Denna konsumtionsuppsats syfte är att analysera forskning om hur föräldrars syn på omvärlden kan påverka ett barns beteende, synsätt och attityder med fokus på etnisk och kulturell bakgrund samt fördomar. Tre frågeställningar användes som utgångspunkter över vad forskningen säger om hur barn påverkas av framförallt föräldrar men även andra individer i ett barns omgivning. Studien tar upp flera centrala faktorer som påverkar barns identitetsutveckling bland annat uppfostran, socialisation, hur synen på omvärlden överförs från föräldrarna, vilka konsekvenser ett barn ställs inför om det har en sådan inställning till samhället samt hur lärare kan motverka dessa inställningar hos ett barn. Genom analys av internationell och nationell forskning visar studien att föräldrars ageranden och synsätt, direkt och indirekt, påverkar barns olika beteenden.

The aim of this study is to investigate how honor-related violence is constructed by media. Over the years, a number of terrible stories of humans have been noticed in media. This forms the basis of why it is important to study media in relations to social work. In today’s society, media has great power, which means that media has a huge impact on how social problems are perceived; honor- related violence is an example of this. The core of this study is to analyze from what perspective honor-related violence is produced in newspapers, and there are three different perspectives to this; the cultural-, gender- and intersectional perspective. The empirical material we have used in this study is news articles of the greatest newspaper companies in Sweden. The results in our study showed that the most occurring perspective reflecting the news articles related to honor issues is the cultural perspective. That is, the universal violence is not as observed in the same way in connection with these issues. Thereby, the honor-related violence differs from the general violence that media report; that is where one can see a pattern that differs and angles men’s universal violence against women. Aspects that are excluded when it comes to honer-related issues could contribute to a disordered image of the issue, but also exclude another important aspect of the social issue. The study has shown that mass medias production of honor is usually directly connected with the immigrant culture that is considered to promote violence; whereas the Swedish culture is considered to be associated with freedom and equality.

Sverige blir allt mer mångkulturellt och det finns idag en stor andel barn och ungdomar som har utländsk bakgrund och därmed ofta två kulturer att förhålla sig till. Det som undersöks i studien är hur det är att växa upp och leva i ett samhälle där man har två kulturer att förhålla sig till, samt vilka erfarenheter detta ger. I studien användes en webbaserad enkät för att samla in studiens empiri, vilken består av korta narrativ som analyserats med riktad innehållsanalys. Enkäten var utformad som ett formulär med långa svarsfält där respondenterna berättat om upplevelser och erfarenheter kring olika ämnen. Studien utfördes på socionomstudenter vid Umeå Universitet som vuxit upp i Sverige och har en eller båda sina föräldrar som invandrat till Sverige från ett utomnordiskt land. Ur empirin kunde vi identifiera tre huvudkategorier: Kulturell ödmjukhet, Kulturell Schizofreni och Annorlundaskap. En majoritet av respondenterna kände en tacksamhet gentemot sin erfarenhet av dubbla kulturer. Många såg det som att man utvecklat en högre förståelse för andra kulturer och såg det som en positiv erfarenhet att ta med sig till arbetslivet. De flesta respondenterna upplevde även en känsla av att inte veta riktigt vart man hörde hemma, i utlandet var man svensk och i Sverige sågs man som invandrare. Känslan av att vara annorlunda hade de flesta upplevt och ofta var det samhället som upplyst om deras annorlundaskap gentemot majoritetssamhället.

People with foreign backgrounds are underrepresented in senior positions throughout the Swedish labor market. It is argued that in order to successfully achieve higher positions in organizations you should have Swedish-born parents. There have also been studies showing that minority groups in a society or within an organization are at high risk of facing career obstacles. The uneven distribution of labor is especially apparent in the Swedish auditing profession where the percentage of certified public auditors with a foreign background is approximately 3%. This aroused the interest to investigate how the auditor assistants, who are in the beginning of their career, perceive that ethnicity affects the opportunities for career development.  The survey was based on a number of theories and concepts to get an underlying understanding of the studied area. The concepts underlying the study include diversity, ethnicity and identity. Based on these concepts the empirical material has been collected through a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. The study shows that most auditors assistants do not believe that ethnicity has an impact on career opportunities. Instead the own ambitions and driving force are lifted as crucial to how far you succeed in the industry. It is however implied, in different ways, that obstacles may occur because of the ethnic background. By categorizing to "we" and "the others", by putting obstacles for oneself and by the expectations that customers have of a certain type of auditor barriers for the ethnic minority are formed. / Personer med utländsk bakgrund är underrepresenterade på ledande positioner på hela den svenska arbetsmarknaden. Det hävdas att för att lyckas uppnå högre befattningar i organisationer ska man ha svenskfödda föräldrar. Det har även gjorts studier som visar på att minoritetsgrupper i ett samhälle eller inom en organisation löper stor risk att drabbas av karriärhinder. Snedfördelningen av arbetskraften syns inte minst i den svenska revisionsbranschen där andelen auktoriserade revisorer med utländsk bakgrund uppgår till cirka 3 %. Detta väckte intresset av att undersöka hur revisorsassistenter, som befinner sig i första karriärsteget, uppfattar att etniciteten påverkar möjligheterna till karriärutveckling.   Undersökningen har grundats på ett antal teorier och begrepp för att få en bakomliggande förståelse till det studerade området. De begrepp som legat till grund för studien är bland annat mångfald, etnicitet och identitet. Med utgångspunkt i dessa begrepp har det empiriska materialet samlats in via en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.   Studien visar att de flesta revisorsassistenter inte anser att etniciteten har en påverkan på karriärmöjligheterna. Istället lyfts de egna ambitionerna och den egna drivkraften fram som avgörande för hur långt du lyckas i branschen. Det antyds dock på olika sätt att hinder kan förekomma på grund av den etniska bakgrunden. Genom att kategorisera sig till ”vi” och ”de andra”, genom att sätta hinder för sig själv samt genom de förväntningar som kunderna har om en viss typ av revisor bildas barriärer för den etniska minoriteten.

Den här studien har undersökt hur framställningar görs av individer med utländsk härkomst, etniska grupper och icke-västerländska kulturer görs i svenska läroböcker för samhällskunskap. Det undersöks också om det görs framställningar av ett ”vi” och ”de andra” i läroböckerna. I resultatet får läsaren följa fem olika teman som kommit fram genom läsning av sex läroböcker. Resultatet har analyserats med en postkolonial teori för att göra analyser om framställningarna som görs i läroböckerna kan tolkas som diskriminerande. I studien har också en läromedels teori använts för att analysera om framställningarna som görs i läroböckerna har en funktion av att förmedla diskriminerande diskurser. Vad resultatet av studien visar är att funktionen med läroböckerna inte är att göra diskriminerande framställningar, dock gör framställningarna att det görs ett ”vi” och ”de andra”. Av resultatet framkommer också att det förekommer tveksamma framställningar i läroböckernas innehåll.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka anledningar det finns till att flickor med utländsk bakgrund är underrepresenterade i den svenska föreningsidrotten. Vidare undersöks utländska flickors syn på föreningsidrotten och hur de anser att den svenska idrottsrörelsen behöver arbeta för att få fler flickor med utländsk bakgrund att delta. För att besvara studiens syfte och frågeställning har datainsamlingen gjorts genom en kvalitativ datainsamling. De sex respondenterna tillhör målgruppen flickor med utländsk bakgrund. Resultatet och analysen ger en tydligare bild av hur det är att vara flicka med utländsk bakgrund i Sverige. Det framkommer att flickor med utländsk bakgrund upplever två olika former av exkludering. De svenska idrottsföreningarna upplevs som stängda för personer med utländsk bakgrund men de upplever också att de inte heller är välkomna på grund utav att de är flickor. Vägen till en idrottsförening upplevs bestå av fler hinder för målgruppen flickor med utländsk bakgrund än för andra målgrupper.

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna som växer upp i Sverige med utländsk bakgrund formar och reflekterar över sin etniska identitet, samt eventuella identitetskriser. En etnisk identitetskris syftar till upplevelsen av inte kunna identifiera sig med någon specifik etnicitet, som en följd av att växa upp med utlandsfödda föräldrar. Tidigare forskning visar att dessa ungdomar upplever en problematik kring formandet av sin identitet, och att deras etnicitet spelar en betydande roll i den processen. Denna uppsats ämnar att bidra till att belysa detta problem, samt att bidra till att närma sig förståelsen för hur individers problem kring etnisk identitet kan få större samhälleliga konsekvenser. För att utföra denna studie har det genomförts tio stycken intervjuer med respondenter i åldern 18–30 som har utlandsfödda föräldrar. Undersökningen baseras på en analys av respondenternas intervjusvar som har kodats och tematiserats. Vidare präglas studiens metodologiska ansats av ett fenomenologiskt perspektiv, i kombination med en klassisk komparativ analysmetod.  Det teoretiska ramverket för undersökningen grundar sig i George Herbert Mead och Herberts Blumers teorier om symbolisk interaktionism, med stöd av Anthony Giddens teori om självidentitet samt Joane Nagels perspektiv etnisk identitet och kulturell grupptillhörighet. Denna studie har med hjälp av ovanstående upplägg bidragit till fältet av forskning som belyser problem kring etniska identitetskriser och social fragmentering. Resultatet har påvisat att den etniska identitetskrisen är aktuell i dagens Sverige och ger upphov till utvecklandet av en så kalla tredje identitet, som i vissa fall baseras på att erövra vad det innebär att vara svensk, medan det i andra fall handlar om att anamma ett kränkande skällsord som “blatte”.

Studier av svenska nyanlända gymnasieelever med utvecklingsstörning har rönt i stort sett obefintlig vetenskaplig uppmärksamhet. I syfte att synliggöra elevkategorin och hinder, möjligheter och maktaspekter när dessa elever tas emot och undervisas genomfördes en fallstudie. Datainsamlings-metoderna var intervju, gruppintervju och observation och resultatet analyserades ur ett intersektionellt perspektiv för att ge en djupare förståelse för hur dimensionerna funktionalitet och etnicitet samverkar och hur detta påverkar elevkategorin. Resultatet visar att elevkategorin marginaliseras och att de dimensioner den tillhör ofta förstärker varandra, vilket komplicerar utredningsarbetet, mottagandet och undervisningen. Trots detta trivs eleverna och utvecklas kunskapsmässigt, vilket kan bero på att skolpersonalen kompenserar för systemets brister. De är emellertid kringskurna av brist på överblick, rutiner, uppföljning, fortbildning och kompetensutveckling samt en godtycklighet kring vilken elev som får vad och varför, särskilt när det gäller språkutvecklingsinsatser. I detta sammanhang har den flerspråkiga resurspersonalen en viktig men komplicerad roll i förhållande till elevkategorin och deras vårdnadshavare, eftersom de ofta fungerar som både språk- och kulturtolkar. Ytterligare forskning behövs för att utveckla förståelse för de utmaningar som dessa elever möter, vilka påverkas av intersektionen av funktionalitet och etnicitet.

Uppsatsens huvudsyfte är att analysera hur rasism utformas och problematiseras inom de politiska partiprogrammen för att förstå hur problemet framställs och vilka underliggande antaganden som finns. Studien ämnar också visa på de makthierarkiska kopplingar som finns i samhället och hur det finns ett samband mellan förtryck mot icke-vita och andra förtryckta grupper i samhället.    Genom att undersöka begreppet hudfärg i relation till rasism analyseras vilka föreställningar inom problemformuleringen som ligger till grund för inkludering/exkludering av hudfärgsrasism. Genom att studera riksdagspartiernas partiprogram ämnar uppsatsen analysera hur de framställer och lyfter fram problematiken för den rasism som finns i samhället. Till hjälp används Carol Bacchis analysverktyg (What’s the problem represented to be) som gör att förståelse för underliggande och förgivettagna budskap kan framträda. Med hjälp av Bacchis policyanalytiska frågeställningar uppfylls studiens syfte och gör analysen möjlig. Då Bacchi har både teoretiska och metodologiska utgångspunkter ligger hennes synsätt till grund för båda dessa delar som kompletteras med andra forskare för att skapa ett bredare perspektiv på uppsatsen. Resultatet presenteras sedan utifrån tre identifierade teman: Utanförskap, Hudfärg och Strukturer. Med hjälp av tre teoretiker: Bacchi, Essed och Ahmed, drogs slutsatser kring analysen om att de föreställningar som ligger till grund för om partiet inkluderar eller exkluderar hudfärgsrasism är beroende på hur de ser på problematiken. Vissa partier (V & S) inkluderar hudfärg i de strukturella sammanhang som de anses ligga till grund för problematiken. Andra partier (C, L & M) lägger ett betydligt större fokus på invandring och nyanlända i relation till utanförskap skapat av strukturella problem inom arbets- och bostadsmarknaden som den största problematiken bakom rasism.

Syftet med denna kvalitativa studie är att erhålla en djupare förståelse för hur migranter som har flyttat från Chile samt Bosnien och Hercegovina och bosatt sig i Sverige, upplever sin ackulturationsprocess i relation till deras vänskapskrets etniska bakgrund. Arbetet fokuserar på migranters subjektiva upplevelse av den egna ackulturationsprocessen som sedan analyseras utifrån socialpsykologiska teorier. Dessa är social utbytesteori, ackulturation och symbolisk interaktionism samt begrepp som tillhör dessa teorier. Genom semistrukturerade intervjuer framkom ett resultat som visar att ackulturationen har en påverkan på vem man väljer att etablera en vänskapsrelation med. Resultatet visar ansatser till att migranter vars strategi för ackulturation är integration i det nya landets samhälle, utvecklar vänskapsrelationer med den etniska majoritetsbefolkningen. Det framkom även att ackulturation som tydliggörs i känsla av separation och marginalisering leder till att migranter endast vänder sig till vänner med tillhörande etnicitet från samma hemland. Vidare visar resultatet att språket är den mest bidragande faktorn till integration, följt av arbete och skolutbildning i det nya landet som andra viktiga bidragande faktorer. / The aim of this study is to obtain a deeper understanding for how immigrants who migrated from Chile and Bosnia and Herzegovina and are residing in Sweden, experience their acculturation process in relation to their friendship relations’ ethnical background. The research focuses on immigrants’ subjective experience of their own acculturation process which is then analyzed with social psychological theories including Social exchange theory, Acculturation and Symbolic interactionism, together with concepts belonging to these theories. Through semi structured interviews, a result emerged which shows that the experienced acculturation has an influence on whom one chooses to establish a friendship relation with. The result shows that immigrants whos acculturation indicates towards integration in the host country tend to develop friendship ties with people of the ethnical majority population. Acculturation made clear in a feeling of separation and marginalization results in that the immigrant solely turns to friends belonging of the own ethnical country of birth. Furthermore, the result shows that language is the most contributory factor for integration, followed by work and schooling in the host country as other important contributory factors.