Existing research on phrasal verbs is ample due to their prevalent existence in the English language and the difficulties they bring out as a result of their lack of transparency (Liu, 2011, p. 661). However, more research is necessary to cover new generations of English learners who cross paths with phrasal verbs. This study will provide empirical information on (i) whether Swedish students in 7th -9 th grade understand frequently used phrasal verbs better than nonfrequent ones, (ii) if phrasal verbs are easier to understand in productive- or perceptive tasks, (iii) if the students’ first languages (L1) interfere with this understanding, or (iv) if there is a difference in understanding phrasal verbs which are more common in AmE or BrE. The factors of second language acquisition taken into account in the analysis are explicit and implicit exposure of English, English varieties, crosslinguistic influences and idiomaticity. Chameliec & Weiss (2008, p. 381) define a phrasal verb as “a simple verb combined with an adverb or a preposition, or sometimes both, to make a new verb with a meaning that is different from that of the simple verb, e.g., go in for, win over, blow up”. The data was elicited with a questionnaire in three parts: one part about the participants background information and two parts on phrasal verb understanding, both in contextualized examples and without context. In the analysis, factors such as the construction of the questionnaire and choice of phrasal verbs need to be considered. The results demonstrate that Swedish junior high school students understand about 50% of the tested phrasal verbs in both parts of the questionnaire. More frequent ones are easier to understand, more so the AmE PVs, and the perceptive task generated a slightly higher percentage of correct answers. The textbooks did not have explicit sections on phrasal verbs, or even formulaic expressions in general. However, the books contained vocabulary boxes with a few different phrasal verbs, which also occurred in the texts. Since no explicit teaching method has been applied in these classes, doing so might increase the general frequency of correct answers. Furthermore, no conclusive results can be made regarding crosslinguistic influences, however, hypotheses on positive transfer can be made.

I engelskämnets centrala innehåll och kunskapskrav ställs det krav på att eleverna i slutet avårskurs 6 ska kunna skriva olika typer av texter. Samtidigt identifieras skrivandet som enmöjliggörande faktor för utvecklingen av ett andraspråk. Syftet med den här studien var att fåkunskap om hur elever i årskurs 6 stöds i skrivandet av olika texttyper på engelska utifrånläroboken och lärarens undervisning, vilket har skett genom en kombinerad metod avläroboksanalyser och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att eleverna främst skrevberättande- och beskrivande texter. I läroböckerna gavs eleverna stöd genom att läsa ellerlyssna på texter kopplat till ämnet, introducera nyckelbegrepp, studera exempeltextersutformning och samtala om ämnet. För att stödja elevernas skrivande erbjöd lärarna tydligtavgränsade skrivuppgifter och gav återkoppling. Lärarna uppgav att de använde läroboken menatt de valde bland uppgifterna och tog de som ansågs passande samt att nivåskillnader mellanelever skapade svårigheter i skrivundervisningen. / The English curriculum has requirements for writing different kinds of texts in English in year6. The act of writing can also be a way to develop a second language. The purpose with thisstudy has therefore been to examine how English textbooks and teachers are working to supportpupils in year 6 in their writing of different kinds of texts. This has been done through acombination of content analysis and semi-structured interviews. The result showed that thepupils mainly wrote narrative- and describing texts. The textbooks gave the pupils support intheir writing through the work of reading texts connected to the subject, introducing keywords,studying texts as examples and through conversations about the subject. The teachers wereusing the textbooks by choosing exercises that were thought to be relevant. Further, theyoffered the pupils feedback on their texts and suggested that aspects of level differencesbetween the pupils’ knowledge affected the teaching.

Syftet med denna uppsats är att undersöka sex lärares enskilda beskrivningar och upplevelser av genrepedagogiken. Inledningsvis presenteras kravet som undervisningen och samhället ställer på elevers skrivförmåga. Därefter ges en förklaring till hur genrepedagogiken kan möta dessa krav. För att undersöka detta har studien bedrivits utifrån två frågeställningar som är: Hur uppfattar läraren elevens förutsättningar för lärande utifrån genrepedagogiken? Vilka hinder och möjligheter framträder i lärares genrebaserade arbetssätt? Genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har vi kunnat få en djupare bild av lärarnas genrebaserade skrivundervisning. I vårt resultat framgår det att lärarna grundar både sin planering och undervisning på cirkelmodellens fyra faser. Det framkommer delade uppfattningar kring effekterna av genrepedagogiken. En del lärare menar att eleverna blir uttråkade och frustrerade, medan andra betonar att eleverna motiveras och inspireras. Slutligen betonas det att genrepedagogiken utgör både hinder och möjligheter i skrivundervisningen. Metoden hjälper eleverna att skriva utförligare texter efter genrens karaktäristiska drag. Däremot beskrivs genrepedagogiken också som hämmande för elevernas kreativitet och tidskrävande. Studiens slutsatser är att scaffolding är avgörande för elevernas lärande och skrivande. En annan slutsats är vikten av variation i skrivundervisningen för att hitta rätt balans mellan stöttning och utmaning för eleverna. / The aim of this study is to examine six teachers' descriptions and experiences of genre pedagogy. The study begins by presenting the requirement that teaching and society place on students' writing ability. Then an explanation is given of how genre pedagogy can meet these requirements. The study has been conducted based on two questions: How does the teacher perceive the student's conditions for learning based on genre pedagogy? What obstacles and opportunities appear in teachers' genre-based working methods? Through a qualitative study with semi-structured interviews, we have been able to get a deeper picture of teachers' genre-based writing instruction. Our result shows that teachers base both their planning and teaching on the four phases of the circle model. There are divided views about the effects of genre pedagogy. Some teachers believe that students become bored and frustrated, while others emphasize that students are motivated and inspired. Finally, it's pointed out that genre pedagogy constitutes both obstacles and opportunities in writing instruction. The method helps students write more detailed texts according to the genre's characteristic features. Despite this, the genre pedagogy is inhibiting students' creativity and also being time-consuming. The study concludes that scaffolding is crucial for students' learning and writing. Another conclusion is the importance of variation in writing instruction to find the right balance between scaffolding and challenge for student's

Att språket spelar en nyckelroll för att nå skolframgång och för att – i ett större perspektiv – kunna verka aktivt i samhället är man inom utbildningsväsendet enig om. Vikten av att eleven utvecklar ett adekvat språkligt register med vilket kunskapen uttrycks – och i synnerhet ett diskursivt sådant – kan alltså inte förnekas, och genrepedagogiken har ur detta perspektiv haft ett särskilt inflytande i svensk skola, med dess explicita modellering i skrivande och metaspråkliga dekonstruktion av texter. Mot denna bakgrund är det därför relevant att undersöka hur läromedel i svenska instruerar i diskursivt skrivande, eller med andra ord vilka förutsättningar för metaspråklig förståelse om diskursivt skrivande som eleven erbjuds i mötet med läromedlen.      Syftet med föreliggande examensarbete har därför varit att utveckla en förståelse för hur vi som lärare kan förhålla oss till läroböcker i svenska, utifrån avsikten att utveckla elevernas skriftspråkliga repertoar i diskursiv riktning. Teoretiska utgångspunkter är SFL:s funktionella språkmodell, där språk betraktas som bestående av olika lager, samt betydelsen av metaspråklig förståelse i skrivprocessen och explicit skrivundervisning. Materialet utgörs av skrivkapitlet i en lärobok riktad mot gymnasiekursen Svenska 1 och analyseras genom kvalitativ innehållsanalys i två steg. Först analyseras bokens görande, det vill säga dess metaspråkliga beskrivningar av diskursiva texter, för att i nästa skede tolkas mot teorier där metaspråklig förståelse, explicit undervisning och sambandet mellan språkets form och funktion är centralt.    Resultatet visar att lärobokens metaspråkliga instruktioner ger tämligen mycket stöd för vad de olika texterna ska innehålla och hur innehållet ska disponeras, men att textens komponenter ofta inte dekonstrueras till lokal nivå, vilket alltså medför en otydlighet i hur man språkligt realiserar innehållet och hur en viss stil kan uppnås. Slutsatsen är att läraren behöver vara beredd på att komplettera lärobokens huvudsakliga fokus på innehåll och struktur, med en inzoomning på textens lokala nivå för att synliggöra och konkretisera skrivandets hantverk. Inte minst kan det krävas ett särskilt fokus på hur olika textaktiviteter framställs och hur en formell stil kan åstadkommas, samt på relationen mellan form och funktion.

This study is based on the presumption that language is fundamental to the construction of knowledge. In addition, linguistic demands are incorporated in the policy documents of the upper secondary edu­cation of Sweden; students shall, during their education, be given the opportunity to appropriate certain linguistic tools. The purpose of this thesis is to investigate how teachers and students in upper secondary education manage and utilize the discourse of social science in both speech and writing. More specifically, two classes are studied during three terms. The teachers’ ability to organize and support the students vocally and in written is examined, so are the effects of the teaching on students’ writing. The origin of the study is constituted by a sociocultural stance provided by Vygotskij, Bakhtin and Halliday. A combination of a functional perspective on language and a cognitive is probed, where the study is comparative in nature consisting of an experimental class and a control class. The importance of language for the creation of knowledge has been communicated to the teachers of the experimen­tal class, with provided complementary subject didactic literature. This literature offers support for teachers to augment the use of explicit teaching and enhance student awareness of how conceptual structures mould social science. Qualitative analyses are performed on the basis of teacher-student dialogue and written tasks by a group of selected students. The ana­lytical tools object language – metalanguage, linguistic operations and knowledge structures are developed for the purpose of processing data, and have been combined with the tools activity analysis, subject-related concepts and text activity. The results from the analyses display no difference in the handling of the discourse of social science between the experimental class and the control class. The teachers of the experimental class, like the teacher of the control class, are primarily utilizing object language where knowledge structures are visible, as opposed to a combination of object language – metalanguage. Furthermore, they exhibit diminutive use of dialogue in their teaching. The students of both classes, on their hand, demon­strate an equal progress in textual development. This study concludes that the experimental class has not been provided with sufficiently explicit support to advance in the struc­turing of knowledge and in level of reasoning. A more efficient support to teachers to manage these analytical tools would, in all probability, give them, and through this the students, an increasingly profound insight into structuring of text activities, the meaning and signalling of linguistic operations, the construction of subject-related concepts and, most importantly, how these three tools are interrelated.