Det är lärarens ansvar att välja olika metoder för att nå uppsatta mål i läroplanen. Målen är desamma men hur lärare arbetar mot dessa mål ser olika ut. Läromedel är ett vanligt förekommande verktyg i undervisningen. Det sker ingen granskning av läromedel idag utan det är lärarens ansvar att välja ett läromedel som anses vara lämplig. Syftet med denna studie är att undersöka hur läraren väljer ett läromedel och hur det används i undervisningen samt vilka ämneskonceptioner som läromedlet representerar. Undersökningens teoretiska utgångspunkter är utifrån tre ämneskonceptioner, de didaktiska frågorna och det sociokulturella perspektivet. Studien är utförd genom kvalitativa forskningsmetoder som består av intervjuer, observationer och läromedelsanalys. Resultatet av min studie visar att undervisningen och läromedlen representerar ämneskonceptionen svenska som ett färdighetsämne. Den bygger på språkets uppbyggnad och struktur. Färdighetsträning av olika moment är vanligt förekommande i svenska som ett färdighetsämne. Studien visar att det inte finns några strategier eller urvalskriterier vid valet av läromedel. Det är ett gemensamt beslut som görs i arbetslaget med utgångspunkt att läromedlet uppfyller läroplanens mål. Elevernas delaktighet syns inte till varken vid valet av läromedel eller i undervisningen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur baslärare resonerar kring undervisningen i basspel. Vad är viktigt att lära ut för att eleven ska kunna skapa själv? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer. Sex respondenter fick svara på tio frågor. I resultatet visade det sig att lärarna hade en hel del likheter i sitt sätt att resonera kring motivation och teoretiska kunskaper men att det även fanns olika sätt att undervisa. Respondenternas resonemang kring elevens självständiga skapande med motivation, känsla och personlighet kan vara vitalt för vidare studier eller för musiklärare och utbildningar.

Avsikten med detta examensarbete är att belysa problematiken kring vägledningen inom särskolan och ge en bild av hur vägledningen på särskolan bedrivs. Vi vill även ge en bild av olika arbetssätt som kan användas av studie- och yrkesvägledare i särskolan.Examensarbetet är en kvalitativ intervju med sex vägledare som arbetar inom särskolan. Intervjuerna spelades in under telefonsamtal. De forskningsperspektiv som används behandlar främst vilka färdigheter som vägledare inom särskolan behöver för att kunna samtala. Den teori som framförallt har använts finns inom matchningsteorin och förklarar hur vägledare arbetar efter konceptet ”rätt man på rätt plats”. Andra teoretiska perspektiv berör vägledning, bemötande, lyssnande, begränsningar och kommunikation.Resultaten från intervjuerna varierade och det varierade från intervju till intervju hur mycket tid vägledarna avsatte för enskilda samtal. Resultatet visar att enbart två av våra sex intervjupersoner har enskilda samtal. Resterande håller informationssamtal med föräldrarna. Det framkom att eleverna som inte har något verbalt språk inte får någon enskild vägledning. Detta för att en mall och kunskap för att vägleda dessa elever saknas. I analysen belyses vad studie- och yrkesvägledning inom särskolan är. Det framkommer att man lägger mycket tid på administrativa uppgifter som vägledare inom särskolan. Enligt studierna handlar vägledningen om att matcha elevernas färdigheter och förmågor med daglig verksamhet eller ett kommande yrkesliv istället för att vägleda enskilda elever.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur elever uppfattar urban konst och vilka färdigheter för livet som de kan utveckla när de tittar på och arbetar med detta konstuttryck. För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ intervjustudie där elva elever deltog. Deltagarnas svar analyserades genom en fenomenologisk analysmetod. Resultatet visar att elever tycker att gatukonst är tydlig, rak, verklighetsförankrad, kopplad till lokalsamhället och att det talar ungdomars språk. Elevernas svar visar att de fått en större förståelse för att samma bild kan ha olika betydelser för olika människor. Deras svar visar även att deras syn på bilden förändras över tid i samtal med andra och när de arbetat med bilden. De sammanställda svaren visar även att deras samarbete i grupp har lett till fler idéer och effektivitet. De färdigheter för livet som eleverna har fått öva på under detta projekt är samarbete, problemlösning, kreativt och kritiskt tänkande. Dessa är några färdigheter för livet som WHO nämner som nödvändiga för den personliga utvecklingen.

Studien syfte är att få en djupare kunskap om hur fritidslärare arbetar med utomhusundervisning i främjandet av elevers sociala färdigheter. Genom semistrukturerade intervjuer med sex fritidslärare på två olika fritidshem i södra Sverige, synliggjordes fritidslärarnas upplevelser om vilka sociala förmågor elever utvecklar via utomhusundervisning. Studien belyser även vilka typer av utomhusaktiviteter fritidslärare använder i utomhusundervisningen samt hur fritidslärarna beskriver kopplingen mellan sociala relationer och elevers lärande. Studien består av tre frågeställningar; Hur beskriver fritidslärare utomhusundervisningens möjligheter att främja elevers sociala färdigheter i fritidshemmet? Vilka sociala förmågor anser fritidslärare utvecklas främst av undervisning som är baserad på utomhusundervisning? Hur beskriver fritidslärare kopplingen mellan sociala relationer och elevers lärande? Respondenterna för studien valdes ut genom ett subjektivt urval, då de innehar kunskaper om utomhusundervisning. Studiens resultat analyseras och diskuteras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att fritidslärarna använder sig av organiserade rastaktiviteter, rörelse till musik, skogs- och fiskeutflykter, friluftsteknik och friluftslivsutbildning. Vidare visar resultatet att fritidslärare främst ansåg att elevers sociala färdigheter i form av samarbete, kommunikationsförmågor och en gemenskap i elevgruppen utvecklas genom utomhusundervisningen. Slutligen visar resultatet att fritidslärarna tycker sig se att de sociala färdigheterna utomhus utvecklar elevers lärande i deras respektive utvecklingszoner, genom samspel mellan åldersgrupper samt lärandet av normer och regler via lekar. Intentionen är att bidra med kunskap till fältet inom forskningsämnet fritidspedagogik och dess kunskapsområden inom lärande, utveckling och omsorg.

Statistik visar att en betydande andel elever i svensk skola är flerspråkiga och att dessa eleverofta möter svårigheter i matematikämnet, särskilt när det gäller textbaseradematematikuppgifter. Tidigare forskning lyfter fram att flerspråkiga elever har svårigheter meninte vilka strategier eleverna tillämpar för att lösa en textbaserad matematikuppgift. Studiervisar även på att flerspråkiga elever påverkar PISA-resultaten negativt i Sverige. Målet medforskningen var att ta reda på vilka strategier elever med annat modersmål än svenskatillämpar för att lösa textbaserade matematikuppgifter. Studien använde kvalitativa intervjuermed elever för att undersöka deras tillvägagångssätt vid matematikuppgifter. Genom analysav materialet med ett kognitivistiskt perspektiv, särskilt fokuserat på kontexten kringuppgiftslösningen, syftade arbetet till att ge insikt i elevernas tankeprocesser och strategier.Forskningsfrågan som besvaras i studien är; Vilken betydelse har hinder och strategier förlösningen av textbaserade matematikuppgifter hos högstadieelever med annat modersmål änsvenska? Resultatet från studien var att betydelsen skiljer sig beroende på uppgiftstyp. Dåstudien enbart utgick från åtta elever är den inte generaliserbar. Studien kan vara användbarför lärare då det ger en förståelse för hur elever går tillväga för att lösa textbaseradematematikuppgifter, vilket i sin tur kan höja PISA-resultatet i Sverige. Resultaten kananvändas för att stärka lärarens förståelse för flerspråkiga elever vid lösning av textbaseradematematikuppgifter.

En masskadehändelse innebär en stor belastning för akutsjuksköterskan på akutmottagningen som behöver prioritera och fördela resurser för att främja patienters liv och hälsa. Det är en utmanande uppgift som kräver såväl god planering som effektiv respons och hög kompetens, i vilken akutsjuksköterskan har en betydelsefull roll. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur gällande vilka kompetenser som är nödvändiga hos akutsjuksköterskan för att främja liv och hälsa i samband med masskadehändelse. En systematisk integrativ litteraturstudie genomfördes och 13 vetenskapliga artiklar med ursprung från olika delar av världen inkluderades. I resultatet framkommer flera nödvändiga kompetenser som presenteras i två huvudrubriker: möta patientens vårdbehov och kontroll på situationen. I resultatet framkommer åtta subkategorier där olika kunskaper, färdigheter och förhållningssätt presenteras. Resultatet bekräftar tidigare internationell forskning inom ämnet, men bidrar även med nya perspektiv och ökad förståelse för vilka kompetenser som krävs för att främja patienters liv och hälsa, samt minska lidande. Litteraturstudien kan således ligga till grund för utbildning, kompetensutveckling och förberedelser inför framtida masskadehändelser. Resultatet uppmärksammar även aktuella behov av ytterligare forskning och interventioner.

Syftet är att förklara hur trender inom rekrytering och nya föreskrifter påverkar kravbilden av juniora revisorer. Detta syfte härleds utifrån två iakttagelser: trender inom rekryteringsarbete samt Revisorsinspektionens (RI):s nya teoretiska utbildningskrav. Från och med den 1 juli 2018 sänkte RI kraven för teoretisk utbildning vilket innebär att ingen fördjupning inom juridik eller redovisning krävs för auktorisation. Därutöver är utbildning en hård färdighet, vilket är en kategori av färdigheter som blivit mindre viktig i rekryteringssammanhang. Den generella trenden inom rekrytering som har identifierats av tidigare forskning indikerar ett ökat fokus på mjuka färdigheter. Färdigheter (hårda- och mjuka) är en faktor som enligt annan forskning kan påverka individers förmåga att prestera på jobbet. Samtidigt visar studier att aspirerande revisorer undersöker hur de ska bli optimala kandidater. Därför finns anledning att undersöka hur trender inom rekrytering och RI:s nya föreskrifter påverkar kravbilden av aspirerande juniora revisorer. Denna studie har genomfört en metodkombination av intervjuer och dokumentforskning. Sju intervjuer har genomförts med medarbetare från Big-4 i Sverige. Därutöver har nyckelbegrepp från 50 platsannonser samlats in mellan 2015 och 2021. I intervjuerna menade respondenterna att utbildningens längd inte var en avgörande del i kravbilden vilket innebär att aspirerande revisorer med en kandidatexamen har lika stor chans till anställning som en aspirerande revisor med en magister- eller masterexamen. Majoriteten menar att det är ett krav, eller meriterande, att sökande har en akademisk bakgrund som uppfyller RI:s nya krav. Utöver utbildning var arbetslivserfarenhet en viktig faktor i kravbilden. Respondenterna menar också att mjuka färdigheter är av stor vikt i samband med rekrytering. En del påstår även att mjuka färdigheter (som exempelvis samarbete) är viktigare än hårda färdigheter. Analysen av nyckelord från platsannonserna visade små eller inga förändringar före 2018 och efter. Många platsannonser från Big-4 krävde att de teoretiska utbildningskraven måste vara uppfyllda före 2018 och efter, även om det kravet blev förändrat. Resultatet indikerar att Big-4 anpassat sin kravbild utifrån RI:s nya krav. I enlighet med data som samlats in är slutsatsen också att mjuka färdigheter är av stort fokus för många kontor. Kandidater med lägre utbildningslängd anställs i större utsträckning som resultat av RI:s nya krav. Det finns tillit för att interna utbildningar kan täcka eventuella kunskapsgap. / The purpose of this study is to explain how trends in recruitment and new regulations affect the requirements of junior auditors. As of July 1, 2018, SIA (Swedish Inspectorate of Auditor) lowered the requirements for theoretical education, which means no in-depth study in accounting or law is required for future authorization. In addition, education is considered a hard skill, which is a category of skills that has become less important in relation to other skills. The trend in recruitment that has been identified by previous research indicates an increased focus on soft skills. Skills (hard and soft) are a factor that according to other research can affect how an individual performs at work. At the same time, studies show that aspiring auditors are investigating how to become the optimal candidate. Therefore, there is reason to investigate how trends in recruitment and SIA's new regulations affect the requirements of the aspiring auditor. This study has conducted data from interviews and from document research. Seven interviews were conducted with employees from Big-4 in Sweden and 50 job advertisements were collected between 2015 and 2021. In the interviews, the respondents said that the length of the education was not a decisive part of the requirements, which means that aspiring accountants with a bachelor's degree have as much chance of employment as an aspiring accountant with a master's exam. The majority believe that it is a requirement or merit that applicants have an academic background that meets SIA's new requirements. In addition to education, work experience was an important factor. However, the respondents also believe that soft skills are of great importance. Some also claim that soft skills such as collaboration are more important than hard skills. The analysis of keywords from the job advertisements showed little or no changes before 2018 and after. Many job advertisements from Big-4 required that the theoretical training requirements must be met before 2018 and after, even though the requirement was changed. The result indicates that Big-4 has adapted its requirements based on SIA's new requirements. In accordance with the data collected, the conclusion is also that soft skills are of great focus for many offices. Candidates with a lower length of education are employed to a greater extent in connection with SIA's new requirements. There is a trust in internal education that in such cases can cover the knowledge gap.

Mjuka färdigheter har blivit alltmer eftertraktade av arbetsgivare och det har påvisats en brist av dessa bland universitetsstudenter. Studien ämnar därav att undersöka hur mjuka färdigheter har påverkat den svenska utbildningen inom företagsekonomi samt undersöka hur förändringen förväntas bli i framtiden. Syftet har mynnat ut ur den tidigare forskning som belyst att mjuka färdigheter är viktiga för anställningsbarheten för studenter. Kvalitativ metod valdes för att undersöka detta på ett djupare plan. I studien har individer från sju lärosäten med god kännedom om den företagsekonomiska utbildningen intervjuats. Resultaten tyder på att utbildningen har förändrats för att utveckla mjuka färdigheter, men visar också på att det finns en oenighet kring hur mycket näringslivet ska påverka utbildningens innehåll. Vidare visar studien att försök till att implementera mjuka färdigheter har gjorts, men att det finns svårigheter kring examinering och definiering av mjuka färdigheter. I framtiden tycks tekniska lösningar och Revisorsinspektionens förändrade krav vara faktorer som kan komma att förändra utbildningens innehåll. / The study examines how soft skills have affected the Swedish education in Business and Economics and examines how the change can be in the future. The purpose has been derived from previous research that highlighted that soft skills are important for employability for students. A qualitative method was chosen to investigate this on a deeper level. In the study, individuals from seven higher education institutions with good knowledge of Business and Economics education were interviewed. The results indicate that education has changed to develop soft skills, but also shows that there is a disagreement about how much the business world should influence the content of the education. The conclusion is that attempts to implement soft skills have been made but there is difficulties in examining and defining what soft skills actually are. In the future it seems that technical solutions and the Swedish Inspectorate of Auditors’ change of requirements may be factors that changes the course content in the future.

As the growth of the auditor continues the evolution of the profession is constant. The growth in the industry and the development of the profession makes the role as an auditor more complex, which makes it hard to know what is expected of them. The purpose of the study is to identify what qualities, skills, accumulated knowledge, formal knowledge and experience that describes a good auditor over time. The study is relevant to be conducted over time to acknowledge the auditors and the public that changes to the professions impacts the expectations of a good auditor. To make assumptions based on the study there has been quantitave gathering of data. The document study was conducted through analysis of the newspaper Balans from year 2004 to year 2016. For each year five out of ten papers were examined, with the exception of year 2016 when three papers were examined and bringing the total of 63 examined papers. The profession theory and the theory of expectation are the theories that the study is based on. The model in the study reflect the result of accumulated knowledge reduced influence and the qualities of the auditor increased importance in the description of a good auditor. Meanwhile the skill, formal knowledge and experience has had a stagnant description of a good auditor. To make more progress it is advised to have surveys were the participants are auditors and the public. This would enforce the general assumptions that has been concluded in this study.