Abstract”Dagen då eleverna dödade läraren”Marie NilssonUlrika WendelNilsson, Marie & Wendel, Ulrika (2006) ”Dagen då eleverna dödade läraren” - en teknikdag med programmerbart Lego. (The day when the pupils killed the teacher – a day of technical activities using programme friendly Lego). Lärarutbildningen; Malmö högskola. Studiens syfte är att undersöka vad som sker bland elever under en praktisk uppgift i teknik. Två tredjeklasser, från olika upptagningsområden, har under en teknikdag arbetat med programmerbart Lego. Frågeställningarna som är centrala i denna studie är: Vad sker under arbetet med programmerbart Lego? Förhåller sig barn i en mångkulturell skola annorlunda till teknikämnet, jämfört med barn i en skola med elever som huvudsakligen har en i etnisk mening svensk bakgrund? Finns det skillnader avseende hur pojkar och flickor förhåller sig till teknik? Hur påverkar koncentrationen och interaktionen elevernas arbete med den praktiska uppgiften och vilka förutsättningar för inlärning skapades? Vi har med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet undersökt hur teknikuppgiften påverkar och påverkas av den sociala interaktionen med observation som metod. Eleverna undervisades var skolklass för sig i det programmerbara Legot Robolab. Eleverna videofilmades under lektionen som varade i en och en halv timme per klass.Resultatet visar att skillnaderna mellan skolklasserna vad avser graden av koncentration och interaktion är tydliga men det finns även skillnader inom klasserna. Nyckelord: Teknik, interaktion, koncentration, sociokulturellt perspektiv, genus, etnicitet

Utvecklingen mot mångkulturella samhällen har inneburit en ökande förekomst av företeelser som främlingsfientlighet, diskriminering, rasism etc. I detta arbete försöker jag belysa skolans roll i motverkandet av dessa problem och undersöka på vilket sätt skolan är betydelsefull för det mångkulturella samhället, hur skolan häri övergripande skall arbeta och vilka problem skolan möter i detta arbete.

Undersökningen bygger på åtta kvalitativa intervjuer. Respondenterna är komvuxelever med utländsk bakgrund som har kommit till Sverige av olika anledningar. Syftet med intervjuerna har varit att undersöka hur eleverna funderar kring sina framtidsplaner och hur de upplever att befinna sig i två kulturer. Vidare har vi undersökt deras erfarenheter av studie- och yrkesvägledning. Vi har också utgått från teorier om kriser, migration, kultur, identitet och vägledning. Resultatet av vår undersökning visar att några individer vill stanna i Sverige medan andra har planer på att flytta vidare. Anknytningsgraden till Sverige avgör ofta hur flyttningsbenägen man är, men det kan också bero på hur kulturellt och geografiskt nära hemlandet man emigrerar ifrån ligger. Några respondenter uppger att de ser studierna på Komvux som en nystart, medan andra menar att det är ett tidsfördriv i väntan på att deras meriter från hemlandet valideras av VHS. Samtliga har emellertid som mål att få behörighet till högre studier. Den långa väntan på validering upplevs dock som frustrerande av flera intervjupersoner i studien. Andra problem som kan finnas är känslor av ensamhet eftersom kontakten med svenskar är begränsad hos några av respondenterna. Språksvårigheter och kulturella skillnader kan vara orsaken till detta. Respondenternas erfarenheter av studie- och yrkesvägledning är övervägande posita. De anser med något enstaka undantag att de har fått den hjälp som de har behövt.

Abstract Dikmen, V & Ohlson, A (2008). Så talar de om en skola för alla. En diskursanalys med fokus på genus, klass, etnicitet och specialpedagogikMalmö: Lärarutbildningen: Malmö HögskolaExamensarbetet handlar om hur pedagoger och andra aktörer talar om begreppet en skola för alla. Syftet med arbetet är att göra en diskursanalys kring hur det talas om begreppet för att klargöra mönster och skillnader. Vår frågeställning är följande: ·Hur talar pedagoger och andra aktörer om en skola för alla? För att besvara frågeställningen, har intervjuer använts samt artiklar har analyserats utifrån en diskursanalytisk metod. De intervjuade består av sex pedagoger. Aktörerna framställs genom artiklar och består av åtta stycken. Bakgrundsfaktan som vi har beskrivit genom tidigare forskning har fokus på perspektiven genus, klass, etnicitet samt specialpedagogik. Resultatet av vår undersökning har tydliggjort att det finns olika diskurser om en skola för alla utifrån begreppen segregering och integrering. Diskurserna talar om att det är möjligt att dela upp elever men även att sammanföra de. Relaterat till detta har vi även upptäckt att majoriteten av pedagogerna och aktörerna talar om begreppet en skola för alla ur perspektivet organisation d.v.s. fysisk placering av eleven i skolan. Förutom organisations perspektiv har det formats en diskurs om genus med perspektivet upplevelse, som innebär att eleverna ska känna sig delaktiga i gemenskapen. Diskursen talar om att flickor och pojkar har rätt till en integrerad undervisning och att deras kön inte ska ha någon påverkan på deras utbildning. Nyckelord: Diskursanalys, Genus, Klass, Etnicitet, Specialpedagogik, Integrering och Segregering / Abstract Dikmen, V & Ohlson, A (2008). This is how they talk about a school for all. A discourse analysis with focus on gender, class, ethnicity, and Special Education Malmö: Lärarutbildningen: Malmö University The thesis work is about how teachers and different actors are talking about the concept of a school for all. The aim of this work is to make a discourse analysis of how it is talked about the concept, in order to clarify the patterns and differences. Our question is as follows: • How do educators and different actors talk about a school for all? To answer the question, interviews and articles have been analyzed from a discourse analytical approach. The interviews consist of six teachers. The actors re represented through articles and consists of eight pieces. Our previous research has focus on the perspectives of gender, class, ethnicity and special education. The results of our investigation, made it clear that there are various discourses on a school for all based on the concepts of segregation and integration. The discourse’s says that it is possible to divide the students, but also to bring them together. Related to this, we have also discovered that the majority of educators and actors are talking about the concept of a school for all from the perspective of organization that physical location of the pupil in school. In addition to organizational perspective, it has formed a discourse on the gender perspective with the experience, in which pupils will feel part of the Community. The discourse talks about girls and boys right to integrated education and that their sex should not have any effect on their education.Keywords: Discourse Analysis, Gender, Class, Ethnicity, Special education, Integration and Segregation

Gymnasievalet är för många ungdomar det första stora val de står inför. Känslorna varierar då många kan känna stor osäkerhet inför valet medan andra har sin levnadsbana utstakad. Det handlar även om begränsningar och möjligheter där den enskilde individens förutsättningar skall vägas mot utbildningssystemet och strukturerna i dagens föränderliga samhälle. I föreliggande examensarbete är syftet att söka kunskap om hur elever med svenskt respektive utländskt ursprung tänker kring sitt gymnasieval, där vi även vägt in föräldrarnas tankar. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött elever och deras föräldrar som står i vägskälet mellan grundskola och gymnasieskola. Vi söker svar på vilka faktorer som påverkar det val de slutligen gör. Vi undersöker även om det etniska ursprunget inverkar på elevernas gymnasieval. Är familjen bärare av kultur och hur inverkar detta på eleven och dennes val? Vårt sammantagna intryck är att påverkansfaktorerna kring gymnasievalet är många. Här har vi sett hur ursprung och livsvillkor präglar eleven, och hur detta möjliggör eller begränsar elevens val till gymnasieskolan. Elevernas egna åsikter är dock att deras etniska ursprung inte påverkar gymnasievalet. Vi har även sett hur elever med utländskt ursprung värderar både gymnasie- och högskoleutbildning högre än vad elever med svenskt ursprung gör, dock känner eleverna med utländskt ursprung större osäkerhet inför valet.

Syftet med föreliggande uppsats är att förstå hur läroböcker och gymnasieelever behandlar frågan om genus och etnicitet i svenska grammatiska exempelmeningar. Undersökningen består av två delar: En läroboksundersökning och enelevundersökning. De grammatiska exempelmeningarna i fyra läroböcker studeras utifrån ett genus- och etnicitetsperspektiv och jämförs därefter med grammatiska exempelmeningar som skapats av elever i två gymnasieklasser. Elevernas egna tankarom grammatikexemplen speglas därefter i ett antal korta intervjuer. Resultatet visar på en mycket ojämn fördelning mellan manliga och kvinnligasubjekt i läroböckernas exempelmeningar, medan de grammatiska exempelmeningarna som eleverna själva skapade visade på viss variation när det gällde genus hos flickorna i båda klasser. Pojkarna använde dock övervägande manliga subjekt i sinaexempelmeningar. Etnicitetsperspektivet var gravt underrepresenterat i både läroböckernas och elevernas exempelmeningar. Slutsatsen är att läroplanens värderingar när det gäller genus och etnicitet inte synliggörs tillräckligt i de undersökta grammatiska exempelmeningarna i läroböckerna, och att elevernas exempelmeningar delvis följer läroböckernas mönster – pojkarna följer det mer än flickorna.

Disney är ett kritiserat företag och har vid flera tillfällen blivit anklagade för att använda sig av stereotypa föreställningar när det handlar om etnicitet och genus. I detta arbete kommer vi att göra en diskursanalys utifrån perspektiven etnicitet och genus, av filmerna Askungen, Herkules och Trassel. Eftersom valda perspektiv inte enbart uttrycks i talet så kommer vi även att undersöka om de förstärks med hjälp av bilderna och i så fall på vilket sätt. Som stöd i att titta på bilder har vi använt oss av teorier om visuell kultur. I vår undersökning kom vi fram till att det förekommer stereotypa föreställningar i filmerna, till exempel att färgerna blir mörkare respektive ljusare vid ont och gott. Även att förväntningarna på flickor respektive pojkar blir annorlunda beroende på huvudkaraktärerna. För flickorna är det mest önskvärt att de är omvårdande och ömsinta. Medan för pojkar är det styrkan och viljan att vara hjälte som står i fokus. När det kommer till genus uttrycktes föreställningarna mest i tal eller i låtarna, medan i etnicitet behövde vi ta mer hjälp av bilderna. / Disney are a criticized company and at several occasions has become accused in order to use themselves of stereotyped attitudes when it acts about ethnicity and genus. In this work we will do a mist course analysis on the basis of the perspectives ethnicity and genus, of the films Askungen, Herkules and Trassel. Since select perspectives not only is expressed in the number so comes we also to examine if they are strengthened with the aid of the pictures and in that case on which way. As aids in looking on pictures has we used us of theories about visual culture. This spring survey came we until that it occurs stereotyped attitudes in the films, for example that the colours become darker respective lighter at evil and good. Also that the expectations on girls respective boys become different depending on the central natures. For the girls, it is most desirable that they are omvårdande and island MS occupy. While for boys is that strength and the will to last hero that stands in focus. When it comes to genus was expressed the attitudes most in numbers or in the tunes, while in ethnicity needed we take more help of the pictures.

Vi är båda intresserade av profilämnen i skolan och hur dessa integreras i undervisningen. När vi hörde talas och kom i kontakt med Malmö FF:s fotbollsakademi bestämde vi oss för att studera fenomenet närmare. Skolans elever med blandad etnisk bakgrund och deras intresse för fotboll ledde oss fram till att vi frågade oss hur en sådan skola fungerar och hur eleverna påverkas av skolans miljö.Vi bestämde oss för att göra en kvalitativ studie om hur miljön på Malmö FF:s fotbollsakademi påverkar eleverna utifrån Pierre Bourdieus teorier om habitus och socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital.Vårt syfte är att beskriva och dokumentera inverkan den unika miljön, sett ur etnicitet-, klass- och genusperspektiv, som Malmö FF:s fotbollsakademi har på de elever som går där. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. På detta har vi sedan applicerat Pierre Bourdeius teorier om habitus och existensbetingelser. Vår huvudfråga är: Hur bidrar verksamheten i fotbollsakademien till att förändra elevernas habitus och existensbetingelser utifrån Bourdieus teorier? De som deltagit i undersökningen är personal och elever på akademien. I vår undersökning går det att läsa att den miljö som akademien erbjuder har till stora delar positiv inverkan på elevernas habitus.

Genom intervjuer av åtta olika pedagoger i Kiruna och Lund, samt analys av styrdokument och 4 historieläroböcker, försöker vi här ge en bild av hur nationella minoriteter och deras kulturella arv behandlas i historieundervisningen i årskurs 3 till 9. Vi har i vår undersökning använt oss av en blandat kvalitativ och kvantitativ metod. Våra data har analyserats ur följande perspektiv; etnicitet, interkultur, sociokultur och intersektionalitet. Undersökningen har visat på en brist i läroböckernas innehåll när det kommer till nationella minoriteter och även en brist i skolans undervisning inom samma ämne. / Through interviews with eight teachers in Kiruna and Lund, as well as analysis of policy documents and 4 history textbooks, we are trying to give an idea of the national minorities and their cultural heritage, in history teaching in grades 3 to 9. We have used a mixed qualitative and quantitative approach in our study. Our data were analyzed from the following perspectives; ethnicity, inter-cultural, socio-cultural and intersectionality. The survey revealed a lack of textbook content when it comes to national minorities and also a lack of teachings in the same subject.

Bakgrund: Varje år mobbas 100 000 elever och 15 procent av eleverna i årskurs 4 uppger, i en rapport från Barnombudsmannen att de blivit mobbade. Syfte: Min studie avser att undersöka hur barn i årskurs fyra på två olika skolor i Malmö allmänt tänker kring mobbning och hur dessa tankar kan ses ur ett genusperspektiv. Syftet med min studie är att undersöka hur barn i årskurs fyra på två olika skolor i Malmö tänker om mobbning. Eftersom jag under mitt yrkesmässiga liv kommer arbeta med barn på förskola och i skola bedömer jag att det är centralt för mig att ha kunskap om mobbning för att på bästa sätt kunna förebygga, uppmärksamma och motverka mobbning, samt att hjälpa barnen att själv stoppa mobbning.Problemprecisering: Hur beskriver och förklarar barn mobbning, hur tänker de kring flickors respektive pojkars mobbning och uppfattar de risken att drabbas olika för invandrare och svenskar? Metod och urval: Jag gjorde inledningsvis ett försök till jämförande kvantitativ undersökning genom enkät som sedan kompletterades med en kvalitativ undersökning där sammanlagt sex barn deltog i intervjuer.Resultat: Barnen beskriver mobbning oavsett skola och etnicitet som ett oönskat beteende. De tror inte att risken att mobbas är större beroende på etnisk bakgrund och har en traditionell bild av hur flickor respektive pojkar mobbar. Vidare framgår att barnen har en tydlig och utvecklad strategi för att själv försöka undvika mobbning.