Bakgrund: Patienternas beskrivning av andlighet samt behovet av andlig och existentiell omvårdnad är varierad. Vissa patienter kopplar samman begreppet andlighet med religion medan andra patienter anser det vara något unikt, innefattande människans existens och meningen med livet. Patienterna kommer i kontakt med sin inre andlighet vid svår sjukdom då existentiella tankar och frågor uppstår, i dessa situationer ligger vikten i att bli bemötta med närvaro och förståelse. Det finns dock patienter vilka inte anser det ligga i sjuksköterskors ansvar att erbjuda andlig och existentiell omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av andlig och existentiell omvårdnad. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Elva kvalitativa artiklar ur ett sjuksköterskeperspektiv analyserades och presenterades i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i två teman; Begränsade möjligheter och Betydelsen av relationer, följt av fyra subteman där sjuksköterskornas upplevelser av fenomenet beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev att det var energikrävande att utföra existentiella samtal samt att de var rädda att göra fel på grund av otillräcklig kunskap. Tid var en bristande resurs då sjuksköterskorna upplevde en hög arbetsbelastning. De uttryckte att ett genuint intresse samt ett öppet sinne var en förutsättning för att kunna bemöta patienternas andliga behov. Sjuksköterskorna beskrev även att närvaro och fysisk beröring ingick i den andliga och existentiella omvårdnaden, dessutom bedrevs denna omvårdnad ibland utan ord. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskorna hade både positiva och negativa upplevelser av andlig och existentiell omvårdnad. Viljan fanns ändå att vårda människan ur ett helhetsperspektiv där det ansågs viktigt att vara lyhörd och närvarande. Ibland upplevdes det finnas brister på resurser och kunskap vilket ledde till känslan av otillräcklighet, därav tillgodosågs inte alltid det andliga behovet av sjuksköterskorna. / Background: The patients description about spirituality and the need of spiritual and existential care are varied. Some patients connect the concept spirituality with religion while other patients consider it to be something unique, comprising the existential about being a human and the meening of life. The patients get in touch with their internal spirituality in severe disease when the upcome of existential thoughts and questions appear, in these situations the importance lies in beeing met with presence and understanding. Though, there are patients that doesn´t consider it to be nurses responsability to provide spiritual and existential care. Aim: To describe the nurses experiences about spiritual and existential care. Method: Qualitative literature study with descriptive synthesis. Eleven qualitative articles from a nurse perspective were analysed and presented in the result of the master thesis. Result: The analysis resulted in two themes; Limited possibilities and the importance of relationships, followed by four subthemes describing nurses experiences of the phenomenom. The nurses described it energy-consuming performing existential conversations and that the nurses worried about doing it wrong due the lack of skills. The nurses experienced that time were a lack of resource because of the high workload. The nurses felt that a genuine interest and an open mind were the basis to meet the patients spiritual needs. The nurses described presence and physical touch, being a part of the spiritual and existential care, this nursing could also be performed without words. Conclusion: It appeared that the nurse hade both positive and negative experiences about spiritual and existential care. Allthough there was a willingness of caring for the human from a holistic perpspective where the importance lay in sensitivity and presence. Sometimes there were shortcomings current resources and knowledge which led to feelings about inadequacy, thereof the nurse couldn´t allways cater for the spiritual need.

Background: Mental illness is a major challenge to the global burden of health care. In order to improve and develop the experience of nurses global, it is thus important to gain an increased understanding of existential dimension. Aim: The aim of this study was to illuminate the experiences of psychiatric nurses in existential care. Method: A general literature review following the Evans model (2002), a descriptive synthesis based on already 10 published qualitative articles. Results: Two main themes were formulated in the result: Caring relationship and Lack of knowledge. Four subthemes were constructed from these. To openness to the existential drive (strength), To identify the existential suffering, Need for knowledge development and Nurse approach to own spirituality. These had an impact on psychiatric nurses' experience of existential nursing. Conclusion: Nursing relationships and knowledge play an important role in nurses' experience of existential nursing in psychiatry. This study highlights that further research on existential nursing in psychiatry is recommended in order to improve the experience of nurses, to reduce suffering, and thereby improve healthcare. / Bakgrund: Psykiska sjukdomstillstånd är en stor utmaning till den globala sjukvården. För att förbättra och utveckla sjuksköterskors erfarenhet globalt, är det således av vikt att få en ökad förståelse för den existentiella dimensionen. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av existentiell omvårdnad vid psykiatrisk vård. Metod: En allmän litteraturstudie som analyserades med hjälp av Evans model (2002), en beskrivande syntes baserade på 10 publicerade artiklar. Resultat: Två teman formulerades i resultatet: Vårdande relation och Bristande kunskap. Fyra subteman konstruerades från dessa teman: Vårdande relation har två subteman - Öppenhet för den existentiella driftkraften och Att identifiera det existentiella lidandet. Bristande kunskap har två subteman - Behov av kunskapsutveckling och Sjuksköterskans förhållningsätt till egen andlighet. Dessa hade en inverkan på psykiatrisjuksköterskors erfarenhet av existentiell omvårdnad. Slutsatser: Vårdrelation och kunskap har en viktig roll i sjuksköterskans erfarenheter av existentiell omvårdnad inom psykiatri. Denna studie visar att ytterligare forskning om existentiell omvårdnad inom psykiatri rekommenderas för att kunna förbättra erfarenheter hos sjuksköterskor, minska lidandet och därmed förbättra sjukvården.

Forskning visar på att bristande utveckling och kunskap preventivt inom existentiell hälsa möjligtvis påverkar ökningen av ett sämre hälsotillstånd och ohälsosam livsstil. Vikten av att utveckla kunskap inom existentiell hälsa men även att arbeta ur ett promotivt synsätt kan vara nödvändigt att effektivisera och framföra. Följande studie har därför fokuserat på att utveckla kunskapen om sjundedagsadventisters välbefinnande som nödvändigtvis kan effektivisera forskningsområdet, främst i Europa, där endast ringa forskning kring sjundedagsadventister och hälsa föreligger. Generellt förekommer mer kvantitativ forskning kring sjundedagsadventister och hälsa vilket leder till att få kvalitativa studier har tillämpats. Med hänsyn till detta är syftet med denna studie att belysa hur religionens betydelse stärker välbefinnandet hos sjundedagsadventister. En kvalitativ forskningsdesign med kvalitativ innehållsanalys tillämpades i form av semistrukturerade individuella intervjuer. Urvalet av deltagare innefattade medlemmar över 18 år från sjundedagsadventistiska kyrkan. Teorierna som tillämpades och kopplades samman i studien var Parks meningsskapande system och Van Deurzens teori. Resultatet från studien utformades av fyra huvudkategorier i form av hälsobudskapet, meningsfullhet, gemenskap och återhämtning. Slutsatsen i studien inkluderar och bekräftar tidigare studiers forskningsresultat kopplat till religionens betydelse på hälsan. Denna studie kan stå till grund för fortsatt kvalitativ forskning kopplat till sjundedagsadventister och välbefinnande men även generell forskning kopplat till religion och hälsa

Existentiell hälsa: ett naturligt inslag i arbetsterapi – Arbetsterapeuters uppfattningar om hur de integrerar existentiell hälsa i sitt arbete. Som arbetsterapeut kan man möta personer med psykisk ohälsa som bär på existentiella funderingar. Psykisk ohälsa benämns som ett folkhälsoproblem och utgör en stor del av pågående sjukfall i Sverige. Att bemöta och involvera existentiell hälsa i arbetsterapi är därför viktigt för att stödja dessa individer till ökad hälsa och delaktighet. Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar av hur de integrerar existentiell hälsa för personer med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod valdes där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna rekryterades via snöbollsurval och var arbetsterapeuter inom olika verksamhetsområden runt om i Sverige. En kvalitativ innehållsanalys resulterade i en huvudkategori: Existentiell hälsa är ett naturligt inslag i arbetsterapi och tre kategorier: Miljön utgör ett verktyg för att beröra aspekterna i existentiell hälsa, Använda aktiviteter för att väcka tankar och inre känslor samt I samtal medvetandegörs och stärks den existentiella hälsan. Samtliga kategorier har tillhörande underkategorier. Slutsatsen var att existentiell hälsa uppfattades av arbetsterapeuterna som ett naturligt inslag i arbetsterapi och integrerades mer eller mindre avsiktligt gentemot målgruppen med psykisk ohälsa. Den existentiella dimensionen integrerades på olika sätt, genom miljön, aktivitet och samtal. / Existential health: A natural element in occupational therapy - Occupational therapists’ perceptions of how they integrate existential health into their work.Occupational therapists can meet people with mental illness who carry existential thoughts. Mental illness is described as a public health problem in Sweden. Involving existential health in occupational therapy is therefore necessary to increase health and participation. The purpose of the study was to describe Occupational Therapists’ perceptions of how they integrate existential health for people with mental illness.  A qualitative method was chosen where data were collected through semi-structured interviews. The participants were recruited through snowball sampling and were occupational therapist in different institutions around Sweden. A qualitative content analysis resulted in a main category: Existential health is a natural element in occupational therapy and three categories: The environment is used as tool for touching the aspects of existential health, Activities is used to awaken thoughts and feelings and In conversation the existential health is made conscious and strengthened. The conclusion was that existential health was perceived by Occupational Therapists’ as a natural element in occupational therapy and was more or less intentionally integrated towards the target group with mental illness. The existential dimension was integrated through the environment, activities and conversation.

Bakgrund: Definitionen av plötsligt hjärtstopp är att en person kollapsar till följd av att hjärtat stannar. Vanligaste orsaken till att hjärtstopp inträffar är en bakomliggande hjärtsjukdom. Personen uppfattar ofta inte några symtom och dödligheten är hög men har minskat senaste åren. Om hjärt-lungräddning påbörjas tidigt förbättras chansen till överlevnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienters liv påverkas efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Allmän litteraturöversikt där nio kvalitativa artiklar och en mixed-method artikel inkluderades. Resultat: I resultatet framkom att överlevare funderade över sin dödlighet och existens efter hjärtstopp. Dessa tankar och fysiska/kognitiva begränsningar ledde till en förändrad vardag och ett behov att finna mening och sammanhang. Rädsla och osäkerhet var känslor som kunde uppstå, men även tacksamhet för livet och de som medverkat vid återupplivningen. Det uppstod minnesluckor i samband med hjärtstoppet och ett behov av att fylla dessa luckor. Informationen från vårdpersonalen var ofta bristfällig och överlevare kunde känna sig bortglömda efter utskrivningen. Konklusion: Studien visar att kunskap om hur patienters liv påverkats efter ett hjärtstopp kan generera i en bättre vård för de drabbade. Patienternas erfarenheter och behov av stöd har framkommit i studien, vilket kan användas i kliniskt arbetet. / Background: The definition of sudden cardiac arrest is an abrupt loss of heart function, and as a result, the person collapses. One common cause is an underlying heart disease. The person usually does not experience symptoms, and the mortality rate is high but has decreased. If cardiopulmonary resuscitation starts early the possibilities increase. Aim: To describe how patients' lives are affected after surviving a cardiac arrest. Method: A literature review where nine qualitative articles and one mixed-method article were included. Result: The results showed that survivors had thoughts about mortality and existence after the cardiac arrest. These thoughts and physical/cognitive limitations led to a changed everyday life with a need to find meaning and new coherence. Fear and insecurity were feelings that could arise, and gratitude for life and those who helped in the resurrection. Memory gaps often appeared after the cardiac arrest, and some felt a need to fill these gaps. The information from the care staff was limited, and survivors often felt forgotten after discharge. Conclusion: Knowledge about how patients' lives have been affected can generate better care. Patients' experiences and need for support have emerged in the study, which can be used in clinical work.

No description available.

Denna kvalitativa studie, som bygger på två svenska avhandlingar, fokuserar unga kvinnors existentiella frågor i förhållande till deras liv, framtid och livsval. Syftet med studien var att undersöka hur unga kvinnor som söker psykoterapi hanterar frågor som dessa interpersonellt, dvs. med föräldrar och andra vuxna, respektive intrapsykiskt. Metoden var kvalitativ med en kvalitativ djupintervju och tematisk analys. Det teoretiska ramverket utgick från den ”existentiella dimensionen” som hämtades från antropologisk psykiatri och klinisk religionspsykologi samt den ”sociala hjärnan” såsom den beskrivs med neuropsykologi, anknytnings-, intersubjektivitets-, affekt- och självdialogsteori. Generellt använde de fyra informanterna vuxna lite för samtal och reglering av tankar och känslor. Detta var speciellt påtagligt när det gällde den typ av existentiella frågor som undersöktes här. Endast två använde i någon mån inre representationer av föräldrarna, däremot använde två regelbundet sin relation till gud/högre makt intrapsykiskt. Studiens resultat konfirmerar och bidrar med en ny dimension till tidigare studiers resultat rörande kvinnors försämrade psykiska hälsa i Sverige.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka vilket behov och på vilket sätt elever upplever att existentiell hälsoundervisning i idrott och hälsa kan påverka deras upplevelser av empowerment. Frågeställningarna som uppsatsen besvarat är: 1. På vilket sätt upplever elever att existentiell hälsoundervisning påverkar deras empowerment? och 2. Finns behovet hos elever, och vilka är deras upplevelser av, att arbeta med existentiell hälsa i skolan? Metod Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med en intervention och fokusgruppsintervjuer. Interventionen, som bestod av ett lektionstillfälle som berörde existentiell hälsa, låg till grund för studien och bestod av ett lektionsupplägg där vi arbetade med samtalskort. Fokusgruppsintervjuerna skedde före och efter interventionen med tre elever från tre klasser i årskurs 9 på en skola i en närförort till Stockholm. I studien gjorde vi ett bekvämlighetsurval men vi utgick även från ett homogent urval där etnicitet var en viktig aspekt. Det senare urvalet gjordes då etniska svenska ungdomar anses befinna sig i en socialgruppskategori med en icke-fungerande existentiell hälsa.  Vi valde empowerment som vår teoretiska utgångspunkt för att betona individens subjektiva känsla av makt i förhållande till sin egen hälsa, i det här fallet definierat som existentiell hälsa Resultat Resultatet visar delvis att det inte går att dra några generella likhetstecken mellan arbete med existentiell hälsa och elevernas upplevda empowerment. Elever som upplevde sig ha en fungerande existentiell hälsa upplevdes dock ha en starkare empowerment. Behovet hos eleverna handlade primärt om att bli bekräftad av andra jämnåriga och att inte vara ensam om sina tankar och sin oro. Upplevelserna var splittrade, vissa upplevde det som “bra” och “intressant”, andra att det var något de sällan hade gjort medan andra genom konfirmationen hade arbetat väldigt mycket med den här sortens frågor. Slutsats Utifrån vår kategorisering av empowerment kan vi säga att självtillit var till viss del påverkningsbar genom att arbeta med existentiell hälsa, framförallt genom att få diskutera och lära av varandras erfarenheter. Vi kunde se ett behov av att vilja arbeta mer med existentiell hälsa i skolan. Eleverna upplevde arbetet som meningsfullt och givande. / Aim The aim of this study is to see if students in the upper level lower secondary school experience their empowerment affected through work with existential health within the frameworks of physical education. The questions that this paper tried to answer is: 1. In what way is the experience of student’s empowerment affected through work with existential health? 2. Is there a need with students and what is their experience of working with existential health in school? Method The study has a qualitative research approach and is carried out with an intervention and focus group interviews. The intervention, which was made up out of a lesson where we worked with conversation cards. The focus group interviews were carried out before and after the intervention with three students from three classes in the ninth grade within a school that’s located in the suburbs close to Stockholm. The respondents were selected through convenience but also through a homogeneous selection based on ethnicity. The latter selection was made with the preconceived idea that ethnic Swedish youth was in a social group that was lacking a functional existential health. We have chosen empowerment as our theoretical starting point to emphasize the individual sense of empowerment as an aspect of their own health, in this case, defined as existential health. Results The result shows partly that it’s not possible to draw an equal sign between work with existential health and the students affected empowerment. Though students that experienced a functioning existential health was perceived to have a stronger sense of empowerment. The need that the students expressed was primarily based on the need of being validated by their peers and not to be alone with their thought and their concerns. The experiences were divided, some experienced it as “good” or “interesting” and that it was something that they rarely had been in touch with while others that experienced the affirmation of baptism, had worked quite a bit with these types of questions. Conclusion With our categorization of empowerment, we can confirm that the self-reliance was somewhat affected through the work with existential health, primarily through the experience of discussion and listen to other peers’ experiences. We could see a relatively generalizable need to work more with existential health within a school setting. They perceived the work as meaningful and fruitful.

Bakgrund Enligt Socialstyrelsen avlider runt 90 000 personer i Sverige varje år, för cirka 70 000-75 000 av dessa personer är palliativ vård aktuell. Inom den palliativa vården är patienter med cancer den största patientgruppen. En cancerdiagnos orsakar en mängd olika fysiska och psykologiska symptom. Det är följaktligen viktigt att sjuksköterskan stöttar och tillgodoser patienters behov för att minska lidande och bibehålla livskvalitet. Syfte Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan lindra lidande hos patienter med cancer inom palliativ vård. Metod En allmän litteraturstudie gjordes genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i en matris. Resultat Fyra teman för hur sjuksköterskan kan lindra lidande framkom ur analysen, spirituell & existentiell lindring, vårdmiljöns betydelse, sjuksköterske-patientrelationens betydelse samt sjuksköterskans inre resurser. Slutsats Sjuksköterskan bör lindra lidande både emotionellt, spirituellt, existentiellt samt fysiskt. Sjuksköterske-patientrelationen är essentiell genom att sjuksköterskan lyssnar empatiskt, stöttar, visar intresse och finns där. Tron på Gud eller en högre makt är central för att finna mening med sitt lidande och känna acceptans för sin situation. En rofylld, trivsam och lugn miljö där familj och vänner välkomnas är också av största vikt. Sjuksköterskan behöver ha en stark vilja, mod och emotionell stabilitet för att hantera de utmaningar och krav som palliativ vård av patienter med cancer innebär.

The aim of this study was to investigate how healthcare-counsellor students reflect on vulnerability in their profession. Qualitative interviews were conducted with students enrolled in the healthcare-counsellor programme at a university in Sweden. The theoretical starting point was the cognitive theory and theoretical perspectives such as empathy fatigue, secondary traumatization and copingstrategies. The conclusions that can be made from this study is that the interviewees identified psychological vulnerability as the most prominent risk in the profession of healthcare-counsellor, with secondary traumatization and empathy fatigue being the most commonly reflected upon conditions. The study also revealed copingstrategies that were considered helpful in managing the risk of exposure, such as seeking collegial support, receiving workplace supervision, and finding a balance in one's workload. Furthermore, the study highlighted the importance of prioritizing one's own health and valuing professional knowledge to manage the risk of exposure. These findings provide valuable insights into the challenges and coping mechanisms related to psychological vulnerability in the profession as a healthcare-counsellor. / Denna magisteruppsats syftade till att undersöka och analysera hur hälso- och sjukvårdskurators studenter reflekterar om utsatthet i kuratorsyrket inom hälso- och sjukvård. Det har genomförts genom att utföra kvalitativa intervjuer med hälso- och sjukvårdskurator studenter som läser hälso- och sjukvårdskurators programmet på ett universitet i Sverige.Som teoretisk utgångspunkt användes kognitiv teori och teoretiska perspektiv så som empatitrötthet, sekundär traumatisering och copingstrategi. Slutsatserna som görs i denna studie är att alla intervjupersoner uppgav psykologisk utsatthet som den mest uppenbara risken för utsatthet i hälso- och sjukvårdskuratorsyrket. I denna utsatthet ingick symtom såsom empatitrötthet och sekundärtraumatisering. Vidare uppgav intervjupersonerna olika copingstrategier som behjälpliga för att hantera risk utsatthet, t.ex. kollegialt stöd,handledning på arbetsplatsen, att utveckla sitt professionella förhållningssätt för få balans i sitt arbete och att inte ta på sig andra människors känslor, samt att ha rimlig arbetsmängd.Förmågor som ansågs vara viktiga i yrket för att hantera risk för utsatthet var bland annat att prioritera sin egen hälsa och värdera den egna professionella kunskap som kuratorn kan besitta.