No description available.

No description available.

Bakgrund:  Enligt arbetsmiljöverket har arbetsmiljön kraftigt försämrats inom vård och omsorg. Att arbeta med akut sjuka patienter på en akutmottagning ställer stora krav på snabbt och säkert omhändertagande och arbetsbelastningen kan variera. Detta kan påverka sjuksköterskans egna hälsa och arbetsmiljö. Syfte: Syftet med denna intervjustudie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av vilka faktorer som påverkar arbetsmiljön på en akutmottagning, hur det påverkar dem samt vilka förbättringsåtgärder de ser. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 13 sjuksköterskor som var verksamma på två akutmottagningar. Analysen genomfördes med innehållsanalys för att få fram skillnader och likheter i sjuksköterskornas upplevelse. Resultat: Sjuksköterskornas arbetsmiljö upplevdes många gånger som stressande, att arbetsbelastningen var hög och att det saknades vårdplatser på avdelningarna, vilket resulterade i minskat flöde på akutmottagningen. Stöd från kollegorna och arbetsgivaren, att bli sedd och hörd av patienterna samt att ha kompetens, gjorde att det var lättare att hantera dålig arbetsmiljö. Sjuksköterskorna såg flera förbättringsåtgärder men upplevde att dessa inte var på individnivå utan främst låg på organisatorisk nivå. Slutsats: Det fanns en stark koppling till att hög arbetsbelastning och dåligt patientflöde ledde till sämre arbetsmiljö. Kolleger var den största faktorn som gjorde att arbetsmiljön var hanterbar. Förbättringsåtgärder som ledde till att sjuksköterskornas arbetsbelastning minskade kunde göra att arbetsmiljön på akutmottagningarna kraftigt förbättrades.

Sammanfattning Examensarbete i logistik för civilekonomprogrammet, 30 hp. Kurskod 4FE19E VT 2016 Författare - Hanna Altsäter och Klas Lundvall Handledare - Petra Andersson Examinator - Helena Forslund Titel - Att synliggöra det dolda- En fallstudie om dolda skador i Elektronikbolagets materialflöde av tv-apparater Bakgrund - Muha (2012) menar att det förekommer en ökad oro bland tillverkare och distributörer som levererar känsliga produkter kring dolda skador i materialflödet. Elektronikbolaget har upplevt en ökning på dolda skador, skador som ej syns på förpackningen och därmed inte upptäcks förrän vid uppackning av produkten. Filip (2013) menar samtidigt att produkter som inte når upp till kundens förväntningar riskerar att ge negativa konsekvenser, något som Elektronikbolaget vill undvika. Syfte - Syftet är att kartlägga Elektronikbolagets flöde av tv-apparater från lager till återförsäljare för att identifiera kvalitetsbrister och de zoner där dolda skador riskerar att uppstå. Syftet är också att identifiera typer av dolda skador samt orsaker till dessa på tv-apparater. Utifrån förekommande kvalitetsbrister är sedan syftet att ge förslag på förbättringsåtgärder för dolda skador, med målet att minska antalet skador för Elektronikbolaget. Metod – Studien har en kvalitativ strategi och för att besvara studiens syfte har författarna gjort en fallstudie på Elektronikbolaget. Empiri har samlats in genom observationer, fokusgrupp och intervjuer. Slutsatser – I Elektronikbolagets flöde av tv-apparater har kvalitetsbrister inom följande riskzoner identifierats: lagerhantering, mottagning och förflyttning inom lagret, sampaketering, transport och lossning samt utleverans. I kapitel 4 har typer av dolda skador och möjliga orsaker diskuterats. För att minska antalet dolda skador och kostnaden för dessa har lämpliga förbättringsåtgärder tagits fram. De som bör prioriteras är riktlinjer för hantering, utökat samarbete vid lastning samt öka direktleveranser. Elektronikbolaget bör även underlätta mätning och uppföljning för dolda skador. Brister och riskzoner, orsaker, typer och förbättringsåtgärder sammanfattas sedan i tabell 9, se avsnitt 6.1.1.

No description available.

Problems: How does Volvos CE: s four Swedish plants work with investment appraisals? Does the work differ between the plants? If differences exist, what can be improved in order to make the work more uniform?   Purpose: To map the work with investment appraisals at Volvo CE: s four Swedish plats, to analyze differences in work between the plants and give proposals to a more homogenous working. Method: A method of qualitative nature. The study mainly contains raw data from semi structured interviews. Secondary data, such as internal policy documents and documentation of completed investment projects, has supplemented the raw data. Analysis: The mapping shows significant differences in work with investments between Volvo CE: s Swedish plants. A big difference between the plants is the extent of which they use investment appraisals in the investment process. Common to all plants are the deficiencies in establishing post calculations. Conclusions: Study proposals for improvements that will lead to a more homogenous work include that project managers at each plant in the future should work for a common project model. Proposals also include that a Business Case containing a common calculation template with investment calculations shall be made in the investment projects. Post calculations are also recommended at projects which a Business Case has been made. The post calculations will allow a comparison between forecast and outcome. Finally, it is proposed that an investment council with representatives from each plant is formed. / Problemfrågor: Hur arbetar Volvos CE:s fyra fabriker i Sverige med investeringskalkyler? Skiljer sig arbetet åt mellan fabrikerna? Om skillnader finns, vad kan förbättras för att göra arbetet mer enhetligt? Syfte: Att kartlägga arbetet med investeringskalkyler på Volvo CE:s fyra svenska fabriker, analysera skillnader i arbetet mellan fabrikerna samt ge förslag till ett mer homogent arbetssätt. Metod: En kvalitativ metod har använts där huvuddelen data utgjorts av primärdata i form av intervjumaterial från semistrukturerade intervjuer. Sekundärdata, såsom interna styrdokument och dokumentation från avslutade investeringsprojekt, har sedan kompletterat studiens primärdata.  Analys: Kartläggningen visar tydliga skillnader i arbetet med investeringar mellan Volvo CE:s svenska fabriker. En stor skillnad mellan fabrikerna är i vilken utsträckning investeringskalkyler används i investeringsprocessen. Gemensamt för samtliga fabriker är också bristerna i upprättandet av efterkalkyler. Slutsats: Studiens förslag till förbättringar som skall leda till ett mer homogent arbetssätt är bland annat att projektledare på respektive fabrik i framtiden bör arbeta efter en gemensam projektmodell. Det finns också förslag på att ett Business Case innehållande en gemensam kalkylmall med investeringskalkyler skall upprättas vid investeringsprojekt. Efterkalkyler rekommenderas också på de projekt där ett Business Case upprättats, då efterkalkylerna möjliggör en jämförelse mellan prognoser och utfall. Slutligen föreslås att ett investeringsråd med representanter från samtliga fabriker bildas.

Bakgrund: Det finns många processer som är viktiga för att ett lager ska fungera så optimalt som möjligt. En av dessa processer spelar stor roll för att en lagerverksamhet ska vara effektiv och denna är plockprocessen. Fungerar inte denna process väl – påverkas kunden på ett negativt sätt. Kunder nuförtiden ställer höga krav på varorna eller produkter som de beställer och vill att dessa produkter ska levereras snabbt med en precision i tid och utan fel, samt att göra produkter tillgängliga på marknaden på ett kostnadseffektivt sätt, därför är det viktigt att effektivisera orderplockprocessen som ska i sin tur minska ledtider.   Syfte: Studiens syfte är att föreslå åtgärder för att effektivisera orderplockprocesser av högfrekventa artiklar och identifiera placering av artiklar som ska vara dubbellagda för att minska ledtider.   Metod: All nödvändig information har samlats in genom att använda kvalitativ och kvantitativ data och  med hjälp av två typer intervjuer: semi-strukturerade och ostrukturerade, samt deltagande observationer för att initiera processkartläggning. Vidare utfördes beräkningar för att identifiera högfrekventa artiklar som bör ligga på två plockplatser och till slut gavs några förbättringsförslag för att förbättra plockprocessen.   Slutsatser: I analys till fråga ett, identifierades 59st nya artiklar som måste vara dubbellagda, därefter gavs det förbättringsförslag på att effektivisera orderplockprocessen genom att byta ut de gamla högfrekventa artiklar mot de nya. I analys till frågeställning två som handlar om uppföljning av dubbellagda artiklar gav författaren några förbättringsförslag som skulle underlätta uppföljningsprocessen  och effektivisera den genom att införa paternosterlager.

Bakgrund och problem: Offentlig förvaltning- och upphandling omsätter årligen omfattande summor i Sverige. Totalt spenderas kring 634 miljarder per år av svenska kommuner på inköp och upphandlingar som främst regleras av EU-direktiv och LOU. Långsiktig hållbarhet är någonting som ligger i tiden och Växjö kommuns marknadsföring med slogan ” Europas grönaste stad” kräver att kommunen har ett genomgående hållbarhetstänk i sin verksamhet. Offentlig upphandling är ett av de viktigaste styrmedlen för att uppnå samhällhällspolitiska mål. För att kunna uppfylla detta är det essentiellt att ställa rimliga och hållbara krav i upphandlingsprocessen. Vad som är det är inte alltid glasklart och ofta lättare sagt än gjort. Hur nyttjar Växjö kommun den offentliga upphandlingsprocessen för att få upprätthålla en social, miljömässig och ekonomisk långsiktig hållbarhet? Syfte: Syftet med denna studie är att komma med förslag som utvecklar och förbättrar Växjö kommuns hållbarhetsarbete i upphandlingsprocessen, med utgångspunkt i teori kring hållbart inköp. Metod: Studien tillämpar ett positivistiskt vetenskapligt synsätt med deduktion som angreppssätt. Djupare förståelse för inköp och hållbarhet var två av målsättningarna med studien varpå den är att betrakta som av mer kvalitativ karaktär. Detta har genomförts genom en fallstudie och diverse intervjuer. Slutsats: Växjö kommun bedriver ett gediget och kontinuerligt hållbarhetsarbete i sin upphandlingsprocess och värnar om att behålla positionen som ”Europas grönaste stad”. Detta arbete fungerar i stora drag väl, författarna har dock identifierat diverse problem i upphandlingsprocessens olika steg. Dessa problem innefattar bland annat bristfällig uppföljning, otydlig ansvarsfördelning samt tidsbrist. / Background and problem: Public management- and procurement in Sweden every years converts substantial amount of money. Every year a total spend of 634 billion SEK is being used by Swedish municipalities on public procurement which is mostly regulated by EU-directives and the LOU. Long-term sustainability is really something up-to-date and Växjös marketing with their slogan “Greenest city of Europe” really demand that the municipality has a thoroughgoing sustainability thinking in their activities. Public procurement is one of the most vital instrument to achieve sociopolitical goals. To be able to achieve this it is essential to create reasonable and sustainable demands in the public procurement process. What this involve is not always crystal clear and easier said than done. How does Växjö municipality utilize th e public procurement process to maintain a social, environmental and economic long-term sustainability? Purpose: The purpose with this study is to come up with suggestions on how to develop and improve Växjö municipality sustainable work in the public procurement process, with the vantage point in theory about sustainable procurement. Method: This study practice a positivistic scientific approach with deduction as a methodic approach. Deeper understanding regarding procurement and sustainability were two of the main ambitions with this study upon which it is to review as of qualitative character. This has accomplished by a case study and various interviews. Conclusion: Växjö municipality conducts a solidly and continuously sustainable work in their public procurement process and are urgent to defend their position as “Greenest city of Europe”. This work function well broadly, the authors have however identified some problems in the different steps of the public procurement process. These problems consist of inadequate follow up, unclear division of responsibilities and lack of time.

Den här rapporten redovisar resultatet av en fallstudie på projektet Göingegården som genomförs i regi av Derome Mark & Bostad. Syftet med rapporten är att kartlägga arbetsprocessen och därefter belysa var det finns felkällor och störst förbättringsmöjligheter, av vilken anledning samt vilka konsekvenser som dessa får. Rapporten belyser och åskådliggör vilka åtgärder och lösningar som bör användas och dessa åtgärder utvärderas ur ett LEAN perspektiv med fokus på tid och kostnad som effekter. För att kunna nå dit har en stor del av arbetet inriktats sig mot att förstå hur processen fungerar, hur arbetet ser ut på Derome samt synliggöra vilka avvikningar som finns och hur dessa utspelar sig i det långa loppet. Arbetet med eftersökning och felsökning består av främst av möten, intervjuer och eftersökningar om hur arbetet sker på andra företag i samma bransch. Dessa avvikelser analyserades och deras härkomst, varför de uppkommer, undersöktes och fokus låg på att hitta förbättringspunkter som är återkommande och inte bara engångsproblem. Att grundstenarna och visionerna som finns i LEAN är tätt sammanknutna med de åtgärdsförslag som redovisas i rapporten ser vi som en klar utgångspunkt. Resultatet av rapporten visar på att inom projekteringsdelen av projektet finns det brister och de flesta av dessa brister härleds komma från omodern teknik. Byggbranschen genomgår för närvarande en modernisering gällande teknik och arbetsmetoder och det gäller för främst mellanstora företag som Derome att hänga med i utvecklingen och inte hamna bakom. De förslag som lagts fram i rapporten som åtgärder är just relativt ny men beprövad teknik som utgår från ett LEAN-tänk och som var för sig löser flertalet av uppkomna problem. Åtgärderna för att förbättra processen kräver ledningens engagemang, utbildning av personal och investeringar i olika former. Vi ser att fördelarna på olika plan klart överväger den belastning och kostnad som krävs. / This report present the results of a case study on the project Göingegården rendered on directed by Derome Mark & Bostad. The report aims to identify the work process, and then highlight where there are sources of error and the greatest opportunities for improvement, for what reason and what consequences these may be. The report highlights and illustrates the measures and practices that should be used and these measures assessed from a Lean perspective, focusing on time and cost effects. In order to achieve this, a large part of the work focused towards understanding how the process works, how the work is done at Derome and visualize the deviations that exist and how they play out in the long run. The efforts to search and troubleshoot consist mainly of meetings, interviews and studies of how work is done at other companies in the same industry. These deviations are analyzed and their origins, why it occurs, sought and the focus was on finding improvement points that are recurrent and not just one-off problem. The fundamentals and visions found in LEAN are closely interwoven with the action proposed by the report, and that is a clear basis for the report. The results of the report show that the planning phase of the project, there are weaknesses and most of these defects are derived and come from outdated technology. The construction industry is currently undergoing a modernization regarding technologies and work methods and it is most relevant for medium large companies such as Derome to keep up with developments and not fall behind. The proposals put forward in the report is actions that is just relatively new but proven technology that is based on a LEAN mindset and each of which solves most of the resulting improvement points or defects. Measures to improve the process require management commitment, staff education and investment in various forms, but we see that the benefits at different levels clearly outweigh the burden and expense required.

Bakgrund och problem: I dagens globaliserade och snabbt rörande samhälle är ett tätt samarbete mellan företag och deras leverantör viktig för att fortsätta vara konkurrenskraftig. För att vara det är leveransprecisionen ett viktigt effektivitetsmått. För tillverkande företag som tillverkar mot order är det extra viktigt att effektivt kunna identifiera de artiklar som anses mest kritiska. Denna studie har behandlat identifiering av kritiska artiklar genom en integrerad klassificeringsmetod och även hur väl integrerad PM-processen är i ett kund- och leverantörsförhållande. Samtidigt behöver inte en integration innebära en hög integration därför är det viktigt att det finns förbättringsåtgärder att applicera. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ett tillverkande företag, genom integrering av flera klassificeringsmetoder, kunnat identifiera sina mest kritiska artiklar. Studien behandlade samtidigt hur PM-processen kunde tillämpas samt hur väl integrerad denna var för studiens fallföretag IV produkt i ett av deras kund- och leverantörsförhållande. Detta med avseende på leveransprecision. Slutligen behandlade denna studie även de diverse förbättringsåtgärder som IV Produkt kan vidta för att förbättra en eventuellt låg integration av PM-processen. Även denna del sett till ett av deras kund- och leverantörsförhållanden och hur dessa förbättringsåtgärder därmed kan förbättra leveransprecisionen.  Metod: En till stor del kvalitativ studie, med inslag av en kvantitativ studiedesign. Insamling av sekundärdata, i form av att skribenterna har analyserat litterära källor och vetenskapliga artiklar, bidrog till konstruerandet av de teoretiska referensramarna. Samtliga empiriska data har samlats in genom ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer och observationer hos studiens fallföretag samt hos en av företagets leverantörer. Slutsats: För den första frågeställningen har en integrerad metod av klassificeringsmetoderna ABC, XYZ, integrerad ABC/XYZ och Kraljic sammanställts för att ett tillverkande företag ska kunna identifiera de mest kritiska artiklarna. Den andra frågeställning kom fram till att det var framförallt två aktiviteter mellan IV Produkt och Leverantör 3 som hade en låg nivå av integration i PM-processen. Den tredje och sista frågeställningen kom fram till förbättringsåtgärder gällande en låg integration av PM-processen, dessa åtgärder involverade tillit, synlighet och prognoser.