Studien är skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och behandlaren organisatorisk förändringsprocess. Syftet med denna studie är att undersöka organisatoriskt påkallade förändringsprocesser och de behov som uppstår under förändringens gång. För att studera detta har författarna valt att studera ett fall, med ett anonymiserat fallföretag. Studien ämnar att förstå hur processen ser ut och hur behoven för förändring uppstår för ett specifikt fallföretag som har genomgått en organisatorisk förändring. Studien är av kvalitativ typ där intervjuer med anställda på fallföretaget är studiens främsta primärdata. Datan har analyserats med hjälp av teorier kring företagsorganisation, transformation och process. Som slutsats för denna studie framgår det att fallföretaget besatt en öppen organisationsstruktur innan förändringsprocessen. Förändringsprocessen som ägde rum kan ses som planerad från ledningen och växte fram på grund av interna såväl som externa påtryckningar. Genom en analys av processen framgår det att det uppstod behov för förändring närden öppna organisationen växte i antal anställda, samt av att konkurrens utifrån drev framett behov av att effektivisera organisationen och dess beslutsprocesser. Fallföretaget blev sedan uppköpta av ett riskkapitalbolag, vilket fungerade som en katalysator som skyndade på förändringsprocessen. Från analysen framgår det att de förändringar som processen genererade hade skett oavsett om uppköpet hade skett eller ej. Däremot skapades starkare incitament för att nå ekonomiska framgångar med riskkapitalbolagets intåg, vilket ökade processens takt. Företagets förändringsprocess har lett till en organisationsstruktur som i dagsläget kan beskrivas som hierarkisk men med kvarlevor från den gamla öppna strukturen.

Kulturell förändring avser i organisationer samspelet mellan identitet och kultur. Dynamiken visar hur organisationsidentitet inverkar på hur medlemmar engagerar sig till eller motstår kulturell förändring i organisationen. Fokuset på ledningens roll inom området har lämnats underminerad trots dess centrala påverkan. Denna studie analyserar hur ledningen arbetar med framställningen av organisationsidentitet som framgångsrikt kan stödja förändring av organisationskulturen. Det insamlade empiriska materialet består av intervjuer med personer som har en ledande position på Handelsbanken samt tio enkätsvar från medarbetare på två avdelningar. Studien visar att Handelsbanken fortsätter vara starkt förankrad i traditionella värderingar och egenskaper som sammanställer organisationsidentiteten, samtidigt som ledningens framställning och implementering av identitet utgår från organisationens anställda. Empirin konstaterar att Handelsbanken minimerar risken för anställdas motstånd till kulturell förändring genom att säkerställa en grundnivå av förändringsbenägenhet. Samtidigt redogörs att ledningen tillförsäkrar framgångsrik förändring genom att implementera identitet med hjälp av de medlemmar som anses vara inflytelserika och har makten att driva förändring.

Syftet med studien är att undersöka och sammanställa hur utvecklingssamtalet inom skolan, samt samtalet mellan hem och skola har förändrats genom åren. Syftet är också att visa på hur pedagoger och föräldrar upplever dagens samtal. Jag har i denna undersökning använt mig utav intervjuer som arbetsmetod, och som underlag till studien ligger intervjuer med fyra föräldrar med barn mellan sju och tolv år, samt fyra pedagoger med olika lång erfarenhet inom läraryrket. I intervjuundersökningen framgår det att utvecklingssamtalet upplevs olika beroende på vilka egna erfarenheter och vilken roll man har i samtalet. Både lärare och föräldrar upplever att utvecklingssamtalet är en samverkan mellan hemmet och skolan, där elevens utveckling kommer främst. Nyckelord: skola, hem, samverkan, utveckling, samtal, utvecklingssamtal.

Fritidspedagogens yrkesroll har genomgått stor förändring över sin tid och främst i samband med integreringen med skolan. Studiens syfte var att belysa fritidspedagogers upplevelser kring förändringar i yrkesrollen med en avgränsning på de senaste 30 åren. Detta studerades genom en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med 7 olika fritidspedagoger från fyra olika verksamheter. Fritidspedagogerna har varierad arbetslivserfarenhet på 14-34 år. Frågeställningarna som arbetet syftade till att besvara är: hur upplever fritidspedagoger att yrkesrollen har förändrats under deras tid som tjänstgörande inom verksamheten?. Hur beskriver fritidspedagoger förändringar i arbetsuppgifter? och hur upplever fritidspedagoger att förändringar i fritidshemmets lokaler har påverkat deras förutsättningar att utföra sitt arbete?. De analytiska begreppen som vi har använt är profession, professionalisering, legitimitet, auktoritet och autonomi. Resultatet visar på en mångfasetterad bild kopplat till variation inom fritidspedagogernas tjänster, hur länge de har arbetat inom yrket samt vilken skola de arbetar inom. Vidare visar resultatet att yrkesrollen tidigare upplevdes innefatta mer frihet och utrymme att genomföra det läroplanen beskriver som meningsfull fritid. Detta sätter pedagogerna i relation till de ökade barngrupperna, integreringen med skolan samt att de numera har tjänster som innebär att de har förlagd tid både på fritidshemmet och skolan. En slutsats är att fritidspedagogens yrkesrollen alltmer liknar lärarens. / The professional educator's professional role has undergone major changes over time, especially in connection with integration with the school. The purpose of the study was to highlight the experiences of leisure teachers about changes in the professional role with a delimitation over the past 30 years. This was studied through a qualitative survey in the form of semistructured interviews with 7 different leisure teachers from four different activities. The leisure teachers have varied work experience in 14-34 years. The questions that the job aimed at responding to is: How do leisure teachers experience that the vocational role has changed during their time as a service in the business? How do leisure teachers describe changes in tasks? and how do leisure teachers experience that changes in the recreation center's premises have affected their ability to perform their work? The analytical concepts we have used are profession, professionalism, legitimacy, authority and autonomy. The result shows a multifaceted image related to variation within the leisure teachers' services, how long they have worked in the profession, and what school they work in. Furthermore, the result shows that occupational roles were previously perceived to include more freedom and space to complete what the curriculum describes as meaningful free time. This places the educators in relation to the increased children's groups, integration with school, and that they now have services that mean that they have spent time in both the recreation center and the school. One conclusion is that the professional education role of the leisure teacher is increasingly similar to the teacher.

I takt med att världen blir mer globaliserad ökar kraven på förändring vilket innebär fler omorganisationer (Braun et al. 2017). Problemet är att de flesta omorganisationer misslyckas, exempelvis leder hela 60 procent till en minskad produktivitet, och det beror huvudsakligen på ett motstånd från medarbetare (Heidari-Robinson & Heywood 2016). De flesta omorganisationerna leder dessutom till arbetsrelaterad stress och oro (Szücs 2004). Tidigare forskning har således visat på konsekvenser av omorganisationer för såväl medarbetare som organisationer, men de flesta studier utgår ifrån organisationens perspektiv. Syftet med den här studien var därför att kartlägga, tolka och förklara hur medarbetare anser att deras motivation påverkas av en större omorganisation i en komplex och föränderlig omvärld. Studien utfördes som en kvalitativ fallstudie av en nybildad enhet på ett tjänstemannakontor i en svensk kommun, ca fem månader efter etableringen av en större omorganisation. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan tematiskt med ett abduktivt förhållningssätt, där empiri analyseras tillsammans med Maslows (1943) behovstrappa, Herzbergs (2003) tvåfaktorsteori, och Ryan och Decis (2000) självbestämmandeteori. Studien kom slutligen fram till att medarbetarna påverkats av individ- och organisationsberoende påverkansfaktorer. De individberoende påverkansfaktorerna delades vidare upp i två underkategorier, grundläggande behov och personlig kontext. De grundläggande behoven var, likt i självbestämmandeteorin, motivations-internaliserande, således fick behoven medarbetarna att internalisera organisationens mål som sina egna. Den personliga kontexten bestod av, för organisationen, externa faktorer som påverkade medarbetarnas motivation, exempelvis det distansarbetsläge som följde Covid-19 pandemin. Medarbetarnas motivation påverkades således inte bara av omorganisationen. Organisationen kunde dock delvis mildra och utnyttja de individberoende faktorernas motivationspåverkan. Vidare fanns det ingen inbördes prioriteringsordning mellan påverkansfaktorerna och specifika händelser kunde både motivera och demotivera medarbetarna. Mänskliga behov var således individberoende men antaganden och värderingar tenderade dock att följa medarbetarnas organisationsursprung. / As the world becomes more globalized, the demands for change increase, which means more reorganizations (Braun et al. 2017). The problem is that most reorganizations fail, for example, as much as 60 percent leads to reduced productivity, and it is mainly due to resistance from employees (Heidari-Robinson & Heywood 2016). In addition, most reorganizations lead to work-related stress and anxiety (Szücs 2004). Previous research has thus shown the consequences of reorganizations on both employees and organizations, but most studies are based on the organization's perspective. Therefore, this study aimed to map, interpret, and explain how employees believe that their motivation is affected by a major reorganization in a complex and changing world. The study was carried out as a qualitative case study of a newly formed unit at a white-collar office in a Swedish municipality, approximately five months after the establishment of a significant reorganization. The empirics were collected through semi-structured interviews and then analyzed thematically with an abductive approach, where empirics are analyzed together with Maslow's (1943) Hierarchy of Needs, Herzberg's (2003) Two-Factor Theory, and Ryan and Decis's (2000) Self-Determination Theory. The study finally revealed that employees are affected by individual and organization-dependent influencing factors. The individual-dependent influencing factors were further divided into two subcategories, basic needs and personal context. The basic needs made the employees internalize extrinsic motivation, as they do in the self-determining theory; Thus, employees internalized organizational goals as their own. The personal context otherwise consisted of, for the organization, external factors that affected the employees' motivation, such as the work-from-home situation that followed the Covid-19 pandemic. The motivation of the employees was thus not only affected by the reorganization. However, the organization could partially mitigate and utilize the individual influencing factors' motivational effect. Furthermore, there was no hierarchy of prioritization between the influence factors, and specific events could both motivate and demotivate employees. Human needs were thus individual-dependent, however, assumptions and values tended to follow the employees' organizational origins.

This thesis aims to examine certain aspects of military development in Sweden in the late 19thcentury, a period when efforts were made in to improve overall military capability. Writings by Hugo Raab, an influential military officer who served as the first chief of the reformed Swedish general staff, was chosen to represent this development. By studying source material mainly omitted from previous research this thesis offers an original contribution to the established historiography on military development in Sweden. It does so by examining how Raab perceived developments in contemporary warfare and how his thinking was affected by Prussian influences. The studied source material consists of lecture manuscripts composed by Raab in 1873 and utilized in his teaching at the Marieberg War Academy. These were examined through qualitative content analysis, which made it possible to direct attention to the relevant dimensions of the manuscripts. This method relies on its analytical categories, which in this thesis were based on the theory of revolutions in military affairs and previous research on late 19th century. The results show that Raab observed several developments in contemporary warfare. These were mainly caused by new weaponry such as rifled, rapid-firing and breechloading rifles. Increased firepower affected several aspects of tactics applied on the battlefield. These findings challenge aspects of previous research on Raab’s military thinking insofar that they nuance understanding about his perception of the role of technology in military development. The findings also support other aspects of previous research, such as Raab’s view on the importance of introducing general conscription. Furthermore, this thesis establishes that Raab’s military thinking to some extent was influenced by Prussian examples. Even thoughthe results in this study indicates a general shift regarding military influences in Sweden, Raab does not indulge in romanticizing idolization of the Prussian military. His analysis remains critical and focused on aspects of military utility. To further understand 19th century military development in Sweden, more research is needed on both theoretical and practical aspects of military development and how these were influenced by international examples. Raab proves a perfect case study in this regard.

Sammanfattning  Titel: Motstånd i förändringsprocesser. En studie om organisatoriska påverkansfaktorer. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen), i ämnet företagsekonomi. Författare: Elin Pajuvirta och Elin Yttersted Handledare: Svante Brunåker Datum: 2024-Januari Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur organisatoriska faktorer kan tänkas påverka anställdas benägenhet till att inte vilja acceptera och delta i förändringsprocesser. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med ett abduktivt synsätt. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 12 respondenter. Studieobjektet är en organisation inom vårdbemanning, som under år 2022 genomgått ett företagsförvärv, vilket är studiens undersökta förändringsprocess. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att organisatoriska faktorer såsom ledarskap, företagskultur och kommunikation har påverkan på anställdas förändringsvilja. Organisationen har genom öppen kommunikation varit mer framgångsrik vid implementeringen av förändringen. Samtidigt finner studien att de anställda blir motiverade till förändringsprocessen vid öppen företagskultur där ledarna har fokus på att göra de anställda delaktiga i förändringen.  Anställda är mer benägna att acceptera och delta i förändringsprocessen när det sker ett samspel mellan de organisatoriska faktorerna: företagskultur, ledarskap och kommunikation.Företagskultur, ledarskap och kommunikation kan användas som ett verktyg för organisationer att motivera anställda om motstånd föreligger.Motstånd bör beaktas som ett verktyg för organisationer att förbättra processen genom att iaktta de utmaningar som uppkommer i samband med förändringsprocesser.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med en förståelse för motstånd som ett nödvändigt fenomen som organisationer inte bör sträva efter att eliminera totalt.  Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan å ena sidan undersöka individuella faktorer för att se hur dessa kan tänkas påverka medarbetarnas benägenhet till att delta i förändringsprocesser, där fokuset ligger på individers personligheter, erfarenheter och förutsättningar. Vidare forskningen kan å andra sidan undersöka chefers ledarskapsstilar och dess olikheter för att tydliggöra mönster mellan ledarskapet och individers acceptans till förändring.  Nyckelord: Motstånd, Organisatorisk förändring, Motivation. / Abstract Titel: Resistance in change processes. A study on organizational influencing factors Level: Bachelor's thesis Author: Elin Pajuvirta and Elin Yttersted Supervisor: Svante Brunåker Date: 2024-January  Aim: The purpose of this study is to investigate how the organizational factors may affect employees' propensity to not want to accept and participate in change processes. Method: The study is based on a qualitative research method with an abductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with 12 respondents. The object of study is an organization in healthcare staffing, which in 2022 underwent a company acquisition, which is the study's investigated change process.  Result & conclusion: The results of the study show that organizational factors such as leadership, corporate culture and communication have an impact on employees' willingness to change. Through open communication, the organization has been more successful in implementing changes. At the same time, the study finds that the employees are motivated to the change process in an open corporate culture where the leaders focus on making the employees participate in the change. Employees are more likely to accept and participate in the change process when there is an interaction between the organizational factors: corporate culture, leadership and communication.Corporate culture, leadership and communication can be used as a tool for organizations to motivate employees if resistance exists.Resistance should be considered as a tool for organizations to improve the process by observing the challenges that arise in connection with change processes. Contribution of the thesis: The study contributes with an understanding of the fact that resistance is a necessary phenomenon that organizations should not strive to eliminate completely. Suggestions for future research: The conclusion of the study is that organizational factors such as corporate culture and leadership are important for organizations to successfully implement changes. Where communication, as an organizational factor, has a greater role in ensuring that the implementation of the change process does not fail. A further conclusion is that corporate culture, leadership and communication can be used as a tool for organizations to motivate employees if resistance exists. Keywords: Resistance to change (RTC), Organizational Change, Motivation.

The purpose of this study was to examine how Swedish media describes women´s sport and female athletes. More exactly, how three Swedish newspapers describe women´s sport and female athletes through three different time periods. The time periods are based on The Swedish Sports Confederation´s description of the history of sports in Sweden: The Gender Differentiation phase (1920-1945), the Build-up Phase (1945-1970) and the Integration Phase (1977-1999). The second purpose of the study was to examine how the description of women´s sports and female athletes change or remain over time, as well as how the descriptions reinforce or question gender norms. Therefore, four questions were sought to be answered by the thesis: How do the articles describe women´s sports? How do the articles describe female athletes? What change/continuity can be found in the article’s description of women´s sports and female athletes? And, in what way have the articles contributed to maintaining or questioning female gender norms? The research material used for the study was newspaper articles that were published in three Swedish newspapers: Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The examination of the articles was based on a qualitative analysis of a symptomatic nature. Yvonne Hirdman´s gender system theory and norm-critical theory were used to analyse the articles´ descriptions of women´s sport and female athletes. The theoretical approach gave the right tools to discuss how the articles´ contributed to maintaining or questioning female gender norms. The result of the study shows that the newspaper articles that were published during the Gender differentiation phase describe women´s sports and female athletes in a gender-discriminatory order, that also reinforces prevailing female gender norms. Unlike those articles, the articles that were published during the Build-up phase describe women´s sports and female athletes in a two-sided manner. The articles partly describe women´s sport in the same manner as the articles published during the Gender differentiation phase, partly in a nuanced way with descriptions that portray women´s sport and female athletes as strong, fast, and resilient. The descriptions therefore follow the evolution of women´s sports during the time period, and both reinforces and questions female gender norms. The articles that were published during the final phase mostly described women´s sports and female athletes in a positive way. The earlier descriptions that were based on women´s appearance and normative characteristics disappeared. The articles that were published during the Integrations phase describe the female athletes based on their sports performance. Finally, the results show that the articles´ descriptions undergo change while traces of continuity remain. The descriptions reinforce and question gender norms in all phases, but in different ways.

Sammanfattning Bakgrund:Stroke beskrivs som en utav de största folksjukdomarna. Stroke är en neurologisk sjukdom som delas in i två olika grupper, hjärninfarkt och hjärnblödning. Hjärninfarkt uppstår i 85 procent av strokefallen medan hjärnblödning sker hos 15 procent av de drabbade. Stroke förändrar livet för individen genom bland annat funktionsnedsättningar och begränsningar i vardagen. Psykisk påfrestning uppstår även då stroke kan föra med sig förändrad personlighet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vuxna personers upplevelser av sin livssituation efter en stroke.Metod: Studien baserade sig på en allmän litteraturöversikt och utgår ifrån en kvalitativ metod med induktiv ansats. Åtta vetenskapliga artiklar inkluderades och analysen genomfördes utifrån Dorothea Orems egenvårdsteori.  Resultat: Dataanalysens resultat gav två huvudteman. (Behov av rehabilitering och återhämtning) samt (Behov av anpassning till det nya livet efter en stroke). Under behov avrehabilitering och återhämtning ingick subteman professionell hjälp och kroppsliga förändringar. Under anpassning till det nya livet efter en stroke ingick subteman som socialt stöd, Jobb och ekonomiska resurser samt rädsla för framtiden och hopp.  Slutsats: Studien belyser att personer får en förändrad vardag efter en stroke på grund avsjukdomens psykiska och fysiska påverkan. Genom att få förståelse för vuxna personensupplevelse av sin livssituation efter en stroke kan sjuksköterskan erbjuda en god personcentrerad vård.

I teorin bakom förändringsarbete i organisationer finns det flera olika aspekter att ha i beaktning för att nå ett så lyckat resultat som möjligt. Vad som är ett lyckat resultat för dessa projekt är varierande och subjektivt tolkbart mellan olika personalgrupper och hierarkiska nivåer som kan tycka olika. Genom denna uppsats följer vi ett förändringsprojekt för en process i en tillverkande fabrik och har genom tidigare forskning valt ut fem aspekter att belysa under planeringen, genomförandet och till slut vid resultatet för projektet. Dessa fem aspekter är: 1) styrning, 2) ledarskap, 3) medbestämmande, 4) teknik och 5) information och kommunikation. Utöver dessa fem utvalda aspekter framkom även att tid, övergripande prioritering, syfte och motivation (eller vinning) för förändringsarbetet kom att spela stor roll för slutresultatet. Vad resultatet av denna uppsats kom att påvisa var att de olika hierarkiska grupperna i projektorganisationen hade olika sätt att se på och prioritera de utvalda aspekterna. Huruvida projektet blev lyckat eller ej fanns det delade meningar om mellan den taktiska ledningen, operativa personalen och projektledaren. Efter projektets avslut blev den nya processen fullt implementerad i verksamheten. / In theoretical viewpoints of working with changing conditions in organizations, there are several different aspects to consider in order to achieve gratifying result. What can be considered a successful result for these projects is varying and subjectively interpretable between different internal groups and hierarchical levels that may have different opinions. Through this essay we look at a change management project for a process at a manufacturing plant and from results of previous research we have selected five aspects to consider during the course of this project. The five aspects are: 1) management, 2) leadership, 3) co-determination, 4) technology and 5) information and communication. In addition to these five selected aspects, we also found that considering time, priority, purpose and motivation for the project played a major part for the end result. What the result of this essay will come to show is that different hierarchical groups in the organization of the project had different viewpoints and ways of prioritizing the selected aspects. Whether the project was a success or not, opinions were several depending on what staff force to ask. After the project was finished and submitted, the new process was fully implemented in the organization.