<p>Berättelser om Downs Syndrom formuleras ofta utifrån, av andra än de som lever med diagnosen. Inom forskning är det vanligtvis genom anhöriga eller omsorgspersonal som vi försöker närma oss en förståelse av vad diagnosen innebär. Mitt syfte här var att, genom intervjuer med vuxna som har Downs Syndrom, studera hur identiteten konstrueras utifrån dessa villkor samt se om det handlar om en avvikaridentitet. För genomförandet använde jag narrativ teori och metod som jag låtit inspireras av den hermeneutiska tolkningsprocessen. Genom att analysera livsberättelser som ett uttryck för identitet som en en språklig process, ville jag fånga och förmedla de berättelser som personerna själva ger uttryck för. Jag fann berättelser om existentiell förlust i relation till det man inte har men "kunde ha haft". Jag fann upplevelser präglade av att vara kropp och av ensamhet samt berättelser om motstånd gentemot en identitet som avvikare. Ett motstånd som resulterar i att individen osynliggörs. Resultatet landar i att förmågan att skapa och upprätthålla en sammanhängande berättelse om sig själv och kunna förmedla den enligt det sociala livets normer, är grundläggande för huruvida en avvikaridentitet tar form eller kan bekämpas. För personer med Downs Syndrom kan detta ta sig uttryck i en mellanrumsidentitet och berättelsen tystnar.</p>

<p>Background: In Sweden, heart transplantation increases as a method of treatment. Patients undergoing heart transplantation require special needs of care. Nurses have to increase knowledge about experiences that these patients percieve to conform the health care in the future. In this study, health science has been used as a theoretical frame of reference which includes a patient perspective.</p><p>Aim: The aim of this study was to describe experiences among patients, elder than 18 years old, undergoing heart transplantation.</p><p>Method: The method was a qualitative descriptive study with a context analysis based on ten scientific articles and an autobiography corresponding with the aim of the study.</p><p>Results: The results of this study showed six themes about experiences that emerged among patients undergoing heart transplantation: feeling of vitality, existential crisis, importance of social support, destructive feelings, capacity of going on and the experience of quality of life.</p><p>Conclusion: It’s not a guarantee that the quality of life will increase among patients undergoing heart transplantation and they need a specialist trained nurse available to support at all hours.</p>

Berättelser om Downs Syndrom formuleras ofta utifrån, av andra än de som lever med diagnosen. Inom forskning är det vanligtvis genom anhöriga eller omsorgspersonal som vi försöker närma oss en förståelse av vad diagnosen innebär. Mitt syfte här var att, genom intervjuer med vuxna som har Downs Syndrom, studera hur identiteten konstrueras utifrån dessa villkor samt se om det handlar om en avvikaridentitet. För genomförandet använde jag narrativ teori och metod som jag låtit inspireras av den hermeneutiska tolkningsprocessen. Genom att analysera livsberättelser som ett uttryck för identitet som en en språklig process, ville jag fånga och förmedla de berättelser som personerna själva ger uttryck för. Jag fann berättelser om existentiell förlust i relation till det man inte har men "kunde ha haft". Jag fann upplevelser präglade av att vara kropp och av ensamhet samt berättelser om motstånd gentemot en identitet som avvikare. Ett motstånd som resulterar i att individen osynliggörs. Resultatet landar i att förmågan att skapa och upprätthålla en sammanhängande berättelse om sig själv och kunna förmedla den enligt det sociala livets normer, är grundläggande för huruvida en avvikaridentitet tar form eller kan bekämpas. För personer med Downs Syndrom kan detta ta sig uttryck i en mellanrumsidentitet och berättelsen tystnar.

Background: In Sweden, heart transplantation increases as a method of treatment. Patients undergoing heart transplantation require special needs of care. Nurses have to increase knowledge about experiences that these patients percieve to conform the health care in the future. In this study, health science has been used as a theoretical frame of reference which includes a patient perspective. Aim: The aim of this study was to describe experiences among patients, elder than 18 years old, undergoing heart transplantation. Method: The method was a qualitative descriptive study with a context analysis based on ten scientific articles and an autobiography corresponding with the aim of the study. Results: The results of this study showed six themes about experiences that emerged among patients undergoing heart transplantation: feeling of vitality, existential crisis, importance of social support, destructive feelings, capacity of going on and the experience of quality of life. Conclusion: It’s not a guarantee that the quality of life will increase among patients undergoing heart transplantation and they need a specialist trained nurse available to support at all hours.

Hösten 2010 presenterades Skolverkets nya ämnesplan för religionskunskap i gymnasieskolan. Det såg där ut som om de existentiellt reflekterande inslagen hade tonats ned, och de kunskapsorienterande inslagen getts större utrymme. Det här påpekades i den efterföljande debatten, men förnekades av författarna till ämnesplanen. Förändringen förstås mot bakgrund av att religionskunskap i Sverige traditionellt förts utifrånbåde ett existentiellt reflekterande och ett kunskapsorienterande perspektiv. Detta arbete har som syfte att tolka vad styrdokumenten för Gymnasieskola 2011 säger om existentiell reflektion i ämnet religionskunskap. Arbetet har två frågeställningar. ”Vilket utrymme ges den existentiella reflektionen i religionskunskapsämnet i Gymnasieskola 2011?” samt ”Hur kan man tolka existentiell reflektion inom ramen för religionskunskap?”. Tolerans, livsfrågepedagogik och personlig utveckling har identifierats som nyckelbegrepp inom religionskunskapsämnet. Genom en begreppsanalys har dessa knutits till existentiell reflektion och kunskapsorientering. Dessa begrepp har sedan använts som markörer för existentiell reflektion och kunskapsorientering, i en hermeneutiskt inspirerad tolkning av för arbetet relevanta skrivningar i skollagen, läroplanen och ämnesplanen. Analysen visar att existentiell reflektion och kunskapsorientering ges ungefär samma utrymme i läroplanen. I ämnesplanen dominerar det kunskapsorienterande perspektivet, och den existentiella reflektionen saknas nästan helt. I den efterföljande diskussionen påpekas vikten av att religionskunskap innefattar både ett existentiellt reflekterande och ett kunskapsorienterande perspektiv. Slutsatsen av arbetet är att lärare i religionskunskap behöver vara uppmärksamma på det existentiellt reflekterande perspektivet, så att det inte försvinner till förmån för ett ensidigt kunskapsorienterande perspektiv. Arbetet pekar också på vikten av att följa upp vad som sker med den existentiella reflektionen nunär den nya ämnesplanen tas i bruk.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt där målet är att förebygga och lindra lidande samt förbättra livskvalité hos patienter och närstående. Vården tillhandahålls utifrån ett helhetsperspektiv vilket innefattar andliga och existentiella frågor. Dessa frågor kan vara komplexa att hantera för sjuksköterskan. Arbetet kan därför kännas slitsamt och påfrestande men samtidigt vara berikande och utvecklande. Förmåga att bemästra svåra situationer underlättas av att sjuksköterskan har goda kunskaper om existentialfilosofi och livsfrågor samt får stöd i yrkesrollen. Hur sjuksköterskan själv ser på sjukdom, lidande och död påverkar i sin tur mötet med patienterna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta döende patienter med existentiella och andliga behov inom palliativ vård Metod: Litteraturbaserad studie med grund i kvalitativ forskning utifrån 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre kategorier med tillhörande underkategorier utgör resultatet: Bygga en tillitsfull relation; Främja personlig växt; Hantera känslomässigt påfrestande situationer. Slutsats: Det krävs en tillitsfull relation för att sjuksköterskor ska kunna identifiera patienters andliga och existentiella behov. Sjuksköterskor utvecklar personlig växt utifrån relationer med patienter men upplever samtidigt att de ställs inför känslomässigt påfrestande situationer, vilket kräver stöd och handledning i yrkesrollen samt en balans i tillvaron. / Background: Palliative care is based on an approach where the purpose is to prevent and palliate suffering and improve quality of life for patients and their relatives. The care is based on holism, which means that both spiritual and existential aspects are included. This can be very complex to handle for the nurse. Therefore, nurses can experience their work situation as strenuous and trying at the same time as enriching and developing. An ability to handle difficult situations is, together with professional support, facilitated by the fact that nurses have sound knowledge of existential philosophy and existential questions. Significant when meeting the patients is the nurse’s own experience concerning illness, suffering and death. This relation influences the contact with patients. Aim: To describe nurses’ experience of meeting dying patients with existential and spiritual needs in palliative care. Method: Literature-based study on qualitative research from 12 scientific articles. Result: Three main categories with subcategories emerged; Developing a trusting relationship; Promote personal development; Dealing with emotionally stressful situations. Conclusion: A relation based on trust is required if nurses shall be able to identify a patient’s spiritual and existential needs. Nurses gradually increase personal development from relations with patients but simultaneously experience that they are confronted with emotionally stressful situations which require support and professional guidance together with a balanced life.

BAKGRUND: Omvårdnad skall bedrivas holistiskt enligt International code of etics (ICN) trots detta bedrivs den till viss del naturvetenskapligt med fokus på den medicinska delen, som i sig är viktig. Tydliga riktlinjer för andlig omvårdnad saknas och forskningen är begränsad. SYFTE: Syftet med denna studie var att utifrån aktuell omvårdnadsforskning beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors bemötande av frågor med existentiellt innehåll. METOD: Systematiskt litteraturstudie där sju artiklar och en avhandling ingick vilka var etiskt granskade. RESULTAT: Fyra kategorier identifierades, adekvat kompetens, tillåtande vårdmiljö, holistisk människosyn och reduktionistisk människosyn. Existentiellt, andligt behov har inte en självklar plats i omvårdnad och detta kan relateras till utbildning saknas samt utbildningsansvariga och vårdorganisationens förmåga att strukturera detta. Sjuksköterskor som har längre tids erfarenhet av att bemöta patienters andliga behov utför andlig omvårdnad holistiskt och kan utföra detta utan kliniska och vetenskapliga riktlinjer. SLUTSATS: För att sjuksköterskan skall kunna utveckla sin förmåga att bemöta andligt behov krävs utbildning både före och under yrkeskarriär. En sjuksköterska behöver också stöd från och samarbete med andra yrkeskategorier som präst, psykolog och/eller socionom. / BACKGROUND: Spiritual nursing should be a natural part of nursing due to holistic guidelines in accordance with the International code of ethics (ICN) for nurses, but that isn’t the case. Nurses tend to focus on the patients biological needs, which also is important. There are no current official guidelines for spiritual nursing and there is lack of scientific studies in this subject. AIM: The objective of this study was based on current studies, to describe factors that influence nurses’ respond to questions with spiritual content from patients. METHOD: A systematic review, based on seven scientific articles and one academic dissertation. RESULTS: Four categories were identified; adequate competence, a supportive healthcare environment and holistic outlook on people and reductionistic outlook on people. Patients’ spiritual needs are not always met, because of the nurses’ lack of education in the subject and support from the healthcare organization. Nurses, who have longer time experiences in responding to patients spiritual needs, are able to support patients in a holistic way without clinical and scientific guidance. CONCLUSION: It is important that the nurses’ needs for education in spiritual care are met, both before and during their career, so they can respond to patients’ spiritual needs and be able to provide holistic care. To maintain spiritual care the nurses also need support from the healthcare organization and other professions such as priest, psychologist and social worker.

Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur så fort jag i förväg bestämde textens handling, beslöt jag mig för att hålla fast vid en intuitiv metod men att istället byta genre från roman till novell. Syftet med denna studie är att försöka beskriva hur min metod växte fram och analysera förtjänster och svårigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskällor för mig har jag upptäckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden påverkats av dem. Resultatet av min studie är att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen när det gäller litterär metod, berättarsynvinkel och bildspråk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter än noveller då grundstrukturen i dem påminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjälp av begrepp hämtade från Jurij Lotman och Riffaterre. Det visade sig också att min förebild inom novellistik, Hjalmar Söderberg, betraktade sina Historietter mer som dikter än noveller. Jag diskuterar även på vilket sätt mina noveller kan ha påverkats av Tomas Tranströmers och Pär Lagerkvists produktion. Avslutningsvis försöker jag också se om det finns möjligheter att komma förbi svårigheterna med min litterära metod när jag i framtiden ska försöka att skriva en roman.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård. Dessa vardagliga teman är även representativa för Bekantskap önskas, även om både intensitet och fokus skiftar. Här finns bitande ironi, ensamma, desperata mammor, men inte samma nattsvarta ton som i debutsamlingen. Döden är konkret och ständigt närvarande i båda samlingarna. Den jämförande analysen av Idlaflickorna och Nattorienterarna betonar uttryckssättet i dramatiken jämfört mot lyriken. Det poetiska språket är typiskt för Lugns dramatik. Influenserna från Samuel Beckett och absurdismen är också påtagliga. Slutligen konstateras att den existentiella utsattheten inte är lika tydlig i dramatiken - på ytan. Under ytan är det symboliska och fragmenterade språket minst lika existentiellt.

<p>Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur så fort jag i förväg bestämde textens handling, beslöt jag mig för att hålla fast vid en intuitiv metod men att istället byta genre från roman till novell. Syftet med denna studie är att försöka beskriva hur min metod växte fram och analysera förtjänster och svårigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskällor för mig har jag upptäckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden påverkats av dem. Resultatet av min studie är att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen när det gäller litterär metod, berättarsynvinkel och bildspråk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter än noveller då grundstrukturen i dem påminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjälp av begrepp hämtade från Jurij Lotman och Riffaterre. Det visade sig också att min förebild inom novellistik, Hjalmar Söderberg, betraktade sina Historietter mer som dikter än noveller. Jag diskuterar även på vilket sätt mina noveller kan ha påverkats av Tomas Tranströmers och Pär Lagerkvists produktion. Avslutningsvis försöker jag också se om det finns möjligheter att komma förbi svårigheterna med min litterära metod när jag i framtiden ska försöka att skriva en roman.</p>