There have been several studies that have found that history textbooks are not equal when it comes to the representation of men and women. They are characterized by male perspective, where women as individuals and in groups are unapparent. The magazine Historiskan arose as a response to this problem, whose stated purpose is to highlight women in history and creating a gender historiography. When women on the other hand are being highlighted in history, other studies have shown that it is in general only the white Western heterosexual middle-class woman's perspective that historians include. Women of other ethnicity, class and sexuality ​​are excluded. The Swedish schools policy documents expresses that equality must be included in students’ education, and ethnicity, class and sexuality are perspectives to be included in the teaching of history. Based on a qualitative content analysis and intersectional gender theory this essay aims to examine how Historiskan depict women from the social categories; ethnicity, class and sexuality. The result shows that the stories are dominated by white Christian Western women as the norm. Women of different ethnic origin, color and religion exist, to a lesser extent, in which their ethnicity and skin color are more prominent in the narrative. Class and social status is a clear category that explains women's diverse experiences and opportunities. Heterosexuality is the norm, which is depicted as an economic and political agreement between the sexes. The big deviant is the unmarried woman. / Det finns ett flertal utredningar som har konstaterat att läromedlen i historia inte är jämställda. De präglas av manligt perspektiv, där kvinnor som individer och grupp osynliggörs. Tidskriften Historiskan uppstod som ett svar på denna problematik, vars uttalade syfte är att lyfta fram kvinnor i historien och skapa en jämställd historieskrivning. När kvinnor däremot lyfts fram, har andra studier visat att historieskrivningen generellt endast inkluderar den vita västerländska heterosexuella medelklasskvinnans perspektiv. Kvinnor av annan etnicitet, klass och sexualitet exkluderas. I skolans värdegrund uttrycks krav på att jämlikhet ska prägla elevers utbildning, samt ska även etnicitet, klass och sexualitet inkluderas i historieämnet. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys och intersektionell genusteori genomförs en granskning av hur Historiskan skildrar kvinnor utifrån de sociala kategorierna; etnicitet, klass och sexualitet. Resultatet visar att berättelserna domineras av vita kristna västerländska kvinnor som utgör normen. Kvinnor av annan etnisk tillhörighet, hudfärg och religion förekommer om än i mindre utsträckning, och där framförallt deras etnicitet och hudfärg uppmärksammas mer specifikt. Klass och social ställning utgör en stark kategori som förklarar kvinnornas skilda erfarenheter och möjligheter. Heterosexualiteten utgör normen, som skildras som en ekonomisk och politisk överenskommelse mellan könen. Den stora avvikaren är den ogifta kvinnan.

Bakgrund: "The Immigrant Health Paradox" indikerar att invandrade från ofta upplever en bättre psykisk hälsa i jämförelse med majoritetsbefolkningen, trots nackdelar som en lägre social status. Syfte: Studien syftade till att testa skillnader i internaliserade symptom och familjerelationer hos unga med svensk och utländsk bakgrund. Studien testade om en högre grad av emotionellt stöd, familjesammanhållning och akademiskt stöd kunde förklara skillnader i internaliserade symptom hos första och andra generationens invandrade från icke-väst och väst samt majoritetsbefolkningens unga. Även kön, föräldrarnas utbildningsbakgrund samt familjestruktur testades. Metod: Studien utgick från en kvantitativ ansats och statistiska analyser genomfördes med one-way anova samt multivariata regressionsanalyser. Data: Studien baserades på n=4344 svenska skolelever i årskurs 8, med en medelålder på 14,65 år. Data hämtades från första vågen (2010/2011) av "Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries" (CILS4EU) som är baserad på 251 svenska skolor. Resultat: Resultaten visade vissa skillnader i internaliserade symptom och familjerelationer hos invandrade unga och majoritetsbefolkningens unga. Invandrade från icke-väst och andra generationen från väst rapporterade en lägre grad av internaliserade symptom i jämförelse med majoritetsbefolkningen, som delvis kunde förklaras av bättre emotionellt stöd samt familjesammanhållning och en intakt familjestruktur. En lägre grad av internaliserade symptom hos första generationen i jämförelse med andra generationen kunde inte urskiljas. Slutsats: Paradoxen kunde delvis bekräftas hos skolelever i Sverige genom en bättre psykisk hälsa hos invandrade unga från icke-väst och andra generationen från väst i jämförelse med majoritetsbefolkningen, som kunde förklaras av kvalitativt bättre familjerelationer hos invandrade unga.

Sweden is nowadays a multicultural society. This also means that Swedish social services increasingly come in contact with ethnic minority families. This study aims to examine the ways in which social workers consider and talk about the clients’ ethnic background in relation to child welfare cases. Further, the aim is to reveal the ways in which ethnicity is done and reproduced in social work practice. To reach this goal, a qualitative vignette study is applied. The research participants, Swedish social workers in the field of children and family, were invited to focus groups interviews and asked to react to vignettes constructed around three notices of child abuse. Different focus groups received vignettes with different names of the child: Erik represented ethnic majority name, while Ali represented ethnic minority name. The application of qualitative content analysis resulted in the differentiation of the following themes: worry, description of the case and construction of the family. The results in this study demonstrate that depending on the child’s name, social workers viewed the case and the family differently and ascribed different levels of worry to their respective cases. These findings are discussed through the perspective of social constructionism and the concept of ethnicity as being socially constructed to demonstrate the mundane ways in which ethnicity is constructed in social work practice. This study emphasizes the complexity and challenges that may accompany social work practice with ethnic minority families.

Denna uppsats undersöker hur sexuellt våld mot kvinnor i Sverige framställs på Avpixlat, en nyhetssida som ofta betecknas som rasistisk. Syftet har delvis varit att undersöka hur olika grupper i Sverige tillskrivs rollerna våldtäktsman, beskyddare och våldtäktsoffer i enlighet med Theresa Wobbes (1995) beskrivning. Det har även undersökts hur etnicitet, genus och sexuellt våld kopplas ihop. Media anses ha stor påverkan i hur sexuellt våld beskrivs och uppfattas och därför har studien gjorts genom kritisk diskursanalys av artiklar och kommentarer på Avpixlat. Studiens resultat visar att våldtäktsmannen nästan uteslutande beskrivs som en rasifierad muslimsk man, betingad av sin kultur och religion att begå sexuella övergrepp. Förekomsten av vita män som förövare förnekas dock inte men de ses som individuella avvikare vars handlingar inte är kulturellt betingade. Vita män tillskrivs beskyddarrollen och förväntas försvara vita kvinnor från överfall men många män anses inte ta sitt ansvar som beskyddare. Offerrollen tillskrivs uteslutande vita flickor och kvinnor och fastän det finns en generell avsky mot sexuella övergrepp verkar det finnas många anledningar att ifrågasätta huruvida offren verkligen är “oskyldiga”. Kvinnor som till exempel röstar “fel” eller umgås med “fel” människor fråntas rätten till offerstatus. Detta har lett till slutsatsen att frågan om sexuellt våld inte lyfts som ett avståndstagande från mäns våld mot kvinnor, utan för att sexuella övergrepp utförda av rasifierade män ses som en attack mot den vita nationen och därmed de vita männen.

<p>The key purpose of this research has been to study and understand how young people with Syriac ethnicity experience their identity, when living in two different cultures. The Syriac minority is something of a special case when it concerns establishing the identity of an individual, since syriac´s do not have an official country.</p><p>To be able to do this research an interview has been done with four young students with syriac ethnicity. The four of them is attending their final year at “gymnasiet” in Sweden which is equivalent to USA’s senior year in high school.</p><p>The multicultural school is today a fact and many immigrants attending the Swedish schools today feels misplaced when they meet the Swedish culture through fellow students and society. A clash between cultures occurs and most of the students, with non-Swedish ethnicity, live some kind of dual life. One side of this twin identity represents the ethnic identity which dominates at home and around relatives. The other side is displayed in circumstances outside of their home, which is at school and in the Swedish society in general.</p><p>This research shows the general opinion, among syriac high school students, concerning the individual identity and in which way they handle their own identity development when living within two different cultures.</p><p>One of my main questions to investigate is to find out if young students, with syriac ethnicity, develops a weak root in their ethnic identity by living outside of the syriac community.</p><p>One of my conclusions is that a student with syriac ethnicity, whom is educated in an intercultural school is rather encouraged in seeking his/her roots. Since the multicultural environment awakens a curiosity in students to seek their own ethnic identity.</p>

<p>Uppsatsen syftade till att redogöra för de möjliga faktorer som samverkat till att minska antalet adoptioner mellan Chile och Sverige åren 1973-2005. Antagandet som låg till grund för detta var att ökad välfärdsnivå i Chile inverkat på den adoptionsverksamhet som pågick under dessa år. Uppsatsen syftade också till att beskriva hur internationell adoptionsverksamhet i ett svenskt sammanhang organiseras på myndighetsnivå och med utgångspunkt ur olika ideella verksamheter, samt att knyta studien till socialt arbete. Studien utgick från en sociologisk och tvärvetenskaplig ansats. Vägledande begrepp var bland annat organisationer, etnicitet och identitet. Metoden utgjordes av forskningsgenomgång och kvalitativa intervjuer. Resultatet pekar på att adoptionerna mellan Chile och Sverige minskat till följd av att de nationella adoptionerna i Chile ökat, och detta tycks ha möjliggjorts av att diktaturen föll, att landet ratificerat Haagkonventionen samt att det skett en ekonomisk utveckling i landet. Vad det gäller verksamheterna kan man möjligtvis konstatera att de inte bara finns för att de fyller en funktion för samhället som helhet, utan att de uppstått utifrån personliga avsikter och genom tillfälligheter. En del frågor kan resas kring samarbeten mellan dessa olika myndigheter och organisationer. Att följa upp medgivandeutredningar av blivande adoptivföräldrar tycks angeläget liksom att problematisera begreppet svenskhet.</p>

Förekomsten av diskriminering av romer har påvisats i tidigare studier och rapporter från Diskrimineringsombudsmannen. Syftet med denna studie är att beskriva och förstå romers upplevelse av diskriminering. Frågeställningarna som lyfts är om romer upplever sig vara diskriminerade och på vilket sätt, hur man möter de fördomar man som grupp utsätts för och vad anser de kan identifieras som orsaken till diskrimineringen. Den empiriska delen av studien har genomförts utifrån kvalitativ metod, genom att intervjuer med romska respondenter. De teoretiska utgångspunkterna är baserade på perspektiv gällande diskriminering, stigma och utanförskap med syfte att beskriva de samhälleliga strukturer som påverkar fördomar och diskriminering. Studien visar på att romerna i undersökningen upplever sig vara diskriminerade inom flera livsområden, och de beskriver detta som en del i deras vardag. Orsakerna bottnar i, som de ser, att de fördomar samhället haft i historien lever kvar. De påvisar också att detta orsakat en känsla av att man som individ tillhörande den romska gruppen har ett lägre värde i jämförelse med majoritetssamhället. För att bryta dessa fördomar ser respondenterna att det behövs arbete från två håll, både från majoritetssamhället och romerna där begrepp som trygghet och information är väsentliga. / The existence of discrimination against the Roma has been demonstrated in previous studies and inreports from Diskrimineringsombudsmannen. The purpose of this study is to describe and understand Romaexperience of discrimination. The issues raised are if Roma perceive them to be discriminated and in what way, how they face the prejudices they as a group are exposed to and what they consider to be identified as the cause of discrimination. The empirical part of the study has been carried out using qualitative methodology, through interviews with Roma respondents. The theoretical approach is based on perspective regarding discrimination, stigma and exclusion in order to describe the social structures thatinfluence prejudice and discrimination. The study shows that the Roma in the survey feel they are discriminated in many areas of life, and they describe it as part of their everyday life. The reasons stem from, as they see, that historical prejudice in society remains. They demonstrate also that this causes a feeling that they as individuals belonging to the Roma community have a lower value in comparison with the majority society. To break these prejudices respondents see the need to work on two fronts, both from the majority society and the Roma, where concepts such as feeling of security and information are essential.

The dissertation analyzes labour market projects co-financed by the European Social Fund (ESF) targeting unemployed migrants and ethnicized groups. The analysis is qualitative, discourse-oriented and based on Foucault’s concept of governmentality. More specifically, it is highlighted how the target groups are ethnicized through discourses of employability and learning. The thesis consists of four articles. In the first three articles, focus is mainly on how the projects present themselves through their project descriptions in the ESF project bank and the fourth article is mainly based on ethnographic material. Overall, this dissertation highlights different aspects of inclusion work directed towards migrants and ethnicized target groups that can be seen as problematic and sometimes contradictory. Tendencies to individualize unemployment and thus positioning the unemployed project participants as responsible for their situation is interrogated in the thesis. Further, it is analyzed how culture and ethnicity is used in ways that are likely to strengthen the target groups ‘Otherness’ in relation to a ‘Swedishness’ that often become synonymous with what is perceived as normal and thus widening the gap between ‘us’ and ‘them’ when the stated goal is the opposite. This dissertation can serve as a starting point to reflect on how inclusion efforts and labour market projects seeking to produce social inclusion and employability may be at risk to categorize people in different ways, which can sometimes be problematic in relation to what the efforts seek to achieve. / I avhandlingen studeras arbetsmarknadspolitiska åtgärder, i form av projekt finansierade av Europeiska socialfonden (ESF), riktade mot arbetslösa migranter och etnifierade grupper. Analysen är kvalitativ, diskursorienterad och utgår från Foucaults begrepp governmentality. Mer specifikt belyses hur projektens målgrupper etnifieras genom diskurser om anställningsbarhet och lärande. Avhandlingen består av fyra artiklar. I de tre första artiklarna fokuseras främst hur projekten framställer sig själva genom projektbeskrivningar i ESFs projektbank och den fjärde artikeln utgår främst från etnografiskt material. Sammantaget belyser avhandlingen olika aspekter - som kan ses som problematiska och ibland motsägelsefulla - av inkluderingsarbete riktat mot migranter och etnifierade målgrupper. Det handlar om tendenser att individualisera arbetslösheten och därmed i hög grad ansvariggöra de arbetslösa projektdeltagarna för sin situation. Det handlar också om att använda kultur och etnicitet på ett sätt som riskerar att förstärka målgruppernas ’annorlundahet’ i relation till den ’svenskhet’ som inte sällan blir synonymt med vad som uppfattas som normalt och på så sätt vidga gapet mellan ’vi’ och ’dem’ när den uttalade målsättningen är det motsatta. Avhandlingen kan fungera som en utgångspunkt för att reflektera kring hur inkluderingsinsatser och arbetsmarknadsprojekt riskerar att sortera och kategorisera människor på olika sätt, som kan vara problematiska i relation till vad insatserna vill uppnå.

Studiens syftet är att undersöka, analysera och diskutera hur två bildlärare på gymnasiet uppfattar den visuella representationen av olika etniciteter i sitt bildval i undervisningen. Insamlingen av data skedde genom två semistrukturerade intervjuer med två gymnasielärare i bild. Datan analyserades utifrån en tematiskt analysmetod. Resultatet visade att båda lärarna uppfattade sig ha en låg visuell representation av olika etniciteter i sin undervisning. Valet av bilder till undervisningen skedde utifrån den vita blicken och ett västerländskt perspektiv där vitheten är dominerande, vilket främjar rådande normer och maktstrukturer. En tvetydighet framkom om var ansvaret för ett breddat etniskt perspektiv i undervisningen ligger.

Den här studien har som syfte att undersöka pedagogers förhållningssätt till etnicitet och mångfald samt deras erfarenheter av att arbeta med flerspråkiga barn. Tre teman som relaterar till etnicitet och mångfald i förskolan har formulerats: språk, identitet och lärande. Genom att ställa frågor utifrån dessa teman bidrar studien med ökad förståelse av pedagogers erfarenheter av att arbeta med etnicitet och mångfald i förskolan.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fem stycken förskollärare som är verksamma i olika delar av Stockholm. Den teoretiska utgångspunkt som den här studien vilar på grundar sig i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på etnicitet och mångfald (Lundqvist 2010). Resultatet av den här studien visar på att det finns olika förhållningssätt till etnicitet och mångfald bland de intervjuade förskollärarna. En tydlig skillnad var att merparten definierade både etnicitet och mångfald utifrån olikheter, medan en pedagog inte ville definiera på förhand. Vi fann också att det fanns både likheter och skillnader i deras erfarenheter och kunskaper av att arbeta med flerspråkiga barn. I diskussionen diskuteras resultatet vidare utifrån den tidigare forskningen på ämnet.