong attraction. Landskrona BoIS is running BoIS I Centrum as a cooperation and integration project, were they want to create a meaningful leisure activity for children and youth that want to play football. At the same time possibilities for integration is created.

Fryczynska, Izabela, Persson, Sara (2008). Klass och etnicitet på utomhusförskola. En studie utifrån föräldrarnas bakgrund. [Class and ethnicity in an outdoor preschool. A study on the basis of the parents' background]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Detta examensarbete behandlar sociala klass- och etnicitetsförhållanden på en utomhus-förskola utifrån föräldrarnas bakgrund i en medelstor stadsdel i Malmö. Vilka föräldrar väljer en etablerad utomhusförskola åt sina barn? Våra frågeställningar lyder: Hur ser den sociala klassfördelningen ut bland föräldrar på en utomhusförskola?Hur ser den etniska fördelningen ut bland föräldrar på en utomhusförskola?Vi har i vår studie framförallt utgått från sociologen Pierre Bourdieus teori kring begreppen habitus, kapital samt hans fältteori i vilken dessa begrepp ingår. Med hjälp av dessa begrepp har vi försökt förstå och förklara varför människor gör vissa val framför andra. Till vår undersökning valde vi en etablerad utomhusförskola i Malmö på vilken vi gjorde en totalundersökning av alla föräldrar via ett enkätutskick. Våra slutsatser är att det i första hand är föräldrar med en svensk bakgrund, god ekonomi och högskole-utbildning som väljer att placera sina barn på utomhusförskolan Kotten och Granen.

Denna undersökning är en analys av fem ungdomar med invandrarbakgrund. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri som jag grundar min analys på. Adriana kommer från Bosnien, Zelko är född och uppvuxen i Sverige av kroatiska föräldrar, Natasha kommer fram Tjetjenien, Noah kommer från Irak och Albina kommer från Montenegro. Genom att fått ta del av respondenternas berättelser om vem de är, hur deras liv sett ut och hur de har upplevt sina migrationer har jag undersökt hur deras identitetsskapande påverkats av detta. Syftet är att analysera och få en inblick i hur några ungdomar med invandrarbakgrund identifierar sig själva i samhälle där de ses som invandrare. Jag kommer även undersöka vad språket har för betydelse för identitetsskapandet.Några teorier som jag använt mig av är Hylland Eriksons teori om etnicitet och identitet och Jonas Stiers teori om inringningen av identiteten, som förklarar hur identitet skapas och utvecklas. Det framkom i min undersökning att intervjupersonerna ser sig själva som mångkulturella, där två kulturer ses som något positivt. De upplever att språket för människor närmare, och de har lärt sig den svenska kulturen mycket tack vare språket. Deras identiteter har påverkats på grund av att de är ungdomar med invandrarbakgrund. / This study is an analysis of five young people from immigrant backgrounds. In this paper I have used the interviews to obtain the empirical which I base my analysis on. Adriana comes from Bosnia, Zelko was born and raised in Sweden of Croatian parents, Natasha arrived Chechnya, Noah comes from Iraq and Albina are from Montenegro. By benefited from the respondents stories about who they are, how their lives look like and how they have experienced their migrations I have examined how their identity formation influenced by this. The aim is to analyze and gain insight into how a few people of immigrant origin identify themselves in the society where they are seen as immigrants. I will also examine what language the significance of identity creation.Some theories that I have used is Hylland Erikson's theory of ethnicity, identity and Jonas Stiers theory of encirclement of identity, which explains how identity is created and developed. It emerged from my investigation that the interviewees see themselves as multicultural, where two cultures is seen as positive. They feel that the language is closer to humans, and they have learned the Swedish culture largely thanks to the language. Their identities have been affected because they are people of immigrant origin.

Sverige idag är inte ett Sverige som för över 40 år sen. Skillnaderna är stora, inte minst landets befolkning. Vid en återblick på hur LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen mellan åren 1966- 68 hade för syn på invandring har jag funnit stora skillnader på hur en sådan stor organisation som LO och det den står för har ändrat inställning under åren. En del av det som stod i tidskriften på 1960- talet hade orsakat ramaskri i medierna idag. Jag har i mitt arbete valt att undersöka vilken syn på invandring som LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen hade under införandet av den nya invandringspolitiken som infördes 1967- 68 och som hade till syfte att reglera invandringen. I mitt arbete har jag med med hjälp av kvalitativ innehållsanalys gått igenom tidskriftens utgåvor mellan åren 1966- 68, och sedan med hjälp av litteratur som behandlar mina frågeställningar analyserat och kommit fram till resultat. Jag har bland annat funnit att tidskriften framställde invandringen och invandrarna som ett problem och att de hävdade att det var för deras eget bästa som en reglering av invandringen skulle införas. Under min undersökta period skedde stora samhällsförändringar med socialdemokraterna vid makten. Möjligtvis är det dessa revolutionerande samhällsförändringar som LO inte vill riskera att förlora på grund av allt för stor invandring.Nyckelord:

Individers skapande och vidmakthållande av maktstrukturer sker hela tiden. Skolan är en viktig arena för socialt samspel där varje barn bär med sig sin individuella bakgrund och således har olika förutsättningar i skolan. Bland de jämnåriga sker en identitetskonstruktion där tillägnande av normer och värderingar sker. Syftet med vår studie är att lyfta fram hur barn i ett mångkulturellt område utifrån ett intersektionellt perspektiv skapar och reproducerar en social ordning. Teorin kring det intersektionella perspektivet avser att studerande av maktstrukturer inte kan ske utifrån endast ett perspektiv utan att olika perspektiv samverkar i en hierarki. Vår empiriska data är hämtad från observationer och intervjuer i en andraklass i en skola i en större stad. Observationerna fokuserar på interaktionen mellan elever och hur de skapar och upprätthåller maktstrukturer. Intervjuerna inriktar sig på elevernas syn på de faktorer som samspelar i den sociala ordning de befinner sig i.Resultatet visar att normer lägger grunden för hierarkin där de barn som ligger närmst normerna i klassen är de vars status är högre. Perspektiven klass, genus och etnicitet samverkar för att en maktstruktur upprätthålls. Hierarkin i sig bevaras genom barnens normbevakande vilket leder till att vissa barn riskerar att bli stigmatiserade. I förhållande till det övriga samhällets rådande hegemoni är den stadsdel där skolan är belägen stigmatiserad. De barn i klassen som i den här klassen är stigmatiserade representerar det som är normerande inom den rådande hegemonin i samhället.

SammandragI detta examensarbete har vi gjort en jämförelse mellan två skolor. Den ena är en etnisktmångkulturell skola vilket innebär att övervägande del av eleverna har annat modersmål änsvenska. Den andra skolan har enbart elever med svenska som modersmål. Vi har fokuseratpå hur pedagoger arbetar med att främja elevernas förståelse för det mångkulturellasamhället. Vi har tagit reda på hur de använder värdegrunden utifrån ett etniskt perspektivframför allt i svenskämnet. Resultatet av studien visar att på den mångkulturella skolanarbetas det dagligen med värdegrunden ur ett etniskt perspektiv medan det på den andraskolan endast då det dyker upp problem. Båda skolorna efterlyser mer samarbete mellanmångkulturella och svenskdominerade skolor. Alla pedagogerna, som vi har intervjuat menaratt möten är den bästa vägen till förståelse och tolerans för kulturella olikheter. Skolornaanvänder gärna skönlitteratur i undervisningen. Den mångkulturella skolan speglar ofta detmångkulturella i sina högläsningsböcker. Den svenska skolan väljer däremothögläsningsböcker som handlar om barn i största allmänhet.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar barn i årskurs två har om sina livschanser utifrån ett etnicitetsperspektiv. Vi vill undersöka vad barn har för tankar om sitt framtida yrkesval. Vi vill även ta reda på om deras etniska bakgrund har någon påverkan för skapandet av deras uppfattningar kring deras framtid och livschanser. Undersökningen kommer att göras i två olika stadsdelar i en etniskt segregerad storstad. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna bestod av fem barn i varje grupp, en grupp i varje skola. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är:Vad har barn för tankar om sina framtida yrkesval? Är etnicitet en viktig faktor i barns tankar kring framtida yrkesval?Anser barn att de har bättre eller sämre livschanser beroende på den etniska bakgrunden?Resultatet av intervjuerna visar att barnen i de två olika skolorna inte påverkades av deras etniska bakgrund angående sina tankar kring deras framtida yrkesval. Resultatet visar att ett starkt samband mellan den sociala miljön och barnens fritidsintressen påverkade barnens tankar kring framtiden.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den problembild Landskrona som stad omgärdats av sedan en tid tillbaka, där media och allmänhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. Utifrån teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del är en enkätstudie av elevers uppfattning om sin vardag på en skola i Landskrona, där fokus dels läggs på trivsel och trygghet, men även på gängbildningar. Problembilden läggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta.

Film är ett uppskattat medel att använda i skolundervisningen (Giroux, 2000). Därför är syftet med denna undersökning är att ta reda på hur klass och etnicitet framställs i två utvalda disneyklassiker och hur film kan gynna arbete kring identitetsutveckling och värdegrundsfrågor. Varför just Disney är för att det är en filmkategori som många barn har sett vilket gör att många barn kan relatera till ämnet. Anledningen till varför denna undersökning görs är att lärare bör vara medvetna om att filmer kan uppfattas på olika sätt beroende på barnens tidigare erfarenheter.Den valda metoden för att utföra undersökningen blev att göra filmanalyser där fokus läggs på klass, etnicitet, makt och värdegrund. Dessa begrepp valdes ut för att tydliggöra hur de kan framställas, uppfattas och användas av lärare i skolan med hjälp av disneyklassiker.Resultatet av undersökningen visar att de valda filmerna innehåller en del likheter trots att de har olika handlingar. Detta gäller bland annat huvudkaraktärens familjebild. Filmerna visar också en del föråldrade synsätt på de begrepp som behandlas i uppsatsen.Slutdiskussionen handlar om hur film kan användas för att behandla begreppen i skolundervisningen. Exempelvis kan film användas för att behandla begrepp som är känsliga att diskutera med sina elever. Det blir då ett användbart verktyg för både lärare och elever för att distansera sig i diskussioner och undvika att någon ska känna sig utpekad.

Denna undersökning är en analys av intervjuer som är genomförda med fyra informanter. Tre av dem är första generationens invandrare och den fjärde är andra generationens invandrare. Jag har som ambition att problematisera termen invandrare utifrån begreppet identitet. Jag undersöker hur identiteter skapas, formas och utvecklas i samband med migration. Rami kommer från Irak, Maria kommer från Guatemala, Line kommer från Norge och Kristina är född och uppvuxen i Sverige av kroatiska föräldrar. Genom att ha låtit informanterna berätta om vem de är, hur deras liv ser ut och hur de har upplevt sina migrationer har jag undersökt om och i så fall hur deras identiteter har påverkats av detta. Det finns olika faktorer som påverkar en individs identiteter, och en av dem är etnicitet. Jag har konstruerat en analysmodell av etnicitet som jag har använt i analysen av källmaterialet för att se hur etnicitet har påverkat informanternas identitetsskapande. Som en bas för undersökningen utgår jag från den amerikanske socialpsykologen Georg Herbert Meads teori om symbolisk interaktion, som förklarar hur identiteter skapas och utvecklas. Hans teori beskriver hur individen påverkas av kontexten och att kommunikation med andra individer är utvecklande för individens identiteter.