I Vara kommun samverkar både stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att få fiberbredband på landsbygden. Ett stort förändringsprojekt som involverar många människor och som behöver kommuniceras på ett bra sätt för att skapa förståelse, motivation och engagemang. Syftet med den här uppsatsen har varit att beskriva förändringskommunikation och att kartlägga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förändringsprocess. Dessutom har syftet varit att få ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det här förändringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade på upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrån de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet. Dessutom har en kartläggning av bakgrund, aktörer och kommunikationskanaler skett via informanter som har varit aktuella. Författaren har själv varit engagerad i projektet. De kommunikationskanaler som aktörerna har använt sig av har varit elektroniska, skriftliga och muntliga. Engagemang, förväntningar och relationer är de 3 tema som den tematiska analysen resulterade i och har varit underlag för att beskriva upplevelsen av kommunikationen. Kommunikationen upplevs ha varit som en bergodalbana, där förtroendet har gått upp och ner. Det förutsätts att kommunikation fungerar men det är viktigt att ledningen redan på den strategiska nivån lyfter upp förändringskommunikationen. / Vara municipality interact at both national, regional, local government and citizens in a project to get fiber broadband in rural areas. A major change project involving many people and need to communication in a good way to create understanding, motivation and commitment. The purpose of this paper was to describe change communication and to identify the different actors and communication channels involved in a process of change. In addition, the aim has been to benefit from the experience of the communication that has occurred in this change project in Vara Municipality. Focus of the study resulted in a qualitative design and selection of respondents who responded to the experience of communication made by the representatives who have been active in the project. In addition, a survey of the background, actors and communication channels occurred via informants who have been relevant. The author herself has been involved in the project. The communication channels that participants have used have been electronic, written and oral. Commitment, expectations and relationships are the 3 theme that the thematic analysis resulted in, and has been a basis for describing the experience of communication. The communication is perceived to have been as a rollercoaster, where thrust has gone up and down. It assumed that communication works but it is important that management already on the strategic level work with change communication

The purpose of this paper is to investigate and analyze the role ofcommunication in change processes based on change expertsexperiences. The purpose will be accomplished by answering thefollowing research questions: How can organizations create a highchange readiness? How are leader- and coworkership used as strategicresources in change processes? How does the organizational cultureaffect the planning and implementation of change initiatives?The theoretical framework presented in this paper concludes thatcommunication is important for a successful change initiative and thatchange is consistent in organizations. Therefore it becomes increasinglyimportant for organizations to raise their change readiness in order toconduct successful change initiatives.A qualitative study was conducted with respondents from five Swedishorganizations. The results from the interviews were analyzed andcompared to the theoretical framework. The result of the study showedthat all organizations had a similar approach to change communication.They also predict the same future obstacles and challenges for changecommunication. The study also showed that the organizations use oldercommunication models that don’t take the receivers interpretations intoconsideration.The findings conclude that the organizations can gain a higher changereadiness by focusing on the activities that takes place in between thechanges. The organizations must also develop the necessarycommunication channels that allow the coworker to communicate andthereby strengthening the degree of participation in the change processon their behalf.

Problemområdet som denna studie behandlat är behovet av organisationsförändringar inom kommunala organisationer och hur dessa kan genomföras på ett lyckat sätt. Syftet med studien har varit att utifrån enhetschefers berättelser beskriva och analysera betydelsen av dialog och kommunikation i planerandet och implementerandet av organisationsförändringen “Heltid - En del av helheten”. För att tillgodose studiens syfte har forskningsfrågor besvarats och berör enhetschefers upplevelser av involvering med ett riktat fokus på kommunikation i förändringsprocessens förberedande fas, samt enhetschefers upplevelser av förutsättningar till att implementera organisationsförändringen. Studien har genomförts i samarbete med Umeå kommuns utvecklings- och ledningsgrupp. Ett kombinerat urval har gjorts av relevanta informanter med ett inledningsvis målinriktat urval som övergått till snöbollsmetod. Empirin har införskaffats med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer som spelats in och transkriberats i sin helhet. Studiens resultat har visat vilka konsekvenser ett rationellt synsätt på förändringsprocesser, kommunikation och informationsspridning kan få. Misslyckandet med att delaktiggöra enhetschefer i den förberedande fasen har resulterat i en svag förändringsplan. Vidare har en ineffektiv kommunikation mellan övre ledning, enhetschefer och Umeå Kommunal resulterat i en förvirring och mångfaldig tolkning kring begrepp och betydelse av förändringen för specifika verksamheter. Vilket har försvårat rollen som förändringsagent för vissa enhetschefer samt minskat förändringsberedskapen inom organisationen. Den bristande förändringsberedskapen har tagit sig i uttryck genom att vissa medarbetare uppvisat motstånd i form av ifrågasättande och ryktesspridning. De enhetschefer som lyckats bäst med att implementera heltidsinförandet är de som haft förutsättningarna att tolka förändringsinformationen rätt, samt haft en god relation av tillit till sina medarbetare. I linje med nämnda förutsättningar har ett behov uttryckts av att ge rätt stöd till rätt enhetschef tidigt i processen för att möjliggöra en effektiv implementering.

Vår fallstudie undersöker genom kvalitativa intervjuer vilken roll förändringskommunikation vid en organisationsförändring har för medarbetares meningsskapande samt deras osäkerhet. Fem medarbetare som nyligen varit delaktiga i en organisationsförändring vid Uppsala Kommun har genererat empiriskt material i syfte att analysera de samband som beskrivs i teorin. Resultatet visar att kommunikation från chefer är viktigt för att medarbetare ska acceptera en förändring, skapa mening, minska ifrågasättande samt för att situationer där osäkerhet kan uppstå inte ska skapas. Individuell och inlyssnande kommunikation som är sammanhängande genom hela förändringen verkar ha störst betydelse. Däremot finner vi att medarbetare inte nödvändigtvis behöver uttala eller känna osäkerhet trots att de på grund av förändring och bristande kommunikation kan befinna sig i en osäker situation. Förändringskommunikation är inte heller ensamt bidragande till medarbetares mening och hantering av förändring; Gemenskap med medarbetare och individuell vana med förändring är två ytterligare bidragande faktorer som verkat ha minskat osäkerheten kring förändringen.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

The area of Järvafältet in the northern parts of Stockholm is one of the many large-scale investments into Swedish residency executed in the 60’s and 70’s, and which got the name Miljonprogrammet. Not until today these buildings have been restored, and frustration has been brewing in these areas for some time. Järvadialogen is the name of a communication program connected to the housing restoration in the area of Husby, which is a part of Järvafältet, and functions as a promotional and informational dialogue between residents in the area and those responsible for the communication program. The cultural diversity in the area of Husby is significant, and with theories on intercultural communication, change communication and power we study the performed communicative process and the manner in which it is received. How is the communication program Järvadialogen shaped and performed, and how are the messages sent received and interpreted? This following study looks at how the communication program Järvadialogen is designed and carried out, as well as how the communication is received. It questions what happens to the opinions? and by performing an extensive text analysis complemented by personal interviews along with group interviews the study explores both sender and receiver perspectives. Methods and theories bring to light the importance of building a relationship among sender and receiver, power relations and change communication. Cultural aspects are evaluated and criticized in regards to communication performance, and more specifically this study shows that the existing frustration in connection to the communication program in Husby is not a result of miscommunication, but of a sense of exclusion, which originates in socio- and economic differences. / Dagens Sverige präglas av en ökad mångfald där samhällsdebatten allt oftare behandlar frågor om integration, segregation och utanförskap. I samband med upprustningen av miljonprogrammen, Järvalyftet, Vision Järva 2030, har Järvadialogen uppkommit som kommunikationsinsats. Kritik har dock riktats mot kommunikationsarbetet relaterat till upprustningen av Järvaområdet. Vi vill därför analysera hur förändringen kommunicerats till de boende på Järva i relation till upprustningsprojektet Järvalyftet. Vår studies frågeställning är: Hur har Järvadialogens kommunikationsgenomförande sett ut och mottagits bland boende i Husby? Med hjälp av teorier inom interkulturell kommunikation och strategisk kommunikation analyserar vi textmaterial som distribuerats i olika forum med koppling till dialogen, samt analyserar genomförda intervjuer med boende och ansvariga för Järvadialogen. Resultatet av detta har blivit en studie i hur ett dialogarbete i en förändringsprocess sett ut och upplevts, samt hur man arbetat med det i detta mångkulturella Husby. Slutligen ser vi att den kritik som riktats mot Järvadialogen som kommunikationsinsats inte har sin grund i bristande kommunikationsarbete, ett aktivt relationsarbete har skett med fokus på lokalförankring i området. Vi ser snarare att det bristande kommunikationsarbete kommer från ansvariga politiker då många boende idag vänder sig till Svenska Bostäder för att få svar på exempelvis frågor gällande skolan och brottslighet i området. Återkoppling från politikerhåll avseende samhällsfrågor och hur de åtgärdas har varit bristfällig och därför bidragande faktor till den kritik Järvadialogen fått.

This study examines how change communication can assist in transfer of training by asking the following research questions: How can theories about change communication be used to increase transfer of training in further training? How does the relation between the course Lösningsfokus i skolan (Pedagog) and current research about transfer of training look like? What kind of communication can improve transfer of training? The theoretical framework consists of theories about transfer of knowledge and three theories about change communication: change communication in child care, conversations of change and diffusion of innovation. The importance of actually talking about the change in the workplace brings all the theories together. The study is conducted through a case study where further training for teachers constitutes the case. Data has been gathered through mapping of communication channels, observation and three qualitative interviews. The data has been interpreted through theoretic analysis.Findings in this study conclude that change communication can assist in transfer of training when the process reaches the work place by supporting managers and staff in taking the right actions – for example starting a conversation about how to implement the new knowledge and act accordingly.