<p>En anledning till att många elever upplever bråkräkning som svårt kan vara att räkning med tal i bråkform inte förekommer i vardagslivet lika ofta som förr. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några eventuella brister hos elever, som går första året på gymnasiet, när de räknade med tal i bråkform. Kan grundskolan i så fall göra något för att motverka detta? Vi ville samtidigt studera hur eleverna förklarade och motiverade sina tankegångar.</p><p>För att ta reda på detta genomförde vi en diagnos med tal i bråkform och till svaren skulle eleverna skriva motiveringar och beräkningar. Vi skickade även en enkät till de gymnasielärare som undervisar eleverna för att få deras syn på resultatet.</p><p>Resultatet visar att många elever saknar tillräckliga baskunskaper för att klara bråkräkning, vilket också lärarnas enkätundersökning signalerar. I många fall handlar det om brister i grundläggande färdigheter, något som grundskolan borde kunna avhjälpa. Eleverna har även svårt att förklara sina beräkningar och motivera sina svar. Resultatet visar också på stor variation mellan olika program. Elever med betyg G i matematik från grundskolan och som valt ett yrkesförberedande program hade störst bekymmer medan elever med betyg VG och MVG och som valt ett studieförberedande program klarade diagnosen bättre.</p>

ABSTRAKT Linnéuniversitetet, Växjö Institutionen för pedagogik Pedagogiskt ledarskap med fokus på mjuka färdigheter, Examensarbete 15hp   Titel                                    Pedagogiskt ledarskap med fokus på mjuka färdigheter Författare                          Lena Hansson och Ann-Sophie Helgesson Handledare                        Stefan Sellbjer Datum                                Juni 2015 Antal sidor                        30   Nyckelord: Mjuka och hårda färdigheter, social kompetens, framgångsfaktor, påverkan, erfarenhet, pedagogiskt ledarskap   Syftet med studien är att undersöka sex stycken ledares förståelse av mjuka färdigheter i det pedagogiska ledarskapet. Studien är baserad på en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor och standardisering, analysformen är dataanalys med deduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt. Frågeställningar är: Hur beskriver ledare de mjuka färdigheterna i sitt pedagogiska ledarskap? Upplever ledarna att deras mjuka färdigheter har varit framgångsfaktorer i deras ledarskap? Resultatet presenteras utifrån sex valda teman (kommunikation, bemötande, social kompetens, integritet, flexibilitet, personlig erfarenhet) och analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorier. Resultatet är att det har betydelse vilka mjuka färdigheter man har som ledare, som är avgörande för hur man ska lyckas med sitt pedagogiska ledarskap. Det visar att det kan spela roll vilka personliga egenskaper man besitter som ledare, till exempel att vara tydlig, lyhörd, närvarande, engagerad och intresserad och att man kan möta medarbetare där de befinner sig i sin utveckling. Resultatet har analyserats utifrån Robles och Marcels (2012) två perspektiv av färdigheter, hårda och mjuka färdigheter. Mjuka färdigheter är karaktärsdrag, attityder och beteende. Hårda färdigheter är tekniska och teoretiska kunskaper och arbetslivserfarenhet.

The Swedish school system has recently been going through some larger changes, but bigger reforms already started being made in the beginning of the 1990s when the normative grading scale was replaced by a criteria-based scale. This essay discusses and analyses the transformation of upper secondary education in Sweden. Focus lies on the assessment and expectations committed in the curriculum regarding English, including a deeper analysis of oral proficiency within the subject. In order to get a sense of examinations within oral proficiency from this time-period, the study consists of a range of national course-tests, all from the Speaking part, which tests oral proficiency in English. The oral national course-tests included in the study ranges from spring 1999 to fall 2007 as well as two example test representative for tests produced after 2007 until 2014. Assessment of oral production is and has been an subject of discussion, defining the differences between the newer and older exams in contrast to the reforms of the curriculum gives more to the topic. This study finds that changes in the curriculum has had great influences on the levels sought after concerning oral proficiency within the school subject English. The changes reflect overall shifts in the perception of knowledge, both regarding acquisition and performance of language. Moreover there are noticeable changes in the status of English in Swedish schools, concerning schedule; English have seen an increase in hours of teaching, as well as an increase in overall expectations on students as global citizens. However these changes are not represented to the same extent within the national course-tests. The tests show more similarities than differences in areas of construction, preparation and time-constraints, although changes have been made, the examination of the tests are more similar than not.

Idag behöver individen vara anpassningsbar och redo att ta vara på vad som kommer dens väg för att hänga med i den ständigt föränderliga arbetsmarknaden. Planned happenstance är en karriärteori som uppmuntrar till att utveckla färdigheter och attityder som hjälper individen anpassa sig och att vara mer förberedd på att se nya möjligheter i karriären. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur denna teori uttrycker sig i övergången från arbetslöshet till arbete. Genom semistrukturerade intervjuer berättade fem informanter om deras olika resor mot anställning vilket sedan transkriberades och analyserades utifrån en tematisk narrativ analysmetod. Ur analysmetoden framkom sex teman i övergångarna; Jobbsökarstrategier, Kontakter, Tillfälligheter i övergången, Att försöka skapa möjligheter, Hinder och Lärdomar, som därefter analyserades med en hermeneutisk fenomenologisk infallsvinkel, utifrån karriärteorin samt tidigare forskning. Ett centralt resultat som framkom i studien var att färdigheter på olika sätt har utnyttjats och hjälpt informanterna i deras övergångar. Ett annat resultat som framkom var att tillfälligheter i enlighet med tidigare forskning har haft en inverkan på informanternas karriärer. Ett sista resultat visade på att informanterna tog med sig lärdomar från övergångarna relaterade till självkännedom och strukturella förhållningskrav. Sett ur ett vägledarperspektiv kan det antas att Planned happenstance är en relevant karriärteori som bör användas av studie- och yrkesvägledare för att uppmuntra individen till att utveckla färdigheter och attityder som kan underlätta anpassning i en snabbföränderlig värld och för att skapa ett mer tillfredsställande liv. Att normalisera tillfälligheter till att bli en del av karriärutvecklingen blir en viktig del i studie- och yrkesvägledarens arbete. Titeln på denna studie är inspirerat av ett citat av kemisten Louis Pasteur (1854) som vi finner passande då tanken att vara förberedd för tillfälligheter är just vad som förespråkas av vald karriärteori.

Dialektisk beteendeterapi (DBT) har visat sig vara en effektiv behandling vid borderline personlighetssyndrom  (BPS), och färdighetsträning har visat sig vara  en  verksam  komponent,  men  man  vet  fortfarande  lite  om  sambandet mellan borderlinesymtom, känslomässig dysreglering, problembeteenden och färdigheter.  Aktuell  studie  syftar  till  att  undersöka  dessa  samband  med frågeställningar utifrån teoretisk modell.Deltagare och metod: 54 patienter aktuella för DBT vid en vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning deltog i en tvärsnittsstudie där de vid ett tillfälle fyllde i tre självskattningsformulär.Resultat:  Det  förelåg  ett  samband  mellan  känslomässig  dysreglering  och symtom på borderline personlighetssyndrom, samt delvis ett samband mellan dessa två och förekomst av problembeteenden.  Högre nivå av känslomässig dysregelring  predicerade ett lägre  användande av färdigheter. Dock förelåg inte något signifikant samband mellan användande av färdigheter och  nivå av problembeteenden.Konklusion:  Resultatet stödjer delvis den teoretiska modellen, men oklarheter föreligger  gällande  betydelsen  av  användande  av  färdigheter.  Detta  skulle därmed  behöva  studeras  vidare  för  att  fördjupa  förståelse  av  verksamma behandlingskomponenter.

Föreliggande studie syftar till att undersöka en lärares och dennes elevers uppfattningar om hur interaktioner i klassrummet mellan läraren och eleverna i årskurs tre stöttar utvecklingen av elevernas talspråkliga färdigheter. Studiens material består av en lärarintervju och sex elevintervjuer. Materialet analyseras med hjälp av en innehållsanalys och tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, med särskilt fokus på stöttning och proximal utvecklingszon. Resultaten visar att lärarens och elevernas uppfattningar både sammanstämmer och skiljer sig åt. I kategorierna begreppsanvändning, frågor och bekräftelse finns det både likheter och skillnader mellan läraren och eleverna, dock dominerar varken likheter eller skillnader. Kategorierna som utmärker sig mest är möjlighet till turtagande och stöttning. Det framkommer markanta likheter i lärarens och elevernas uppfattningar om vilka möjligheter eleverna ges till att interagera, t.ex. att alla elever får taltid. Gällande stöttning framträder det tydliga skillnader mellan läraren och eleverna. Medan läraren uppfattar att hon endast använder frågor för att stötta utvecklingen av elevernas talspråkliga färdigheter uppfattar eleverna även att läraren stöttar dem genom att visa, ge en ”hint”, förklara och läsa högt. Slutsatsen av studien är att lärare behöver ta del av elevers uppfattningar och infallsvinklar för att kunna skapa en förståelse för och en medvetenhet om deras synsätt, vilket i sin tur kan leda till att lärare kan individualisera sin undervisning med fokus på stöttning.

Syftet med vår studie är att undersöka i vilken utsträckning samlingen kan vara en arena för språklig interaktion. I vår studie har vi valt att fokusera på den pragmatiska utvecklingen. Med pragmatik menas hur språket används i olika kontexter och därmed bidrar till ett fungerande samtal. I studien utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen baserades på tre frågeställningar som var till hjälp när observationerna genomfördes på en förskola. Dessa tre frågeställningar var: Vilka slags frågor ställs till barnen under samlingen? Hur ger förskolläraren återkoppling kring det barnen uttrycker sig spontant om? Hur kan aktiviteterna i samlingen främja barns pragmatiska utveckling? För att kunna analysera i efterhand användes metoden videoinspelning. En kompletterande intervju gjordes efter observationerna. Genom den kompletterande intervjun med förskollärararen skapades ytterligare inblick i förskolans arbete och tankesätt med hur man kan främja barns språkliga utveckling. Samlingarna bestod av många olika planerade aktiviteter som kunde leda till att öka barns pragmatiska färdigheter. Dessa aktiviteter var bland annat regellekar, rimlekar och rollekar.   Resultatet av studien visar på hur viktig förskollärarens förhållningssätt är för den pragmatiska utvecklingen. Genom att vara uppmärksam och lyhörd kan man som förskollärare fånga upp barns erfarenheter och tankar vilket i sin tur leder till en ökad språkutveckling. Planerade lekar och aktiviteter är även en viktig del i utvecklingen av barns pragmatiska färdigheter.

Uppsatsen handlar om hur vi påverkas och utvecklas av TV- eller datorspelande. Genom multimodala tekniker, fokusgruppsforskning och autoetnografiska tekniker har jag funnit att spelandet förändrar spelaren både positivt och negativt. Genom olika spelgenrer utvecklar spelaren olika färdigheter.  Frågeställningarna är: Vilka färdigheter utvecklas genom TV- och datorspelande? Hur kan man använda sig av dessa färdigheter? Vilka är nackdelarna med spelande? Syftet med undersökningen är att finna nya användningsområden för spel. Som blivande lärare vill jag kunna använda mig av modern teknik och dess potential att utveckla människors kunskaper. Uppsatsen tar också upp att många spelar för att de har problem av något slag, vilka beteendemönster som indikerar dessa problem och hur dessa kan avhjälpas.  I uppsatsen belyses den potentiella utveckling spelandet kan ge spelarna. Som att utveckla förmågan till att fokusera och lösa problem mm. som kan förstärkas eller förvärras om inte undervisningen läggs upp på rätt sätt.  Det sägs exempelvis att spelares förmåga att fokusera försämras, detta motbevisas av att spelare oftare har högre koncentrationsförmåga. En enskild spelare kan lätt misstas för att vara ofokuserad, då den i själva verket är uttråkad och understimulerad.  Mitt gestaltade arbete behandlar spelandets kreativa tänkande och det jämförs med icke-virtuella kreativa processer och tänkanden. Då utveckling av tankeverksamhet är en viktig del hur spelen påverkar oss har jag klargjort likheter och skillnader mellan de olika kreativa processerna. Detta har arbetats ihop till en film. Där mitt spelande och andra kreativa situationer i min vardag gestaltas.  Slutsatsen är att spelen hjälper oss att utveckla många olika färdigheter. Det finns positiva och negativa effekter, men potentialen för användningen av de positiva effekterna är enorm.

Syftet med denna undersökning var att undersöka om undervisningen för de begåvade eller högpresterande eleverna dels var meningsfull, men också att undersöka om undervisningen antog en accelererande eller berikande karaktär. Utöver detta undersöktes lärarnas uppfattning om vilka kringliggande faktorer som påverkade deras undervisning. Detta var av intresse då alla elever i den svenska skolan, enligt skollagen, har rätt till att nå så långt som möjligt i sitt lärande. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer. Totalt nio lärare, vilka var behöriga att undervisa i matematikämnet i årskurs 4-6, intervjuades. De analysverktyg som användes var begreppen acceleration och berikning samt en modell för vilka matematiska färdigheter som alla elever skall utveckla för att analysera undervisningens natur samt meningsfullhet. Ramfaktorteorin användes vid analysen av bakomliggande faktorer till matematikundervisningens utformning. Resultatet visar att de flesta undervisningsmetoder lärarna använder sig av är, enligt den modell som används, meningsfull. De allra flesta undervisningsmetoder är av berikande karaktär, dock förekom även undervisningsmetoder av accelererande typ. De bakomliggande faktorerna för matematikundervisningens upplägg visar sig vara variationsrik där flera olika typer av faktorer påverkar undervisningens utformning. Slutsatsen är att de begåvade eller högpresterande elever ges undervisning som är meningsfull och mestadels berikande och att matematikundervisningens upplägg inte beror på en enskild faktor, utan att flera bakomliggande faktorer påverkar undervisningens utformning. Nyckelord: Acceleration, berikning, begåvade elever, matematiska färdigheter, ramfaktorer.

Sammanfattning/AbstractFranzén, Lena och Lindahl, Annika (2019). Barn i samspelssvårigheter i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMed denna studie vill vi bidra med ökad kunskap om specialpedagogers tankar och hur förskollärare i förskolan kan arbeta för att främja leken för barn i samspelssvårigheter. Syfte och frågeställningarSyftet är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger kan stödja förskollärarna i förskolan i mötet med barn i samspelssvårigheter i leken. I undersökningen ingår både specialpedagoger och förskollärare inom förskolan.Frågeställningar•Hur kan specialpedagoger stödja förskollärarna i förskolan i deras arbete med att få barn i samspelssvårigheter delaktiga i leken?•Vilken betydelse anser specialpedagoger och förskollärare att bemötande och förhållningssätt har i arbetet med barn i samspelssvårigheter?•Vilken betydelse anser specialpedagoger och förskollärare att leken har för barn i samspelssvårigheter i förskolan?TeoriDenna studie har sin teoretiska utgångspunkt i systemteori, anknytningsteori och ett sociokulturellt perspektiv. MetodStudien bygger på halvstrukturerad kvalitativa forskningsintervjuer. Intervjupersonerna är tre specialpedagoger och fyra förskollärare som arbetar i olika socioekonomiska områden i tre olika kommuner. Förskollärarna är verksamma på förskolor med barn mellan 1–5 år. Intervjuerna ägde rum på informanternas arbetsplatser i ostörda miljöer. ResultatResultatet visar att specialpedagoger kan stödja förskollärare i deras arbete med barn i samspelssvårigheter i leken genom ex. handledning, ge förslag på hjälpmedel, uppmuntra till ett helhetstänk samt ett salutogent perspektiv på barnet.I samtalen med informanterna framkom att den tidigare tysta kunskapen spelar stor roll i hur pedagogerna ser på bemötande och förhållningssätt mot barnen vilket även tidigare forskning belyser.Leken har en stor roll på förskolorna enligt specialpedagogerna och förskollärarna, men förskollärarna upplever att tid till att vara en närvarande pedagog i leken är begränsad.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagoger stödjer pedagogerna genom handledning, regelbundna observationer samt ger förslag på anpassningar och hjälpmedel i förskolans lärmiljö som kan underlätta för barn i samspelssvårigheter. Specialpedagogerna förväntas stödja förskollärarna genom att i dialog med förskollärarna arbeta systemteoretiskt, förebyggande och driva lösningsfokuserat förändringsarbete. Nyckelord:Förskola, lek, samspel, samspelssvårigheter, sociala färdigheter, socialkompetens.