Genom en kvalitativ text- och innehållsanalys studerades ett studieobjekt genom dess tillämpning av läsarter och framställning av mångfald (genus och etnicitet). Läsarten påverkar hur texten uppfattas och de mångfaldsbeskrivningar som texten tillämpar skapar förutsättningar för igenkänning och identitetskonstruktion. Studien synliggör texten i Skärmhjärnan junior (2021) som en faktionsbok som blandar utsagor om verkligheten och uppmaningar inom den fiktiva världen.Texten framställer personer och miljöer på ett övervägande stereotypt sätt med en behandling av främst överordnade maktpositioner vilket visar på en viss eftersatt framställning av individer i förhållande till dagens syn på demokratiska värden. Texten visar både på en estetisk och efferent läsart men har ett didaktiskt tonläge och ett tveksamt tilltal till karaktärerna i texten. Studien visar att material som används för undervisning behöver granskas då ett underliggande syfte kan antas i denna förmånliga bok. Valet av lärobok i skolan blir viktigt för att veta vad den innefattar, hur innehållet presenteras och hur det kan komma att påverka dem som läser. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-01</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur representationen av kön och etnicitet framställs i samhällskunskapsläroböcker för årskurs 4–6 samt hur denna representation har förändrats över tid. Metoden för studien omfattar en kvalitativ bildanalys av två samhällskunskaps läroböcker från samma förlag men två olika upplagor eftersom detta sätter studien i ett historiskt perspektiv. Teorier som har använts i denna undersökning är intersektionalitets teorin, kritiskt ras- och könsteori och socialsemiotisk teori. Analysen utgick från fyra variabla kategorier och fokuserade på avbildningarna av människor i läroböckerna. Resultatet av studien tydliggör en orättvis representation av båda kön och etnicitet i läroböckerna.

This study aims to increase the understanding of how social workers experience “Diversity”- within their working group. The study focuses on the significance of ethnic origin and gender when differences meet, taking into consideration the interaction between categories of ethnicity and gender. Considering the imbalances of power and cultural differences when social workers stereotype “the other/ the others”.This study is based on a qualitative hermeneutic scientific tradition. The research method used consisted of semi-structured interviews with six social workers’. The respondents of this study were between 35 and 65 years old, two men and four women, some born in Sweden and some abroad. There was a wide variety of professional backgrounds within the study group. The empirical material was analysed by using two interrelated theoretical approaches: diversity in relation to intersectionality analysis and gender theory. And even including the “insiders” and “outsider” - theory, as previous research often connects the “insiders” and “outsiders”- theory to diversity and the beforementioned theories this study is based on. This study describes distinctions with different intersections between a number of factors regarding the individual’s cultural background; national, racial, ethnic, age, gender, and educational background. It aims to reflect how individual ideas about cultural differences are related to prejudicial values and judgmental norms. These values then give rise to conflicting thinking patterns between the “insider and outsiders”. In particular there was a significant divide between the respondents with Swedish background and with a foreignbackground; and division based on gender. Both cultural background and gender turned out to be the most challenging for this study.This study shows how the respondents identified the importance of the workplace reflecting a diverse cross-section of the community. They argued, among other things, that if there were greater tolerance for and experiences of different views and values, it would encourage cooperation in the workplace as well as a healthier “working climate”. Conclusively, this study shows that a heterogeneous group can increase the idea of “insiders and outsiders”, resulting in obstacles and barriers within the working group, which could cause complications and impacts on the construction and maintenance of positive working relationships. / Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur socialarbetare upplever mångfaldi arbetsgruppen d.v.s. olikheterna inom arbetsgruppen som finns socialarbetarna emellan, med fokus på betydelsen av etnicitet och könstillhörighet, som utgörande grund för maktrelationer - och med hänsyn till kulturella skillnader och social arbetarnas föreställning om ”den andre”/ ”de andraDenna undersökning utgår ifrån en kvalitativ hermeneutisk vetenskaplig tradition. Den kvalitativa forskningsmetoden består av semistrukturerade intervjuer som omfattar sex socialarbetare. Respondenterna är mellan 35 och 65 år gamla. Socialarbetarna har olika yrkesbakgrunder och inkluderar både inrikes- och utrikesfödda; med och utan utländskbakgrund. De intervjuade är två män och fyra kvinnor. Analysen av det empiriska materialet utgår från begreppet mångfald i anslutning till intersektionellanalys och genusteori.Mångfaldsbegreppet skildrades som distinktioner mellan människor, där det uppstodintersektioner mellan skillnader. Olikheterna ansågs framför allt vara kulturella med hänsyn till etnicitet och könstillhörighet, och därmed kollektivt förankrade. Med kulturavsåg informanterna essentiella skillnader som ofta var nationella och etniskt kulturella men även ålders- och utbildningsmässiga.Det uppmärksammades även hur individuella föreställningar om kulturella skillnader varkopplade till fördomsfullhet, värderingar och normer, som kunde ge upphov till ett vi-och detänk mellan respondenterna med svensk - och utländsk bakgrund - och mellan och kvinnor och män. Detta ansågs vara den största utmaningen med mångfald med hänsyn till etnicitets och könstillhörighet. Social arbetarna ansåg att det fanns ett behov att arbeta för en ökad mångfald på arbetsplatsen. De menade att om det rådde större tolerans och acceptans för olika synsätt och värderingar, så skulle det främja samarbetet och arbetsklimatet.

Internationell migration har ökat stadigt under de senaste decennierna och integrationen av migranter på arbetsmarknaden har blivit en utmaning för många länder. Tidigare litteratur har funnit att invandrare, särskilt icke-europeiska invandrare, missgynnas på arbetsmarknaden och att graden av denna nackdel varierar mellan ansökningar om jobb och att bli kallad till intervju. Ett problem inom forskningen på detta område är bristen på empiriska metoder som kan urskilja skillnader mellan olika förklaringsmodeller. Vår uppsats syftar till att undersöka diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen genomförs med hjälp av fyra fiktiva karaktärer som har olika nationaliteter och som skickar ansökningar till arbetsgivare via LinkedIn. Resultaten stödjer både statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorier och syftar till att ta tag i den ofullständiga information som statistisk diskriminering grundar sig på samt den fientlighet som preferensbaserad diskriminering bygger på.

No description available.

Föreliggande masteruppsats i didaktik är en studie av representation i fem läroböcker i ämnet svenska och svenska som andraspråk för lågstadieelever. Syftet är att undersöka representation och framställning av etnisk mångfald och kultur i läroböcker. Studien utgår från kritisk diskursanalys och representationsteori och består av textanalys och bildanalys. Den teoretiska analysen visar att läroböckerna representerar etnisk mångfald i liten utsträckning. Majoriteten av texter och bilder representerar främst västerländska normer och värden. Texter och bilder som representerar vardagen, skola och fritidsaktiviteter behandlar och beskriver en västerländsk kultur och dess normer. Diskussionen behandlar det som representeras som norm i läroböckerna, detta med stöd i representationsteori och läroplansteori. Slutsatserna är att representation av olika etniska grupper och kulturer kan ske på olika sätt i läroböcker, men utan en medveten och tydlig representation kan läroböcker verka exkluderande i en mångkulturell undervisningsmiljö.

Syftet med den här studien är att ta reda på i vilken omfattning etnicitet uttrycks i läromedel i ämnet svenska för låg- och mellanstadiet, samt att ta reda på hur etnicitet representeras utifrån kultur, platser och egennamn i de undersökta läromedlen, sett till västerländskt och icke-västerländskt. För att få fram den här informationen har två frågeställningar formulerats: I vilken omfattning uttrycks olika etniciteter i text och bild när det gäller västerländska och icke-västerländska kulturer, platser och egennamn? På vilka sätt representeras de västerländska och icke-västerländska kulturerna, platserna och egennamnen i läromedlen? Två teorier har använts i studien. Den första teorin är orientalismen, som handlar om Saids kritik mot västvärldens syn på den så kallade orienten. Den andra teorin är Youngs postkoloniala teori, som också är en kritisk syn på västvärldens agerande mot andra delar av världen, med fokus på de orättvisor som än i dag lever kvar i samhället. Fyra olika läromedel i svenskämnet för låg- och mellanstadiet har analyserats med hjälp av både en kvantitativ och en kvalitativ analys. Den kvantitativa analysen har gått ut på att samla in kvantifierbar data som i sin tur används för att svara på den första frågeställningen. Den kvalitativa analysen har besvarat den andra frågeställningen genom att titta på vad det är datan faktiskt visar, genom att koppla innehållet i texterna till bilderna i läromedlet för att få fram kontext.  Studiens resultat pekar på att det som är västerländskt tar mest plats i samtliga läromedel och i alla teman förutom ett deltema. Den slutgiltiga datan visar att 88% av det som representeras i läromedlen kan kopplas till västerländskhet, medan 6% räknades till det som ansetts icke-västerländskt och 6% ansågs oidentifierbart. De gånger som icke-västerländska karaktärer dyker upp i läromedlen är det oftast i sidoroller och de får inte mycket plats i läromedlen, utan framstår mest som karaktärer som finns med ”bara för att”. Studien ämnar bidra till att skapa en förståelse av den inkludering och exkludering, samt representation som finns i läromedel. Studien belyser även vikten av att elever representeras och känner igen sig i läromedel. Slutsatserna av denna studie blir därmed intressanta för så väl elever i klassrummet som ska få möjlighet att känna sig representerade, som för lärare när de väljer och granskar vilka läromedel som ska användas i undervisningen.

<p>2023-10-12</p>

Syftet med studien är att nå en djupare förståelse för socialarbetares upplevelse av klientens etniska tillhörighet och kulturella skillnader och om det kan påverka mötet med klienten inom barn- och ungdomsärenden. Syftet är vidare att belysa om socialarbetare anser att det förekommer diskriminering gentemot klienten. Studien baseras på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har gjorts med sex yrkesverksamma socialarbetare.  Tidigare forskningen tyder på att risken för etnisk diskriminering i samhället är stor samt att yrkesverksamma i socialt arbete riskerar att vidmakthålla den diskriminering som förekommer i samhället. Det anses även förekomma skillnader i bedömningar som kan baseras på etnisk diskriminering. Resultatet i vår studie visar att socialarbetarna anser att etnisk diskriminering generellt är vanligt förekommande inom verksamheter i socialt arbete. Socialarbetarna är dock försiktiga med att öppet tala om eventuell diskriminering på sina arbetsplatser. En möjlig förklaring är att det kan upplevas känsligt att prata om förekomsten av diskriminering på sin aktuella arbetsplats.  Socialarbetarna i studien menar att kulturella skillnader kan påverka bedömningar, och att språkbrister hos klienter med annan etnisk bakgrund försvårar det dagliga arbetet. Samtidigt menar en del att brist på språket kan bli en grund för särbehandling, vilket enligt dem leder till en sorts diskriminering.

Vart femte år skickar Sverige in en rapport till Förenta Nationernas organ Committee on the Elimination of Racial Discrimination (CERD) där rapporten beskriver hur Sverige arbetar mot diskriminering utifrån den konvention Sverige skrev under år 1966 – Raskonventionen. Denna studie undersöker den senaste rapporten svenska staten har skickat till CERD från år 2023 för att förstå vilka begrepp som framträder i rapporten i beskrivningar av arbetet mot diskriminering på grund av ras. Tidigare forskning om ras, rasism och färgblindhet pekar på att Sverige inte använder rasbegreppet, Därav är det intressant att undersöka om rasbegreppet framträder, men om så ej är fallet, vilka andra begrepp som framträder istället för ras. Studien syftar även till att redogöra för hur svenska staten arbetar mot diskriminering på grund av ras och vilka tänkbara konsekvenser begreppsanvändningen i rapporten får för arbetet mot diskriminering på grund av ras. Studiens resultat visar att rasbegreppet förekommer i mycket liten utsträckning samtidigt som etnicitet, etnisk tillhörighet, kulturell- och nationell bakgrund och ursprung förekommer ofta i rapporten. Begreppsapparaten är inte konsekvent och otydlig där etnicitet används på olika sätt i olika språkliga kontexter. Otydlig begreppsanvändning kring etnicitet är något även tidigare forskning slår fast där rasbegreppet inte används. / Every fifth year in accordance with the Race Convention, Sweden is obligated to hand in a report stating what work is being done to combat discrimination based on race. The Race Convention was created by the United Nations Committee on the Elimination of Racial Discrimination(CERD) and signed by Sweden in 1966. This study is analysing the latest report handed in by the Swedish state during the reporting cycle of 2023. The study aims to understand what concepts of race, without using the word race, appears in the report. The study further aims to explain how the Swedish state is combating discrimination based on race and what possibly consequences the use of concepts, in the report, have for combating discrimination based on race. Some of the main results of the analysis are that the concept of race is being used to a very limited extent, while terms such as ethnicity, ethnic, national or cultural heritage and descent is being frequently used. There is also no clear definition of the concept of ethnicity and there is overall an inconsistent usage of concepts and insufficient clarification of the concepts of both race and ethnicity.