Den här uppsatsen ämnar undersöka elevers preferenser vid val av högstadium och om dessa preferenser skiljer sig beroende på elevernas bostadsområdes socioekonomiska och etniska karakteristika. Uppsatsen är baserad på svar från en enkätstudie riktad till högstadieelever inom Uppsala kommun samt på en insamling av statistisk områdesdata. Tre skolor valde att medverka i enkäten, vilket genererade enkätsvar från 128 elever. Resultatet från enkätstudien visar på fyra dominerande preferenser i form av: “skolans utbildning”, “skolans rykte”, “vänner” samt “närhet till hem”. Däremot så skiljer det sig vilka preferenser eleverna värdesätter mest beroende på vilken skola de går på. Utifrån enkätsvaren och den insamlande statistiska datan genomfördes en statistisk analys där korrelation mellan preferenser och skolor, bostadsområdens socioekonomiska status samt etnicitet undersöktes. Utifrån den statistiska analysen går det att konstatera att det finns vissa samband mellan olika typer av bostadsområden och preferenserna i vår studie, men det är mellan preferenserna och skolor det går att utläsa tydligast samband.

This study aims to investigate, describe and discuss the views of group new arrived pupils from the preparatory training to the compulsory school level. They all came to Sweden and started in the preparatory training there they also started studying Swedish as a second language. This study aims to investigate the creation of identities and how the pupils socialize in the Swedish school. The study has been conducted with respect to the pupil´s own perspectives and what they consider important. The methods used are interviews together with an interpreter. Their voices are used and described in this paper. Their names and the school´s name have been used anonymous. One must take into consideration that there is no objective of being neutral or to generalize the results to any other group. The pupils are convinced that second language acquisition is the key to success although their first language - the Arabic language is still symbolized as their identity. They are still working on their identities, their language acquisition and adaptation to expectations in different situations. They always will be seen as multidimensional personalities.

Vi lever idag i en global värld där den internationella migrationen har förändrat människors och nationers livsvillkor. Vår värld har ett kolonialt förflutet och kolonialismen präglar fortfarande världen genom etnisk segregation och stereotypa föreställningar om ”de Andra”. Gränsdragningen mellan ”vi” och ”dom” har därför betydelse för hur kulturella identiteter utvecklas i västvärldens mångkulturella samhällen. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur sex vita svenska studie- och vägledare ser på etniska identiteter och etniskt skillnadsskapande samt vilken betydelse de tror att deras etnicitet kan ha i vägledningssamtal. Studiens empiri har analyserats utifrån ett postkolonialt perspektiv samt begreppen etnicitet, ras, vithet, vithetsprivilegier, tolerans och ”färgblindhet”. Resultatet visar att de intervjuade vägledarna lägger större vikt vid kultur än vid hudfärg och andra aspekter av ras vilket kan bero på rasbegreppets historiska användning. Att tala om ras verkar tabubelagt. Studien visar dock att när vi väljer bort att se ras blundar vi samtidigt för dess delaktighet i många samhällsproblem så som i rasism och diskriminering på arbetsmarknaden. De intervjuade vägledarna är inte vana att reflektera över sin egen etniska identitet utan fokus ligger istället på ”andras” etnicitet. De saknar en djupare förståelse för vägledningskontextens etniska identitetsprocesser så som hur etnisk skillnad görs och hur ”vi och dom” uppstår. De visar inte heller någon större förståelse för samhällets etniska över- och underordning. Istället präglas deras syn på etniska identiteter av tolerans och ”färgblindhet” och talet om alla människors lika värde. Denna kunskapssyn saknar dock en maktanalys då de bygger på och fortsätter att reproducera ojämlika relationer i skolan och i förlängningen på arbetsmarknaden. Dessa diskurser blir därför ett hinder för en fördjupad reflektion över etniskt identitetsskapande och vägledningskontextens skillnadsskapande mekanismer.

The purpose of this essay is to analyze how three history textbooks written for Swedish upper secondary school construct the identities of gender, ethnicity, social class and sexuality in one historical era. The analysis is based on an intersectional theoretical perspective, as a further dimension of a gender perspective. The Swedish curriculum, Gy2011, highly values its core concepts, such as equality, inclusivity and anti-discrimination, previous research shows that textbooks have failed to meet these standards.The analysis shows that there has been some development in how ethnicity is represented, gender is still mainly a male representation, social class is constructed mainly in conflict and sexuality is heavily obscured. The various identities intersect, in some occurrences, mainly gender and ethnicity, and gender and class.

SammanfattningTitel: Vad spelar det för roll? Det är ju bara en bok...Författare: Sofie Nilsson och Jenny Olsson Barnlitteratur är idag och sedan en lång tid tillbaka en viktig del av förskolans pedagogiska material. Lena Kåreland och Agneta Lindh-Munther (2005) skriver att ny litteratur har svårt att ta sig in i förskolans bokhylla. Detta medför att förlegade normer och värderingar i äldre litteratur fortfarande förmedlas på förskolan. Vi tänker genom detta att vår studie blir relevant och att det blir ett intressant ämne att undersöka. Problemområdet i vår uppsats är hur budskap och normer förmedlas via barnlitteratur då vi vill öka medvetenheten hos pedagoger att kritiskt reflektera över det vi läser med och för barnen. Vi har gjort en diskursanalys och med hjälp av ett intersektionellt perspektiv och genusteori har vi undersökt och synliggjort hur olika normer och budskap framkommer i äldre och nyare utgåvor av Askungen och Rödluvan. Vi analyserar våra valda böcker med hjälp av fyra teoretiska begrepp. Begreppen är klass, genus, kön och etnicitet.Uppsatsens resultat visar att klassiska Askungen och Rödluvan förmedlar äldre och förlegade normer. Nya Askungen och Rödluvan förmedlar normer och budskap som går att se idag, och som vi tänker utmanar de äldre normerna. Vi menar då att det blir viktigt att samtala med barnen om vad litteraturen säger oss och bidra med tankar som utmanar normer och värderingar. Detta för att barnen ska få förståelse för att olikheter är något som finns runt omkring oss då alla inte är stöpta i samma form.

This paper sets out to examine the correlation between social trust and ethnic heterogeneity. Between the years 2011 and 2015 Sweden experienced a previously unprecedented increase in the number of people applying for asylum. The study uses data from a nationwide survey to measure social trust under the period 2011 to 2017. With basis in previous studies, the essay hypothesises a negative relationship to be found between the two types of social trust examined (local and generalised trust) and the proportion of foreign-born inhabitants in Sweden’s 21 counties. The methodology used is regression analysis with and without fixed county effects. Initial bi- and multivariate regression models present a small negative correlation between social trust and ethnic diversity. However, when a fixed effects model is used the relationship turns positive for local trust and loses all statistical significance for generalised trust. The main conclusion is that ethnic heterogeneity does not seem to affect trust in the short term.

I denna studie har vi gjort en kvalitativ analys av bilderböcker utifrån ett normkritiskt perspektiv. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur människor framställs i barnböcker med ett särskilt fokus på etnicitet. Den metod vi använt oss av är en multimodal textanalys. Resultatet visade att en större del av litteraturen är skriven utifrån en vit persons perspektiv. I flera fall har också de med en annan hudfärg än den vita biroller eller framställs endast som statister. Vår slutsats är därför att barnen behöver en pedagog som kan hjälpa dem att förstå texten som helhet eftersom tidigare forskning visade att barnen fokuserar mest på bilderna. Pedagogens kunskap om hur olika etniciteter framställs i barnböcker är viktig så att de normer som gör att vissa grupper i samhället marginaliseras, osynliggörs och diskrimineras inte förs vidare till kommande generationer. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

The purpose of this study is to investigate whether contemporary norms have influenced the content and design of three selected films based on gender and ethnicity. The selected films are Utvandrarna (1971), Nybyggarna (1972) and Utvandrarna (2021). In addition to the films, there are three newspapers that have been used as a complement to the films, they are Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. Furthermore, other secondary sources have been used to support the study in the form of background information on what gender and ethnicity looked like during the two time periods in Sweden, as well as previous research that will be used to deepen the analysis and draw parallels to this study. Some of the most important results that emerge are that contemporary standards have had a great impact on the design and content of the films. But not as much as it was thought, in the first time period, feminism is only reflected in Ulrika, the parish whore. In the later period, it is mainly the daughter and Karl-Oskar who stand for contemporary norms and descriptions within the gender and ethnicity perspective. But Kristina follows them after a scene that changed her perception of life.

The purpose of this essay is to investigate how upper-secondary school students with an immigrant background experience teachers’ ethnic differentiation practices. Furthermore, it examines what strategies the students develop to prepare for, avoid and deal with such ethnic differentiation practices. A total of four focus groups were conducted, with three–four participants in each. In three groups, the relationship between boys and girls was even, while the last group consisted of boys only. The participants were Syrians, Palestinians, Eritreans, Armenians, Somalis, Assyrians, Lebanese, Iraqis, and Afghans. The study found that the students have experienced ethnic differentiation by teachers in school in different ways. The students experience that they were treated differently by their teachers due to their ethnic backgrounds. Moreover, gender, social background, and hierarchies between different ethnicities create differences in how the students are treated. The students develop different strategies to prepare for, avoid and deal with teachers’ ethnic differentiation practices. They code-switch, change body language, and take up less space. The study shows that students spend large parts of their time reflecting on and worrying about how they should behave and act with their teachers, something that can be understood as minority stress.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att göra en mikrohistorisk undersökning om identitetskonstruktion och anpassning under en utvandrares första år i Minnesota i början av 1900-talet. Som källmaterial har jag använt mig av en brevsamling, med brev skickade av en utvandrare vid namn Alfred Rosén. Som avgränsning valdes de tio första breven till Föräldrar och syskon ut, dessa sträckte sig över ett års tid. Metoden som har använts är en kvalitativ innehållsanalys. Jag har dels undersökt vad breven kan säga om Alfreds bakgrund och varför han valde att utvandra, men framförallt vad de kan säga om hans identitet och hans anpassningsprocess under det första året. Som teoretiskt utgångspunkt har jag använt Sandra Dolby Stahls teori om kulturellt deltagande, i vilken hon föreslår åtta breda kategorier inom vilka identiteten kan uttryckas: familj, etnicitet, religion, plats/region, ålder, kön, yrke och andra sociala nätverk för att analysera vilka sociala grupperingar eller kategorier Alfred interagerar och associerar sig med.  I resultatet framkommer det att Alfred i första hand interagerar med svenskar och i synnerhet värmlänningar, vilket var ett typiskt mönster bland svenska utvandrare. Samtidigt visar han en vilja att ta seden dit han kommer och att inte begränsa sig till en svensk eller värmländsk identitet. Diskussionen om svenskhet och dess bevarande var annars livskraftig vid den här tiden och många etniska föreningar bildades. Alfred fann istället sin tillhörighet i missionskyrkan, ett religiöst engagemang han tog med sig från Sverige och som exemplifierar hur väckelserörelsen speglades i det svensk-amerikanska samhället. Sin kristna tro och frälsningsuppdraget fyllde både en social och spirituell funktion under Alfreds första år, men det utgjorde också en länk till sin familj som delade Alfreds religiösa engagemang. Familjen är trots sin frånvaro en viktig del av Alfreds identitet, vilket den mycket omfattande brevsamlingen kan vittna om. Sist men inte minst är det tydligt att trots diverse grovjobb under det första året så är han bonde i skälen, och siktet är inställt på att kunna köpa sin egen mark.  I diskussionen reflekterar jag dels över Alfreds val att utvandra och dels över hur Alfreds interaktioner med Stahls sociala kategorier påverkade anpassningsprocessen under det första året. Alfred lyckades i alla uppenbara avseenden att anpassa sig och uttrycker också i breven hur han trivs mycket bra. Jag menar att detta går att spåra till hans identitära anpråk och följande faktorer menar jag bidrog: Att Alfred inte vill begränsa sig till vare sig sin svenska eller regionala identitet utan förhåller sig öppen till majoritetssamhället och dess traditioner, att Alfreds tro och religiösa engagemang tycks ha varit mycket betydelsefull för anpassningen av flera skäl, dels som ett sätt att knyta kontakter men också som något tryggt och bekant i en främmande värld.