Spelling suggestions: "subject:"föräldraperspektiv inskolning."" "subject:"föräldrakontakt inskolning.""
1 |
Föräldraaktiv inskolning på tre förskolor : en fallstudieSahlin Hjelm, Nicole, Bergkvist, Elin January 2013 (has links)
Följande uppsats studerar föräldraaktiv inskolning som forskningsobjekt, en relativt nyutvecklad modell för inskolning som fått fotfäste bland flera av landets kommuner och förskolor. Modellen innebär kortfattat att barnet i gemenskap med sin förälder deltar i samtliga rutiner på förskolan under tre heldagar. Förälderns uppgift är att introducera den nya verksamheten för sitt barn, pedagogen antar därmed en mer passiv roll i inskolningen. Den fjärde dagen sker den första separationen mellan barn och förälder som innebär ett kort och tydligt avsked, därefter anses inskolningen avslutad. Forskning angående modellen är bristfällig, i media hörs dock både positiva och negativa röster. Pedagoger som praktiserat föräldraaktiv inskolning talar gott om modellen och visar på flera fördelar medan kritik mot modellen riktas utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Trots kritiken hyllas inskolningsmodellen av flera förskolor, vi fann därför intresse för att utifrån en fallstudie undersöka hur tre förskolor arbetar med föräldraaktiv inskolning i praktiken. Följande studie syftar därav till att beskriva hur tre förskolor arbetar med föräldraaktiv inskolning med avsikten att visa på likheter och variation i utformning och tankesätt i arbetet med inskolningsmodellen. Studien syftar även till att beskriva hur de olika förskolorna valt att förändra arbetet med modellen som den ursprungligen beskrivs. Förskolornas respektive arbetssätt granskas sedan utifrån studiens teoretiska utgångspunkt: anknytningsteori. Intervjuer med förskolechefer och förskollärare som tillämpar föräldraaktiv inskolning har visat att samtliga tre undersökta förskolor arbetar likartat med föräldraaktiv inskolning. Vi fann dock att samtliga förskolor valt att förändra samma delar av modellen, utifrån den ursprungliga beskrivningen. Samtliga förskolor hade genomfört förändringar beträffande individanpassning och pedagogens roll under inskolningen, förändringar vi funnit varit gynnsamma utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Under studien synliggjordes även förskolornas arbetssätt som ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv kan anses vara mindre gynnsamma, som att inte tillämpa succesiv separation samt ansvarspedagog vid inskolningen. Vi vill med följande studie ge en nyanserad bild av föräldraaktiv inskolning, som speglar arbetet med modellen ute på fältet och på så sätt bidra till en mer kompletterande bild av forskningsobjektet – föräldraaktiv inskolning.
|
2 |
Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. : Små barns separationsreaktioner och beteenden efter en föräldraaktiv inskolning samt pedagogers och föräldrars syn på inskolningen. En observations- och intervjustudie.Liefvendahl, Tina January 2010 (has links)
I denna studie undersöks den föräldraaktiva inskolningen ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur små barn reagerar på separationen från sina föräldrar efter en föräldraaktiv inskolning. De frågeställningar som tas upp berör barnens beteenden och reaktioner efter den föräldraaktva inskolningen samt pedagogers och föräldrars syn på inskolningen. För att belysa syftet har kvalitativa metoder använts i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med föräldrar och förskollärare. Studien omfattar fem barn bestående av två pojkar och tre flickor. De fem barnens föräldrar och två föräskollärare ingår även i urvalsgruppen. De fem barnen observerades i förskolan vid två olika tidpunkter efter det att den föräldraaktiva inskolningen var avslutad. Det har genomförts 3 observationer per dag och observationstillfälle. Totalt genomfördes 29 observationer samt 7 intervjuer med 5 föräldrar och 2 förskollärare. Att utgå från anknytningsteorin i kontakten med barn och pedagoger har gett en möjlighet att sätta fokus på barnets roll och separationsreaktioner efter den föräldraaktiva inskolningen. De beteenden som legat i fokus under alla observationer har sin utgångspunkt i anknytningsteorin när det gäller små barns reaktioner på separationer från sin primära anknytningsperson. Resultatet visar att en majoritet av barnen även efter en längre period på förskolan efter en föräldraaktiv inskolning visar starka separationsreaktioner och har ett stort behov av pedagogens närhet och lyhördhet.
|
3 |
Barns anknytning i relation till inskolningsmodeller : En kvalitativ studie om sex förskollärares uppfattningar om anknytning i samband med traditionell- och föräldraaktiv inskolning på förskolan / Children extension in relation to induction models : A qualitative study of preschool teachers perceptions with traditionell- and parent active acclimatizationJohansson, Jessica, Karlsson, Amalia January 2016 (has links)
Syftet med studien var att belysa förskollärares uppfattningar angående barns anknytning i relation till föräldraaktiv- och traditionell inskolningsmodell. Studien utgår från anknytningsteorins centrala begrepp, anknytning och anknytningsperson begreppen ställs i relation till en inskolning på förskolan. Studien intar en fenomenografisk ansats och vill därmed visa förskollärares olika uppfattningar i relation till fenomenet, anknytning och vad de anser är viktigt för barns anknytning vid inskolning på förskolan. Sex förskollärare intervjuades totalt, tre arbetar med föräldraaktiv inskolningsmodell och tre arbetar med traditionell inskolningsmodell. Resultatet visar att studiens samtliga förskollärare upplever att barns anknytning är viktig att ta hänsyn till vid inskolning. Trots att förskollärarna arbetar med olika inskolningsmodeller uppfattar de att barnen känner sig trygga under sin inskolning. Resultatet visar att fem av sex av studiens förskollärare arbetar med en ansvarspedagog, tillika studiens anknytningsperson under en inskolning. Angående anknytningspersonens syfte urskilde vi ett gemensamt resultat inom vardera inskolningsmodell. Förskollärarna inom föräldraaktiv inskolning ansåg att anknytningspersonens syfte främst var att utgå från barnen medan förskollärarna inom traditionell inskolning ansåg att anknytningspersonens syfte var främst dokumentation och kontakt med vårdnadshavare. Svårigheter som framkom från förskollärarna som anknytningsperson var att personkemin inte alltid överensstämmer mellan förskollärare och barn samt en otillräcklighet i yrkesprofessionen. Denna otillräcklighet innebar att förskollärarna upplevde att de inte räckte till under en inskolning eftersom de skulle tillgodose inskolningsbarnets behov samtidigt som övriga barns behov också ska tillgodoses
|
4 |
En föräldraaktiv inskolning som metod i förskolan : En kvalitativ intervjustudie av tre olika förskolors arbete medföräldraaktiv inskolning, med fokus på barns trygghet och anknytningLegander, Nadine, Lodge, Rebecca January 2018 (has links)
No description available.
|
5 |
Föräldraaktiv inskolning i förskolan - för vems skull? : En kvalitativ studie med ett föräldraperspektiv på föräldraaktiv inskolning i förskolan / Parentactive introduction in preschool – For whose sake? : A qualitative study with a parental perspective on parentactive introduction in preschoolÖman, Emelie, Eriksson Sillanpää, Simone January 2022 (has links)
Studien syftade till att få en fördjupad förståelse för åtta föräldrars perspektiv på föräldraaktiv inskolning i förskolan, vilket har studerats ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Studien utgick från en kvalitativ ansats genom semi-strukturerade intervjuer, via telefon eller zoom. Resultatet visar att föräldrarna upplever den föräldraaktiva inskolningen på olika sätt, vad gäller information, mottagandet och genomförandet. Det synliggörs vidare att föräldrarna upplever en osäkerhet kring såväl sin egen- som förskolepersonalens roll i inskolningen. Studiens slutsats är att föräldrarnas upplevelse av föräldraaktiv inskolning grundas utifrån de förutsättningar som givits och där kommunikation identifierats som en grundläggande förutsättning för trygghetsskapande.
|
6 |
Förskollärares tankar om barns trygghet vid inskolning : en jämförande studie / Preschool teacher’s thoughts about children's feelings of security during preschool introduction : a comparative studyGrengby Lindahl, Ellinor, Hansson, Emelie January 2018 (has links)
Studiens syfte är att synliggöra och jämföra några förskollärares syn på barns trygghet på förskolan med specifikt fokus på inskolning. Studien utgår från tre forskningsfrågor som belyser viktiga aspekter vid skapandet av trygghet hos barn när de skolas in på förskolan. Forskningsfrågorna handlar om hur de intervjuade förskollärarna tänker om vilken betydelse barns trygghet har i förskolan, vilka de mest kritiska momenten vid inskolning är för att barn ska känna sig trygga, samt vilka förutsättningar som är viktigast för att skapa trygghet hos barn vid inskolningen. I studien intervjuades sex förskollärare om deras tankar och erfarenheter av barns inskolning på förskolan, och om hur barn blir trygga på förskolan. Tre av förskollärarna använder en traditionell inskolningsmetod och tre av förskollärarna använder en föräldraaktiv inskolningsmetod. Förskollärarnas svar jämförs och analyseras utifrån vilken inskolningsmetod de använder och i förhållande till två perspektiv på trygghet; ett anknytningsteoretiskt perspektiv och ett relationellt perspektiv. I resultatet framgår att de intervjuade förskollärarna ser både anknytning och goda relationer som viktiga förutsättningar för att kunna skapa trygghet hos barn vid inskolning. Vidare syns endast få och små skillnader i hur förskollärarna från de olika inskolningsinriktningarna arbetar. Förskollärare från båda inriktningarna uppger att de inte vill upplevas påträngande, och alla förskollärare poängterar att de är flexibla och kan gå ifrån sina rutiner för inskolning vid behov.
|
7 |
Inskolning - Starten till föräldrasamverkan : En kvantitativ studie om vårdnadshavares erfarenheter av inskolning i förskolanKarlsson, Fanny, Nilsson, Helen January 2020 (has links)
Syftet med denna jämförande studie är att utveckla kunskap om vårdnadshavares erfarenheter rörande delaktighet och inflytande vid inskolning. Genom att använda en kvantitativ metod i form av en internetbaserad enkät, kunde vårdnadshavares upplevelse av inskolningsprocessen samt val av inskolningsmetoder utmätas. Enkäten var tillgänglig i sju dagar via ett internetforum, där slutligen 83 stycken vårdnadshavare anförtrodde sina erfarenheter genom enkäten. För att hitta strukturer, kategorisera och utmäta data användes analysprogrammet SPSS, där variabler för variabler kunde brytas ner och skärskådas. Harry Shiers (2001) modell för delaktighet och inflytande i form av en delaktighetstrappa användes som ett verktyg för att analysera resultatet. I resultatet framgick det att vårdnadshavare som hade deltagit i en föräldraaktiv inskolning, ansåg sig ha större möjlighet till delaktighet och inflytande, än de vårdnadshavare som hade deltagit i en traditionell inskolning. Dock skiljde sig inte resultatet nämnvärt mellan de båda inskolningsmetoderna, då 89,7 % av vårdnadshavarna i den traditionella metoden upplevde att de delvis hade fått eller hade fått vara delaktiga under inskolningen i jämförelse med 97,7 % i den föräldraaktiva. Vidare klargjordes kommunikation/information, delaktighet samt trygghet som viktiga aspekter under inskolningsprocessen. Partnerskapsprincipen, isärhållandets princip samt tidigare forskning inom området användes för att kunna diskutera, resonera och dra slutsatser om resultatet och dess tabeller.
|
8 |
Betydelsen av en trygg inskolning i förskolan - ur ett pedagogiskt perspektiv / The importance of a safe schooling in preschool - from a pedagogical perspectiveHalimi, Belkeze January 2022 (has links)
Abstrakt Denna studie handlar om att undersöka hur förskollärare resonerar kring olika inskolningsmodeller och hur de på bästa möjliga sätt jobbar för att bidra samt främja till en trygg inskolning för alla barn i samhället. Även för de barn som är nyanlända eller som är flerspråkiga och som har en mångkulturell bakgrund. Studien grundar sig i kvalitativa studier där man intervjuat förskollärare från två olika förskolor för att undersöka vad som bidrar till en trygg inskolning utifrån pedagogers perspektiv. Utifrån tidigare forskning som lyfts i studien har man fått reda på att inskolning är en komplex process. Det krävs tid och engagemang från de vuxna för att en inskolning ska bli trygg och för att små barn ska kunna skapa anknytningsrelationer på förskolan. Tidigare foskning visar också hur en inskolning påverkar barnen och dess framtid och hur språk och kommunikation kan bidra till en trygg inskolning. Resultaten av studien visar att inskolning är individuellt och att inskolning ska anpassas individuellt för varje barn. Att bygga upp anknytningsrelationer tar längre tid och det krävs ett samarbete mellan förskola och hem för att en inskolning på bästa möjliga sätt ska bli så trygg så möjligt. Resultaten visar också att miljön och dess utformning kan ha stor betydelse för hur barn gess ,öjlighet att känna trygghet. Även ett nära samarbete mellan förskola och hem ses som en central del för att man ska få en lyckad inskolning.
|
9 |
Tre dagars inskolning till förskolan - hur fungerar det? : Vad säger pedagogerna? / Three-day introduction to preschool – how does it work?Bergendorff, Liselotte, Fahlén, Malin January 2022 (has links)
No description available.
|
10 |
Pedagogers uppfattning om inskolning i förskoleverksamhet : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattning om olika inskolningsmodeller - traditionell inskolning och föräldraaktiv inskolningLindqvist, Linda January 2018 (has links)
When children start preschool, it can be a big change for the whole family and for many children the first big separation in life. The first meeting of preschool takes place through introduction. In Sweden today, there are mainly two models of introduction that are being practiced - traditional introduction and parental-active introduction. Child introduction to preschool is an underdeveloped area where the views today differ among educators and researchers and a medial debate is ongoing about the pros and cons of the models. The purpose of the study was to investigate how educators perceive the different schooling models. The survey has been conducted using qualitative interviews of five educators working at different preschools. The analysis focused on the perceptions of the educators about the different education models, how they relate to them, and what the educators consider to be the most important aspect of in-school education. The result shows that the choice of education model and performance looks different at preschools. My interpretation is that the choice of education model is not based on research but on the educators' experience of the different models and that the goal of education is to be based on each child and family in order to be able to personalize the education as far as possible in the business. The study contributes to a broader understanding of how the education models are practiced in different activities, as well as the educators' perception and experience about these.
|
Page generated in 0.0675 seconds