<p>Uppgiften var att undersöka en maskins prestanda genom</p><p>att identifiera brister och föreslå förbättringar.</p><p>Alla rostfria stålband som skall genomgå process i valsverk eller bandslip måste först prepareras i banduppbyggnaden. I denna maskin svetsas strips till bandets ändar. Det möjliggör valsning av hela bandlängden. Förutom svetsning lindas band på stålkärna. Ett krav då nästkommande processer är konstruerade för kärnsystem.</p><p>Huvuduppgiften med detta examensarbete är att undersöka om banduppbyggnaden lindar band med tillräcklig kraft inför nästa processteg, eftersom Outokumpu Thin Strip Nyby sett problem i valsverk och bandslip med svagt lindade band.</p><p>Mätningar genomfördes på den utrustning som drar bandet genom linan. Resultatet visar att tunna stålband är svåra att bromsa, vilket medför att kraften som byggs upp i bandet blir för låg. Det ökar risken att haspelrepor uppkommer i band när de processas i</p><p>efterföljande maskiner. Det ökar även risken för att band måste lindas om då valsverk har svårigheter att valsa ett för löst lindat band. Förutom svag bromsverkan på tunna band identifierades även ett antal andra problem, såsom obefintlig automation för inställningar av bromskrafter, otillräcklig bandstyrning av grova band med mera.</p><p>Utifrån de identifierade problemen skrevs kravlistor och önskemål på offerter gällande</p><p>uppgraderingar av utrustning. Offerter har sedan ställts mot varandra enligt kravlistorna och diskuterats.</p><p>Rekommendationerna som avslutar examensarbetet innehåller bland annat en offert på ett nytt S-bromsverk som kan höja bromskraften. Rekommendationer innehåller även en offert på tjockleksmätare som ökar kontroll av felaktig tjocklek på bandändar. Den sista</p><p>offerten som rekommenderas är en ny pelarsvängkran som kan förenkla hanteringen av strips.</p>

Uppgiften var att undersöka en maskins prestanda genom att identifiera brister och föreslå förbättringar. Alla rostfria stålband som skall genomgå process i valsverk eller bandslip måste först prepareras i banduppbyggnaden. I denna maskin svetsas strips till bandets ändar. Det möjliggör valsning av hela bandlängden. Förutom svetsning lindas band på stålkärna. Ett krav då nästkommande processer är konstruerade för kärnsystem. Huvuduppgiften med detta examensarbete är att undersöka om banduppbyggnaden lindar band med tillräcklig kraft inför nästa processteg, eftersom Outokumpu Thin Strip Nyby sett problem i valsverk och bandslip med svagt lindade band. Mätningar genomfördes på den utrustning som drar bandet genom linan. Resultatet visar att tunna stålband är svåra att bromsa, vilket medför att kraften som byggs upp i bandet blir för låg. Det ökar risken att haspelrepor uppkommer i band när de processas i efterföljande maskiner. Det ökar även risken för att band måste lindas om då valsverk har svårigheter att valsa ett för löst lindat band. Förutom svag bromsverkan på tunna band identifierades även ett antal andra problem, såsom obefintlig automation för inställningar av bromskrafter, otillräcklig bandstyrning av grova band med mera. Utifrån de identifierade problemen skrevs kravlistor och önskemål på offerter gällande uppgraderingar av utrustning. Offerter har sedan ställts mot varandra enligt kravlistorna och diskuterats. Rekommendationerna som avslutar examensarbetet innehåller bland annat en offert på ett nytt S-bromsverk som kan höja bromskraften. Rekommendationer innehåller även en offert på tjockleksmätare som ökar kontroll av felaktig tjocklek på bandändar. Den sista offerten som rekommenderas är en ny pelarsvängkran som kan förenkla hanteringen av strips.

Konceptet Lean har sitt ursprung från industrin men används idag även inom andra sektorer, exempelvis inom vård- och omsorgsarbete. Denna studie behandlar en socialförvaltnings implementering av konceptet som de kallar Ständiga förbättringar. Syftet med studien är att ur ett chefsperspektiv få kunskaper om specifika framgångsfaktorer för implementering och fortsatt arbete med Ständiga förbättringar i enheterna. Studien genomfördes genom intervjuer av enhetschefer som har, eller påbörjat implementeringen av konceptet i sina enheter. Resultatet visar på betydelsen av enhetschefens roll som drivande, förmåga att anpassa arbetssättet till den egna enheten samt synen på Ständiga förbättringar som en ständigt pågående process. Vidare visar resultatet att tydliga verktyg, eldsjälar samt arbete med delmål och uppföljning är viktiga aspekter. Vi har under studien insett att det måste ske en förändring av organisationskulturen för att implementera ett nytt och hållbart arbetssätt.

This thesis has been conducted at Volvo Bussar AB under a period of ten weeks. Within the organization Volvo, the work is conducted with leaders and teams on every level; from production to top management. They have three tasks, besides executing their daily work, they are expected to actively work on improving their individual work as well as themselves as persons. The two latter are future value adding activities for the organization. When doing so, however, it has been noticed that they often lose the grasp of their daily work. The question that consequently arises is why this happens. Is it because of lack of time or it is because the co-workers do not have the competence and simply do not know how they are to execute the three tasks? Or, is it because the motivation to execute the three tasks is not enough? With this in regard, the statement of issues for this bachelor thesis were the following: how can the conditions for leaders and the team be improved, in order for them to execute these three tasks. To find out why the execution of these three assigments did not always succeed, the decision was taken to conduct a survey and interview study in real life and at the plants. The aim for this was to find differences and similarities between the plants, and based on this, develop recommendations for improvement. Before the interviews and surveys were implemented, a lot of facts where gathered with the purpose of creating a solid foundation to compare the results with. One pilot interview was also done before the real ones to process the questions. The plants which were selected to participate were Braås (Volvo Construction Equipment), Borås (Volvo Bus Corporation) and Skövde (Group Trucks Operations). After the interviews and surveys were conducted, compiled and analyzed, areas of improvement could be made clear. The thesis contains a number of recommendations in different areas for Volvo Bus Corporation in order to improve the current conditions of the team and the leaders. Areas for improvement are communication, diversity and development. Furthermore, we recommend the Volvo Group to place the team and their professional development in focus. The development team will be enriched with knowledge and find it easier to meet their leaders. All this contributes to conditions for improvement of the three tasks. Finally, the Volvo Group should aim to work more with the monitoring of leadership and also develop a strategy for how to respond, include and support agency staff.

SAMMANFATTNING Titel: Ständiga förbättringar i offentlig sektor - En studie kring att skapa kundvärde genom medarbetarens delaktighet i verksamhetens processer   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Dannebrant och Terese Karlsson Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2015 - Augusti Syfte: Kraven på offentliga organisationer gällande kostnadsreducering har ökat samtidigt som medborgarna kräver högre kvalité på de tjänster som erbjuds. Detta har lett till att offentliga organisationer i allt större utsträckning visat intresse för de styrkoncept som finns inom den privata sektorn. Därav fann vi det intressant att se hur man inom en offentlig organisation åstadkommer ökad effektivitet och kundnöjdhet, med hjälp av styrverktyget ständiga förbättringar. Uppsatsen syftar således till att belysa hur arbetet med ständiga förbättringar drivs inom offentliga organisationer och då särskilt genom medarbetarens delaktighet i verksamhetens processer för att åstadkomma kundvärde. Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie av en offentlig myndighet. Studien har antagit ett hermeneutiskt synsätt och är av kvalitativ art då syftet med uppsatsen är att beskriva och tolka samt skapa förståelse för arbetet med ständiga förbättringar i en offentlig organisation. Vidare har en deduktiv ansats antagits. Den teoretiska referensramen bygger till stor del på vetenskapliga artiklar. Empirisk data har samlats in genom intervjuer med chefer och medarbetare från två olika verksamhetsdelar inom den offentliga myndigheten. Tidigare forskning som vi studerat jämförs och analyseras därefter med det insamlade empiriska materialet. Resultat &amp; slutsats: Vår studie indikerar att arbetet med ständiga förbättringar har sin grund i företagskulturen och medarbetarens förankring i densamma. Därav är företagskulturen avgörande för hur väl arbetet med förbättringsarbete förstås av medarbetaren och faller ut inom en offentlig organisation. Vår fallstudie indikerar att den förbättringsmetod man väljer att tillämpa har betydelse för engagemang och förståelse för arbetet med ständiga förbättringar. Vidare har framkommit att medarbetaren behöver ha förståelse för hur verksamhetens processer fungerar för att kunna utföra processen på ett likartat sätt varje gång, vilket är nödvändigt för att kunna bibehålla och utveckla ett kontinuerligt förbättringsarbete. Vidare ger studien indikationer på att återkoppling till medarbetaren i kombination med utbildning för det koncept som tillämpas är faktorer som är av betydelse för att arbetet med ständiga förbättringar ska falla väl ut inom en offentlig organisation. Förslag till fortsatt forskning: Studien indikerar att företagskulturen har stor påverkan gällande framgångsrik implementering av ständiga förbättringar. Därav skulle vi finna det intressant att göra en djupare analys av rådande företagskultur inom en offentlig myndighet och ta reda på hur man driver arbetet med att förändra företagskulturen. Uppsatsens bidrag: Studien indikerar att medarbetaren vid tillämpning av en hybridmodell tenderar att sakna insikt om att man utöver vardagsförbättringar även har möjlighet att genomföra övergripande förändringar. Vidare ger studien indikationer på att förståelsen för ett processorienterat synsätt tenderar att saknas hos medarbetaren. Slutligen är återkoppling i kombination med utbildning för det koncept som tillämpas en förutsättning för att arbetet med ständiga förbättringar ska falla väl ut inom en offentlig organisation. Nyckelord: Ständiga förbättringar, offentlig organisation, processer, medarbetaren och kundvärde

The purpose of this thesis is to identify and investigate reference times for regularmaintenance work activities at the department responsible for maintenance ofunderground loaders at company LKAB:s mine in Kiruna, Sweden. The study is athesis of 15 credits at Uppsala University and has been carried out over 10 weeksduring the spring 2016. The majority of the work has been carried out on site. For a long time the underground loaders department has been struggling withrecurring breakdowns. Which affect the production in the mine and is a burden forthe maintenance personal. To live up to the expectations of the customer and be ableto plan the work procedures with better precision the department now wants to geta better picture of how much the planning of the maintenance work affects thedepartment, both in time and costs. The goal with the study is to proposeimprovements of how to minimize the time for maintenance work. The study has looked at internal statistics from 2015 and used it to map out whichactivities that have the biggest influence on the department. The first selectionresulted in six procedures which are carried out on the two types of loaders from SANDVIK that the company uses. The chosen activities are bucket replacement, tiltcylinder replacement, lift cylinder replacement and front and rear axle replacement.Due to the limitation of time for the study one of these six activities were chosen fora deeper analysis. The choice, after discussion with the mentor Sandy Doull at LKAB,fell on front and rear axle replacement. The conclusion after the study is that there are big opportunities for improvementsfor the department responsible for the underground loaders at LKAB. Workingactively with follow ups and implementing the Lean tool 5S they can reduce waste,variation and to improve productivity for all the work procedures. Improvements thatcould lead to big economic profits by reducing downtime in production and improveworking conditions for maintenance personal during the work procedures.

Continous improvements (ständiga förbättringar, framöver förkortat CI) har under senare år fått ett stort fokus inom svenska organisationer – först inom tillverknings-industrin och senare inom tjänstesektorn och offentlig sektor. Breddningen av verksamheter som fokuserar på dessa små, kontinuerliga förbättringar innebär också att det även är komplexa, kunskapsintensiva organisationer som använder sig av CI. Majoriteten av den forskning som utförts inom områden relaterade till CI gäller standardiserade och styrda arbetsuppgifter. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv har jag därför valt att studera hur arbetet med CI utformas i en kunskapsintensiv organisation. Hur förhåller sig utformningen av CI då jämfört med de ideal som finns i befintlig litteratur? Som metod för datainsamlingen har jag använt mig av repertory-grid som är en variant av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet från den studerade organisationen och deras arbete med CI visar på en stor överensstämmelse med tidigare forskning. Det är dock några områden som avviker, framförallt när det gäller lärande och reflektion. I idealfallet är CI ett systematiskt, kontinuerligt och kumulativt arbetssätt som bygger på medarbetarnas engagemang. I en kunskapsintensiv organisation är det framförallt den kumulativa delen som inte uppfylls.

Dagens samhälle ställer allt högre krav på kvalitet och miljö, dessa ställer i sin tur krav på marknaden. Därför behövs företag utvecklas och arbeta med ständiga förbättringar för att möta dessa krav. Ett enkelt sätt för att kunna svara mot kraven är att börja arbeta med ISO standarder. Detta används sen som ett verktyg för att kunna kontrollera och styra sitt kvalitetsarbete. Problemet med mindre företag är oftast kostnadsaspekten och kraven från leverantörer och kunder. Det finns olika kvalitetsledningssystem men det mesta kända är ISO 9000, som utgår från åtta ledningsprinciper. Dessa används som hjälp för att kunna styra och förbättra processerna i systemet och fortsätta att arbeta med ständiga förbättringar. Dessa är inga krav utan bara en ledstjärna för att se om organisationen är på rätt väg. Däremot om organisationen skall bli certifierad måste den uppfylla ISO 9001 kraven. Detta arbete ger en inblick på hur ett litet eller medelstort företag skulle kunna gå tillväga för att påbörja sitt arbete med ett kvalitets- och ledningssystem och på sikt även bli certifierade. Vidare kommer arbetet beskriva ta upp teori kopplat till ISO 9000 och vad som ett företag behöver tänka på vid ett införande av ett sådant system.

Genom att generera ständig förbättring kan en organisation vara konkurrenskraftig och fortsätta anpassa sig till en föränderlig värld. Förslagsystem är ett sätt att involvera hela organisationen i arbetet med ständiga förbättringar. Genom medarbetarna uppdagas idéer och förslag som är relevanta för den dagliga verksamheten och genererar inkrementella förbättringar som resulterar i utveckling och innovation. Syftet med studien var att undersöka hur förslagsystemet i ett konsultbolag kunde utvecklas för att hantera och organisera förbättring. Tidigare studier visar hur förslagsystem byggs på två organisatoriska pelare, företagskultur och företagsstruktur. För att kunna skapa en ändamålsenlig hantering och organisering av förbättringsförslag behövde därför både strukturella och kulturella aspekter av förslagsystemet undersökas. Studien initierades med att kartlägga fallföretagets förslagsprocess för att skapa en övergripande bild av den befintliga strukturen. Därefter togs de kulturella aspekterna i beaktning genom medarbetarnas uppfattningar av förbättringsarbetet och förslagsprocessen. Genom tematisk analys upprättades koder, faktorer och teman som redogör centrala områden för ett förslagsystem och dess framgång. De identifierade kulturella och strukturella aspekterna av förbättringsförslag användes sedan för att beskriva förslagsarbete i en ny modell. De rekommendationer som togs fram för fallföretagets fortsatta arbete ansågs till stor del påverka strukturen för förslagsystemet. Genom att formulera en målsättning som på ett enkelt sätt redogör syftet med organisationens förbättringsarbete skapas en förståelse för vad förbättringsarbetet önskar uppnå. Att reflektera kring organisatoriska förutsättningar samt hur engagemanget från ledning och medarbetare fungerar genererar förståelse för kulturella och strukturella aspekter som företaget har att förhålla sig till. Fallföretaget PlantVision, som konsultbolag, behöver särskilt undersöka hur de ska hantera timdebitering kontra förbättringsarbete för att medarbetarna ska motiveras att arbeta med båda. Timdebiteringen visade sig påverka medarbetarna i deras arbete med förbättringar då konsulter förväntas debitera arbetade timmar till kund och inte fokusera på interna förbättringar. Samtidigt måste organisationen fortsätta förbättras för att vara konkurrenskraftiga, och i en konsultverksamhet bör konsulterna involveras i förbättringsarbetet eftersom de har kontakten med kunden. Medarbetarna bör därför motiveras till att arbeta med en kombination av timdebitering och förbättringsarbete. Det är även värdefullt att analysera engagemanget för förbättringsarbete, både bland ledning och medarbetare för att kunna avgöra hur de ska fortsätta motiveras till att engagera sig i ständig förbättring. För att skapa ytterligare struktur i förbättringsarbetet upprättades ett nytt förslagsystem online som ett förslag på hur PlantVision kan hantera förbättringsförslag på ett effektivare sätt. Ett förslagsystem som främjar transparens och struktur samt ökar den interna kommunikationen mellan medarbetare och ledning antas medföra ett förbättringsarbete som drivs av medarbetarna. Studien visar på att konsultbolag har specifika förutsättningar som bör tas i beaktning vid upprättande och utvecklande av förslagsystem. I övrigt redogör studien hur målsättning, engagemang, transparens och struktur samt kommunikation bygger ett framgångsrikt förslagsystem och lägger grunden för inkrementellt förbättringsarbete.

<p> </p><p>Syftet med detta arbete, som bedrivits på DB Schenker Sverige i Önnestad, är att skapa ett underlag som främjar en implementation av arbetssättet Lean Production inom transportbranschen. Anledningen till att Schenker vill börja arbeta efter Lean är att de under en längre tid haft svårt att höja sin kvalitet och effektivitet. Det huvudsakliga målet med arbetet har varit att:</p><ul><li>på ett enkelt och robust sätt i samförstånd med ledningen skapa en grund för hur arbetet med Lean Production ska implementeras</li></ul><ul type="disc"><li>skapa tydliga och enkla mätetal/måltal för att följa upp de olika avdelningarnas produktivitet</li></ul><ul><li>utforma en terminallayout som är anpassad till Lean Production där städning, avvikelser, flöden och säkerhet tydliggörs</li><li>skapa en arbetsmodell för hur Lean Production ska kunna tillämpas fullt ut</li></ul><p> </p><p>Det största argumentet när företag strävar efter att bli Lean är att sätta kunden i centrum samt att "skapa tänkande människor". Genom att sätta kunden i centrum och "skapa tänkande människor" så skapas effektiva arbetsplatser där verksamheten förebygger slöseri, skapar processtänkande, tänker på miljö och säkerhet, service och tjänster och en kultur bildas som främjar delaktighet från personalen.</p><p> </p><p>Detta examensarbete har drivits som en fallstudie, främst för att författaren har arbetat ensam, även för att utgångspunkten från Schenkers sida var att göra ett grundarbete för att Lean Production skulle kunna implementeras på distriktet med så heltäckande information som möjligt.</p><p> </p><p>De huvudsakliga resultaten av detta arbete är följande:</p><ul><li>ny terminallayout där ordning och reda (5S) har tillämpats</li><li>genom att 5S har tillämpats har en grund för Lean Production och standardisering av arbetsplatsen skapats, som är det fundamentala för ständiga förbättringar</li><li>genom 5S visualiseras avvikelser</li><li>förbättringsmöten och förbättringstavla för de olika avdelningarna</li><li>förbättrad säkerhet</li></ul><p> </p><p>En av de väsentliga slutsatserna i detta arbete består av en arbetsmodell för hur arbetet med implementeringen av Lean Production går tillväga. Utöver det innefattar arbetet rekommendationer för Schenker och deras framtida arbete med Lean Production.</p> / <p> </p><p>This project constitutes the Master thesis within the School of Innovation, Design and Engineering at Mälardalen University. The project has been carried out at DB Schenker Sweden in Önnestad and the aim of this work is to provide as a basis for enhancing the implementation of Lean Production within the transportation sector. The reason why Schenker would like to begin work after Lean is that for a long time they have been unable to raise their quality and efficiency. The main objectives of this work have been:</p><ul><li>in a simple and robust way, in agreement with the management to create a foundation for the progress of the Lean Production implementation</li><li>clear and simple metrics / targets to follow up the various departments' productivity</li><li>develop a terminal layout that is adapted to Lean Production where cleaning, deviations, flows and security is made clear </li><li>create a working model of how Lean Production is to be applied in full</li></ul><p> </p><p>The main argument when companies strive to be Lean is to put the customer at the center and "create thinking people". By placing the customer at the center and "creating thinking people" effective workplaces where the activity will prevent waste, creating process thinking, thinking of the environment and safety, service and services and a culture is formed to promote the involvement of staff.</p><p> </p><p>This thesis has been driven as a case study, one reason is because the author has worked alone and the basis from Schenker was to make the foundation work so Lean Production can be implemented at the district with so complete information as possible.</p><p> </p><p>The main results of this work are:</p><ul><li>a new terminal layout where 5S has been applied</li><li>since 5S has been applied the basis for Lean Production and standardization of the workplace has been created which is the basis for continuous improvements</li><li>since 5S has been applied deviations get visualized</li><li>improvement meetings and improving scoreboards for the different departments</li><li>improved safety</li></ul><p>One of the essential conclusions of this work consists of a working model for the implementation progress of Lean Production. In addition the work includes recommendations for Schenker and their future work with Lean Production.</p>