Studiens syfte är att undersöka hur implementeringen av en modell i allmänhet och mindset i synnerhet upplevs av medarbetarna i en specifik organisation samt se till huruvida modellen anses vara levande. Syftet bör uppnås genom att besvara frågeställningen; Hur väl har implementeringen lyckats i organisationen, vilka förtjänster och hinder kan man se? Den valda metoden är kvalitativ och empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Studien är dessutom uppbyggd utifrån en induktiv infallsvinkel. Därmed ligger utgångspunkten i insamlad data som vidare har jämförts med funnen teori. Flera faktorer belyser att respondenterna använder sig av mindset i sitt dagliga arbete trots att reflektionen och medvetenheten kring det inte är så tydlig. Exempelvis framstår öppen kommunikation och goda relationer som förtjänster till att kunna arbeta utefter mindset. Framträdande faktorer som kan upplevas som hinder är tidsbrist och kulturkrockar. Resultatet visar på att mindset lever i organisationen och att implementeringen därmed är lyckad.

No description available.

Both contemporary research in History of Religions and current public debate tell us that Christianity as a religious form is challenged in today’s society. Nevertheless, Christianity is often present in secular artistic expression such as fictional literature. The purpose of this paper is to examine how God is portrayed in two late-modern Swedish novels, Djävulen och Gud by Mare Kandre (1993) and Boken by Niklas Rådström (2013). The examination is based on a hermeneutic method using close reading in order to answer the questions asked. The result of the examination shows that God in the late-modern novels is portrayed as a figure with shifting emotions, and in both novels God goes through changes which are in some ways similar. The creator’s understanding for the human beings increases the more he learns about the humans and their free will and the closer to humanity he gets.

Organizations today face changes continuously as the society, the surroundings and the technology change. The information technology used in organizations has become essential, where intranets are a big part of it. Many organizations embrace social intranets, and these kind of changes has an impact on the members in the way they work, handle information and communicate. As many organizations and the members in it face new kinds of changes, they also face new kinds of challenges. This paper presents an interview study at Smurfit Kappa Kraftliner in Piteå, whom are about to go through a change process unlike any other change they have ever gone through before. For the first time, managers will with the help from an IT consultant firm change the intranet with an agile way of working towards a possibly social intranet. This study focuses on intranets, organizational change, agile ways of working and social intranets. The aim is to learn about the challenges that change process will meet. The respondents have different opinions about how much the change of intranet means as well as what outcome a social intranet would have in the organization. Conclusions have been made that the greatest challenge the managers have is to decide what exactly needs to be done and how it needs to be done. Also, the discrepancies between the respondents show that the intranet needs to be seen as a common concern throughout the whole organization to involve members and to make the change process successful.

No description available.

Syfte Syftet med studien är att beskriva och förklara hur redovisningspraxis utformas från en föreslagen redovisningsstandard.  Problem Hur utformas redovisningspraxis kring den föreslagna leasingstandarden ED/2013/6 inom Scaniakoncernen?  Metodologi Denna studie är baserad på kvalitativ metod. En etnografisk studie har genomförts, vilket inkluderar intervjuer och observationer.  Teoretisk referensram I denna studie används förändringsteorier, vilket innebär Burns institutionella teori tillsammans med teorier om maktbaser och motiv för att kunna studera förändringen som en process.  Slutsats Redovisningspraxis utformades av Scanias redovisningsspecialist med influenser av deras rapporteringsansvarige och investeringsansvarige. Detta kunde genomföras i och med redovisningsspecialistens tidigare profession och hans nuvarande position inom Scania. Motiven som drev redovisningsspecialistens påverkan på redovisningspraxis var främst de politiska motiven av vad revisorerna skulle godkänna.

Vi hör idag mycket om hur skola, vård och hemvård inom den offentliga sektorn allt mer kritiseras för sitt arbete. En del väljer att säga att New Public Management, en ny styrreform som svept över världens offentliga organisationer, är anledningen. I denna uppsats är syftet att undersöka en kommunal hemvårdsorganisation i Sverige som genomgått ett antal förändringar som påverkat många delar av verksamheten. Genom att uppmärksamma New Public Management och dess tillhörande komponenter såsom strävan efter kostnadseffektivitet och formen av en företagsmodell har en studie förts kring hur förändringen påverkat organisationen, och om den skapat några utmaningar. Studien bygger på Nyinstitutionella teorier som behandlats av Göran Ahrne och Apostolis Papakostas[1]. Även relationella organisationsteorier av Meyer & Rowan[2] samt DiMaggio & Powell[3] har haft en betydande grund för analysen. Med ansats i detta teoretiska material har använts en kvalitativ metod och det har genomförts en intervjustudie verksamma personer inom hemvårdsorganisationen. Det studien har visat är att en del organisationer är mer känsliga för förändring än andra. Vidare spelar förutsättningarna för organisationen stor roll, och det visade sig att en förändring är beroende av att dessa finns. Att organisationer börjar likna varandra allt mer idag visade sig i studien då den studerade organisationen tvingas balansera ett upprätthållande av kärnverksamheten men samtidigt vara innovativ och konkurrenskraftig med begränsade förutsättningar.

Today there is a growing interest in research on concrete practice within organizations, which has implications for the understanding of how performance management works. New control ideals are often introduced in an organizational and socially embedded practice, where taken for granted assumptions about what is right and wrong or good and bad actions are already established. Governance can ideally be seen as an interaction between structure and actor, where the former both guides and limits the conduct of the latter. However, in this thesis I can show that local actors can act differently and exhibit resistance in interactions with their superiors, thus they are not as passive as the ideal assumes. The theoretical framework is based on Giddens' structuration theory that stresses there is a dialectical relationship between structure and actor. (New)institutional theory contributes to get insights into the participants' behavior and that meaning is shaped by wider institutional influences. The empirical data in this thesis consists of two studies; an inter-organizational care chain project and a study in assisted living. Both studies were carried out as case studies where qualitative interviews, observations, and various official documents have been used. In the care chain project the aim is to produce knowledge about how a change process has been undertaken to promote the development of a seamless chain of care between different healthcare providers. The assisted living study examines how the interaction between actor and structure manifests at three critical events. Within the work units (the actors) knowledge and practices are established, based on care ideals. Economically administrative ideal (the structure) is based on a hierarchical approach in which goals and metrics are linked to budgets, activities and standards and where decision-making is decoupled from the actual work. This decoupling can make the work more clearly measured, monitored and streamlined, thus keeping players accountable for their actions and achievements. The actors are seen as cogs in a machine rather than as insightful and engaged. Therefore they are assigned to an inconspicuous place in the framework that the financial administrative ideal has determined. This ideal is the cornerstone of New Public Management (NPM) and holds the private sector as a model in terms of management, steering and control of a business. Although local actors can exhibit resistance towards this ideal, they still are limited by its authoritative power of determining the allocation of resources. / Det finns idag ett ökat intresse inom forskningen för den konkreta praktiken inom organisationer, vilket får konsekvenser för förståelsen av hur verksamhetsstyrning går till. Vid införandet av ett nytt styrideal sker detta i en organisatorisk och socialt inbäddad praktik, där det redan finns etablerade ”ta-för-givet” antaganden om vad som är rätt och riktigt, bra eller dåligt handlande. Styrning kan ses som ett samspel mellan strukturer (makronivå) och aktörer (mikronivå) och där strukturen såväl vägleder som begränsar aktörernas handlande. Jag kan dock visa att aktörer försöker och vill göra annorlunda, vilket innebär att de inte alltid utgör ett redskap i den styrandes hand. Avhandlingens teoretiska utgångspunkter bygger dels på Giddens struktureringsteori och det dialektiska förhållandet mellan struktur och aktör, dels på nyinstitutionell teori som bidrar med insikter om att aktörers agerande och meningsskapande även formas och påverkas av bredare institutionella influenser.   Det empiriska materialet i avhandlingen utgörs av två studier; ett interorganisatoriskt vårdkedjeprojekt och en studie inom hemtjänsten. Båda studierna har genomförts som fallstudier där kvalitativa intervjuer, observationer och olika officiella dokument använts.  I vårdkedjeprojektet är syftet att bidra med kunskaper kring hur ett förändringsarbete har bedrivits för att främja utvecklingen av en gränslös vårdkedja mellan olika vårdaktörer.  I hemtjänststudien undersöks hur samspelet mellan aktör och struktur tar sig uttryck vid tre kritiska händelser, där strukturen i form av ett ekonomiskt administrativt ideal anger ramar och villkor för hur arbetet skall utföras. Inom hemtjänstenheterna finns etablerad kunskap och rutiner, som bygger på ett omsorgsideal.  Det ekonomiskt administrativa idealet utgår från ett hierarkiskt perspektiv där mål och mätetal kopplas till budgetar, aktiviteter och standarder och där beslutsfattandet är frikopplat från själva utförandet av arbetet. Genom denna särkoppling kan arbetet tydligare mätas, övervakas och effektiviseras och på så sätt hålla aktörerna ansvariga för sina handlingar och uppnådda resultat.  Aktörerna ses som kuggar i ett maskineri snarare än som insiktsfulla och engagerade i den sociala strukturen.  De tilldelas därför en undanskymd plats i det ramverk som det ekonomiskt administrativa idealet innebär. Detta ideal utgör en hörnsten i det som kallas för New Public Management (NPM) och som har det privata näringslivet som förebild vad gäller ledning, styrning och kontroll av en verksamhet. Jag kan dock visa att de lokala aktörerna kan handla annorlunda och uppvisa motstånd i interaktionerna med sina överordnade, de är inte så passiva som idealet utgår från.  Men då aktörerna inte har en absolut frihet att agera som de vill kommer de ändå att begränsas av den auktoritativa makten eftersom det är den som avgör vilka resurser som verksamheten tilldelas.

Bakgrund: År 2011 fick cirka 58 000 människor i Sverige diagnosen cancer. Antalet människor som drabbas ökar och varje år avlider cirka 21 000 människor till följd av sjukdomen. Sjukdomen orsakar lidande vilket medför att den drabbade är i behov av förståelse. Forskning kring cancersjukas upplevelser efter att ha fått besked att deras tid i livet är utmätt på grund av terminal cancer är  begränsad.                  Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av förändring i livsvärlden då cancern övergår till ett terminalt tillstånd.                 Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex självbiografier. Innehållet analyserades med hjälp av Lundman och Graneheims innehållsanalys (2004).  Resultat: Tre kategorier framträdde: Fysisk och social förändring, Inställning till livet med kontroll och hopp i fokus samt Känslor i relation till sjukdom. Kategorin fysisk och social förändring behandlar förändring av den levda kroppen och mellanmänskliga relationer. Kontroll var en central del då avsaknad av kontroll medförde känslan av maktlöshet. Hopp var viktigt för att behålla livslusten. Terminal cancer medförde negativa känslor som ångest, men även betydelsefulla känslor såsom välbefinnande och mening.          Slutsatser: Tillståndet medförde omfattande förändringar i livsvärlden. Känslan av att vara begränsad och maktlös framkom, men även upplevelsen av att uppskatta livet på ett annat sätt än tidigare.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de används i organisationerna, för att skapa en förståelse för vilken betydelse digitala verktyg har för organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi också öka förståelsen för hur implementeringen av dessa digitala verktyg för intern kommunikation i organisationer påverkar förutsättningarna för hur ledarskap kan bedrivas. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie, där intervjuer med sex respondenter från sex olika organisationer ligger som grund för det empiriska materialet. Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer är av stor betydelse för den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen består av flera olika komponenter, och de viktigaste är E-mail, intranät och Lync och organisationerna bedriver största delen av sin kommunikation med hjälp av den virtuella strukturen. Ledare har goda förutsättningar att använda de olika verktygen för att kommunicera och den virtuella strukturen ger framförallt förutsättningar som möjliggör ett kommunikativt och transformativt ledarskap. Det är viktigt att man planerar strategiskt för och integrerar den virtuella strukturen, precis som man planerar för den interna kommunikationen på ett strategiskt plan. Vi konstaterar att en organisations interna kommunikation påverkas positivt av en väl implementerad virtuell struktur. / The purpose of this study is to identify the virtual structures in organisations, and how they are being applied in order to create an understanding of the level of importance these digital tools have for the organizations internal communication. We also want to increase the understanding concerning how this implementation of digital tools affects the conditions for how leadership can be conducted. This essay is a qualitative study, where six different interviews, with six different organisations, lay the foundation for our material. The result showed that the virtual structure is of great importance for the internal communication. The virtual structure consists of many different components, where the most important ones are e-mail, intranet and Lync and the organisations internal communication is mostly build by this virtual structure. The leaders of the organisations have good conditions for using these different tools for communication, and the virtual structure provides them with tools for developing a communicative and transformal leadership. It is important to strategically plan and integrate the virtual structure, just like you plan for the internal communication on a strategic level. We state that an organisations internal communication is positivily affected by implementing a virtual structure.