Dagens svenska samhälle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Detta nya moderna och mångkulturella samhälle förändras både lokalt och globalt. Medier spelar en viktig roll i denna process. Utifrån ett postkolonialt feministiskt perspektiv undersöker denna uppsats mediekonsumtionen hos tio persiska kvinnor i Malmö. Hur denna konsumtion avspeglar sig i kvinnornas identitetsförhandlingar, etniska härkomst samt deras kulturella och transnationella position i samhället. Med hjälp av litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer kartläggs deras mediekonsumtion för att sedan kopplas till deras genus, identitet och etnicitet.

Med vårt examensarbete ville vi ta reda på hur flickor i skolår nio med olika etniska bakgrunder förhåller sig till teknik. Syftet med arbetet var att ta reda på om flickor var tekniskt intresserade samt vad som påverkade deras studie- och yrkesval. Vi har även undersökt hur flickor med olika etnisk bakgrund kunde samarbeta med varandra.Vi arrangerade en aktivitetsdag då flickor från två skolor i Skåne med olika etniska bakgrunder träffades och genomförde ett antal tekniska övningar. För att bredda underlaget intervjuade vi en studie- och yrkesvägledare och ett antal representanter för gymnasieskolor med teknisk profil under ”Gymnasiemässan”.Resultatet av vår undersökning är att flickorna inte är otekniska.

Textbooks is a common tool in education, and therefore a textbooks’ quality will influence teaching. This study aimed to study the representation of gender, class, and ethnicity in two textbooks for International Economics (in this study referred to as L1 and L2) at a high school level. The study applied an intersectional theory, as well as a common sense theory. The chosen method for the study was a critical multimodal discourse analysis. The study showed that L1 mostly put males in a subject position in both text and pictures, while L2 both presented females and males as subjects. Class was mostly represented through the classification of “the poor” and “the rich” in the texts in both textbooks, but L2 also included “the middle class” in its representation. It should also be noted that L2 showed a diversity of class representation in pictures, while L1 mostly showed people in a middle class position in pictures. Both textbooks used a Western point of view. While both textbooks emphasized the importance of diversity, L2 was the only textbook that showed this consistently in both text and pictures. From an intersectional perspective, it can be stated that both textbooks present power systems where Western culture, “the rich” and masculinity is prized over other categories. L1 does not problematize these power systems. L2 approaches an intersectional discussion throughout the textbook by problematizing how different categories reinforce or limit power. These representations can affect the didactic aspect of teaching. L1 requires teachers to supplement the content with a norm critical perspective, while L2 requires teachers to encourage discussions that problematize power systems. However, L2 should be seen as a good starting point while shaping students into democratic, critical citizens.

Bakgrund: Rasism inom hälso-och sjukvård skapar ojämlika förutsättningar för god hälsa och påverkar människors levnadsvillkor. Att bli utsatt för rasism som patient inom vården strider mot lagen människors lika värde inom vården och kan bidra till att öka lidande och försämra hälsa och välbefinnande i en miljö där hälsan ska främjas och lidande lindras. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att studera patienters upplevelser av rasism i vården. Metod: Rasism inom vården studerades genom en litteraturstudie. 10 kvalitativa studier om patienters upplevelser av rasism valdes ut och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att patienter i de olika studierna upplever rasism på olika sätt. Analysen gav tre kategorier visar på patienters upplevelser av rasism i vården: Att både känna misstro och känna sig misstrodd i vårdsituationer; Att uppleva dåligt bemötande från vårdpersonalen; och Att känna sig bortvald av vårdpersonalen. Slutsats: Slutsatsen av detta är att patienters upplevelser av rasism får konsekvenser för den kliniska praktiken då patienten inte känner sig delaktig i vården. Sjuksköterskan har ett ansvar att möta patienter med respekt, visa kulturell och etnisk kompetens och skapa vårdsituationer där patienten känner sig delaktig. Om detta inte sker är det ett misslyckande för vårdgivaren.

Studien undersöker hur etnicitet görs till en central kategori för skolans sociala organisation och används för att markera skillnader och därigenom gör elever till svenskar och invandrare. Intresset riktas också mot hur etnicitetskonstruktioner är förbundna med social komplexitet och samspelar med andra relationer, särskilt kön och klass. Studien är baserad på etnografiska fältstudier i en högstadieskola, som framförallt omfattar deltagande observationer av klassrumssituationer, olika typer av möten för personalen samt informella samtal där lärare diskuterar sitt arbete och elever. Detta har kompletterats med intervjuer. Av studien framgår att de skillnader som genereras och upprätthålls via skolpersonalens handlande, resonemang och interaktioner med eleverna måste förstås som sammansatta, varierande och nära förbundna med skolsammanhanget. Detta innebär att enskilda elever inte enbart och omväxlande identifieras som invandare eller svenskar, utan beroende på sammanhanget också uppfattas vara detta i olika omfattning. Exempelvis blir elever som presterar väl i skolarbetet i mindre utsträckning identifierade som invandrare. En viktig iakttagelse är att skolpersonalens dagliga arbete med eleverna omges av höga ambitioner vad gäller rättvisa och tolerans, men att dessa intentioner sällan förenas med insikt om de maktaspekter som omger sociala relationer. Istället överskuggas den dagliga praktiken av det som är relaterat till att fullfölja olika undervisningsmoment, där uppmärksamheten koncentreras till klassrumssituationen framför att synliggöra eller diskutera elevers skilda erfarenheter och livsvillkor. Därigenom riskerar även skolans intentioner och möjligheter att arbeta för jämlikhet och mot diskriminering att förvandlas så att den snarare producerar och upprätthåller ojämlika relationer. / The study examines how ethnicity is turned into a central category for the social organisation of the school and used to emphasise differences, whereby students are categorised as Swedes and immigrants. Interest is also levelled at how ethnicity constructions are bound up with social complexity and interact with other relations, especially gender and class. The study is based on ethnographical field studies in a comprehensive secondary school, primarily consisting of participant observations of classroom situations, different types of staff meetings and informal discussions where teachers talk about their work and students. This has been complemented with interviews. The study shows that the differences that are generated and sustained through the school personnel’s actions, argumentation and interactions with the students are complex, varied and closely bound up with the school context. This means that individual students are not only and alternately identified as immigrants or Swedes, but are dependent on contexts that can also be understood in a variety of ways. For example, students who are successful in their schoolwork are, to a lesser extent, identified as immigrants. One important observation is that the school personnel’s everyday work and contact with the students are ambitious when it comes to justice and tolerance, but that these intentions are seldom combined with insights into the power aspects associated with social relations. Daily practices are instead overshadowed by the need to accomplish certain teaching elements, where attention is focused on the classroom situation in preference to highlighting or discussing students’ individual experiences and living conditions. The school personnel’s intentions and possibilities of working towards equality and against discrimination are thus transformed so that the school instead produces and sustains relations of inequality.

Syftet med denna studie är att söka se hur identitetsskapandet ser ut hos ett antal unga män som studerar första året på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Via metodologisk ansats i diskurspsykologin analyseras samspelet mellan etnicitet och kön i de unga männens konstruerande av sig själva och andra. I analysen framträder ett antal markörer som används som resurser i de unga männens identitetsskapande och förståelse av "de Andra". Markörerna är i uppsatsen centrala teman och rör områden som medborgarskap, svenskhet, invandrarskap och maskulinitet.

<p> </p><p>Denna studie intar ett perspektiv mellan de två motsatsparterna <em>social konstruktion</em> och en <em>individualistisk</em> syn på individers konstruktion av sig och sin värld. Begreppet existentiellkonstruktivism hänvisar till att omgivningen alltid gör intryck på individen men att den yttre världen först måste filtreras genom individen för att ha en inverkan på bilden individen skapar sig av sig själv och världen. Vår neomoderna tidsålder har en säregen inverkan på denna relation mellan omvärlden och individen och ökar tendensen för individer att infinna sig i tilldelade identiteter. Institutioner spela här en stor roll. Utifrån denna tes ska denna studie se på vilka värderingar som Malmö Stads integrationsarbete går in i arbetet med sina objekt, det vill säga invandrare. Genom en analys av stadens dokument analyseras arbetets ideologiska och teoretiska premisser vilka borde ha en avgörande betydelse för hur institutionerna hanterar invandrare, och därför hur invandrares liv och självbild präglas av dessa premisser. De resultat som analysen av Malmö Stad når fram till sätts i förhållandet till studiens existentiellkonstruktivistiska utgångspunkter. Studien hoppas kunna ställa Malmö Stads syn på individen gentemot en existentiellkonstruktivistisk individsyn och resonera hur detta förhållande kan sättas i samband med samtida problem inom den etniska dimensionen.</p><p> </p>

<p>This paper is a semiotic analysis of nine images that are photographed in the "third world" by documentary photographer Brent Stirton. These images are analyzed on the basis of the three theoretical perspectives postcolonialism, intersectionality and postcolonial feminist criticism. The Analysis examine how men and women are represented in these pictures from the ”Third World”. As well as an attempt to understand what story these pictures tells the spectator and what kind of picture the spectator gets of the ”Third World” thorough these photographs in return.</p> / <p><strong>Denna uppsats är en semiotisk bildanalys av nio bilder som är fotograferade i "tredje världen" av dokumentärfotografen Brent Stirton. Dessa bilder analyseras utifrån de tre teoretiska perspektiven postkolonialism, intersektionalitet och postkolonial feministisk kritik. Analysen går ut på att titta på hur män och kvinnor representeras i dessa bilder från "tredje världen" samt försöka förstå vad för berättelse dessa bilder berättar för åskådaren och vad åskådaren i sin tur får för bild av "tredje världen" genom dessa fotografier.</strong></p>

Vapstenskonflikten

Syftet med den här uppsatsen är att se hur dags- och kvällspress framställer en konflikt som involverar dem själva och spekulera i detta hanterandes konsekvenser. Detta görs genom en analys av artiklar där tidningarna tar ställning i debatten. Fokus ligger på hur de olika parterna i konflikten framställs samt vilken syn på massmedias egen roll i konflikten som förmedlas. För att uppnå en givande analys har kritisk diskursanalys kombinerats med teorier om etnicitet och rasism.