<p>Även om ordet transperson är relativt nytt har det funnits könsöverskidare i alla tider. Sverige blev först i världen med lagliga könskorrigeringar 1972 och i dag går det att få ett könsbyte bekostat av staten. Men okunskapen är fortfarande stor om transpersoner, speciellt inom vården. Det medför att många känner sig dåligt behandlade och undviker att söka vård, visar rapporter. Nu arbetar bland annat RFSL för att förbättra bemötandet av transpersoner.</p>

<p>Denna uppsats behandlar frågan kring fördomar, muslimer och interaktion. Undersökningen sker genom en intervjuundersökning där respondenterna får svara på frågor som berör deras syn på muslimer utifrån deras interaktionsnivå. Tidigare forskning säger att den socialt konstruerade bilden av muslimer är negativ, och att den upprätthålls av samhället, däribland filmindustrin. Som ramverk för att undersöka detta används socialkonstruktivismen och kontaktteorin. Kontaktteorin, som introduceras av Gordon Allport, säger att interaktion mellan grupper minskar fördomar genom att grupperna interagerar som jämbördiga och med gemensamma mål. Dessa grupper beskrivs som ingroup och outgroup. Uppsatsen behandlar således om interaktionen hos respondenterna påverkar perceptionen de har av muslimer i Sverige. Slutsatsen är att interaktionen hos respondenterna påverkar uppfattningen de har av muslimer. De respondenter som hade regelbunden kontakt med muslimer, uppfattade inte gruppen i negativa termer.</p>

This partial study, being part of a future doctorial thesis, looks at the potential of education in the subject of literature to integrate the dual tasks of providing knowledge and of establishing democratic values. Two aspects of this competence for democracy are in focus here, both attributed with special importance by guiding documents, first of all to instil within the students a basic positive attitude towards a multicultural society and secondly to develop their ability for critical review of their own media culture as a source of knowledge. The aim is to explore the complexities of mediated experience in the social practices of everyday life from a multicultural perspective. The empirical material of this case study consists mainly of interviews and discussions on the themes of multiculturalism and media with six teenagers from one class at the social studies programme during their freshman year. This study presents teens of Swedish as well as foreign and dual ethnicity. Theory and concepts central to the analysis of my material are gathered from a wide variety of fields such as philosophy, sociology, media studies, history and literature. I have taken a starting point from discourse theory and its criticism of ideology with regards to the relationship between language and reality. The threat of an increasing ontological uncertainty in late modern society is often given a sense of the apocalyptic, however several theorists points to this as a necessity for the development of knowledge in the age of globalization. Discovering the presumed naturality of ones own culture and identity is the prerequisite for a nuanced view of the Other, a process in this study named narrative imagination, a concept from the philosopher Martha C. Nussbaum.

Avsikten med denna studie var att belysa hur funktionshindrade barn uppfattas av andra barn. Jag intervjuade tio barn i år 4, från två olika skolor. I den ena skolan går flera funktionshindrade elever. Jag valde att samtala med barnen utifrån 6 bilder föreställande andra barn - 4 med olika funktionshinder och 2 utan synbara funktionshinder. De slutsatser jag tycker mig kan dra utifrån det material jag har, var att alla tio respondenter hade en relativt enhetlig uppfattning om hur funktionshindrade barn tänker och känner. Skillnaden mellan skolorna var att de barn som var vana att se funktionshindrade i större utsträckning kunde identifiera olika typer av funktionshinder, och att de då i någon mån hade en klarare uppfattning om hur de tycker att funktionshindrade bör behandlas. Alla barnen jag talade med uttryckte sympati för de funktionshindrade barnen. Genomgående var också uppfattningen att funktionshindrade är det synd om, och de bör därför behandlas med extra hänsyn och respekt. Ju mer avvikande de funktionshindrade ser ut, ju mer särskilda från respondenterna upplevs de av dessa. De upplevs tänka på och tycka om att göra andra saker. Exempelvis tros funktionshindrade haft anledning att fundera över existentiella frågor i högre utsträckning, och är således inte lika materialistiska som andra barn. Barn utan synbara funktionshinder upplevs tycka om populär musik och"såpor"i tv - sådant som av respondenterna upplevs som"normalt". Detta var gemensamt för båda grupperna av barn, liksom att de gav uttryck för uppfattningen att ett avvikande yttre också innebär ett avvikande inre.

Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur diskrimineringen på arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta ståndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svårt att inkluderas på svensk arbetsmarknaden på grund av diskriminering, på grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gått genom det svenska skolsystemet står det kvar ett hinder för dem att inkluderas på arbetsmarknaden på grund av fördomar. Det är deras berättelser om den ”osynliga muren” som skiljer dem från arbetsmarknaden som är uppsatsens empiri. Arbetsgivare kan hävda att arbetet är för okvalificerat för akademiker eller att de arbetssökande saknar arbetslivserfarenhet. Arbetsförmedlingens insatser verkar  inte heller slå hål på muren. Det egna sociala nätverket innefattar inte kontakter som leder till arbete och en anställning. Utestängda från gemenskapen på arbetsmarknaden kan de unga vuxna invandrarakademiker berätta om hur de söker sig till andra invandrare i samma situation. De trivs med att dela sina upplevelser och känslor med dem. / The investigation is about young academician immigrants, who have studied engineering, economy, policy of economy, broadcast communication and business and IT management. The aim from this investigation is to look at the reasons that lead to the discrimination at the labor market, and investigate how the young academician immigrants deal with this discrimination. The main theories in this investigation are: the ethnicity, the signal and filter, Exclusion/inclusion and Habitus. The result I have reached when investigating the experience of the unemployment young graduated immigrants and the difficulties they face when getting involved or engaged in the Swedish labor market, because of discrimination and their ethnic background. Despite the fact that they don’t come from Swedish origin, but they did study at Swedish national programs still, they are excluded from the labor market, because of prejudice. The young graduated immigrants feel that there a huge gap between them and the Swedish labor market. When searching for jobs some of the employers reject giving chances to those unemployed immigrants. So the only way for them was to build a social relationship with other immigrants who might help in a way and this might also lead to difficulties at the labor market.

Cirka 4000 personer levde med HIV i Sverige år 2006. Risken för att bli smittad av HIV är liten i jämförelse med annan blodsmitta. Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och attityder i vård av HIV/AIDS-smittade patienter. Innehållsanalys användes för att analysera nio vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. I resultatet framkom vårdpersonals positiva och negativa upplevelser och attityder. En del personal hade respektfullt bemötande samt kände sig trygga och tillfredsställda i vårdarbetet. Något som bidrog till säkerheten var utbildning och erfarenhet. Det som även framkom var att personalen ofta hade fördomar som gav negativa attityder. Vanmakt och frustration upplevdes också i vården, där känslomässig stress var mer oroande än fysisk stress. Resultatet indikerade att det fanns personal som skulle undvika att vårda drabbade personer. Negativa attityder hos vårdpersonal har troligtvis sitt ursprung i bristande kunskaper. Slutsatser som dragits var att framtida forskning torde leda till åtgärder som minimerar vårdpersonals undvikande beteende vilket möjliggör alla människors lika rätt till god vård oavsett diagnos.

Syfte: Vi som studerar till fastighetsmäklare ser att fastighetsmäklarbranschen har hamnat i dålig dager. En tes vi har är att detta till stor del beror på media. En annan tes är att de flesta gliringar gentemot yrkesrollen kommer från personer som saknar erfarenhet av fastighetsmäklare. När vi tog del av statistik som tvärtemot visade att fyra av fem kunder var nöjda med sin fastighetsmäklare, bestämde vi oss för att undersöka saken djupare. Syftet med arbetet är att verifiera eller falsifiera våra två teser. Ytterst är vårt syfte att problematisera det negativa ryktet som fastighetsmäklarbranschen tycks ha.  Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod med intervjuer som bas för arbetet. Genom ett stort antal respondenter, uppdelade i två grupper, har vi kunnat göra jämförelser, både inom gruppen och mellan de två grupperna. Vi valde att intervjua bekanta till oss för att få så sanningsenliga svar som möjligt. Vi har utgått ifrån en, av oss, färdigformulerad frågemall för att sedan låta respondenten prata fritt kring frågorna. Utifrån respondenternas svar har vi lyft fram det primära budskapet från båda grupperna för att sedan diskutera dessa i uppsatsen.  Resultat &amp; slutsats: Majoriteten av nyheterna som media tar upp är negativa och när en yrkesgrupp som fastighetsmäklare är ständigt återkommande skapas misstankar i människors medvetna och undermedvetna. Vår undersökning har visat att de som saknar egen erfarenhet av fastighetsmäklare i regel har fått sina värderingar från hörsägen och media. Det är också de som är mest fördomsfulla mot fastighetsmäklare. De som har erfarenhet tycker i regel bra om enskilda fastighetsmäklare men har fortfarande kvar en del fördomar gentemot branschen i stort. Undersökningar har visat att den övervägande majoriteten av säljare och köpare är nöjda med fastighetsmäklare och det stämmer alltså inte överens med den negativa bild som media sänder ut.  Förslag till fortsatt forskning: Då vi inte har fördjupat oss i vad det är som gör kunder nöjda med fastighetsmäklare kan ett förslag till fortsatt forskning vara att fördjupa sig i vad det innebär att vara nöjd med sin fastighetsmäklare.  Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att denna studie ska bidra till en ökad medvetenhet angående problematiken med det negativa ryktet som fastighetsmäklarbranschen tycks ha. / Aim: We, studying to become Real Estate Agents, have got the notion that the Real Estate market has a bad reputation. One thesis we have is that this has a lot to do with the media. Another thesis is that most of the sneers towards the profession come from people who lack experience with Real Estate Agents. When we took part in statistics that, on the contrary, showed that four out of five clients were satisfied with their Real Estate Agent, we decided to examine the issue deeper. The aim with the thesis is to verify or falsify our two hypotheses'. The primary aim is to problemize the negative reputation that the industry of Real Estate Agents seem to have.  Method: We have used a qualitative method by conducting interviews as bas for the study. With a large number of people to interview, divided into two groups, we have been able to make comparisons both within the groups and between the two groups. The interviews were conducted with our acquaintances with the intent of reaching answers as truthful as possible. We used a preconstructed list with questions from which they could answer freely and then we chose to discuss the primary messages from both groups in our paper.  Result &amp; Conclusions: The majority of news that is brought up in the media is negative and when a group of professions, like Real Estate Agents, are constantly reoccurring it creates suspicions in people's minds. Our research has shown that those who lack experience get their values from hearsay and the media and they are also the most prejudice. Those with experience have a positive, attitude in general, towards single Real Estate Agents but they are still prejudice towards the industry. Studies have shown that most sellers and buyers are content with Real Estate Agents. This is not in agreement with the negative picture that the media show.  Suggestions for future research: We have not thoroughly examined what it means for a client to be content with his Real Estate Agent. This could be a suggestion for future research.  Contribution of the thesis: Our hope is that this study will contribute to an increased awareness regarding the problems with the negative reputation that the industry of Real Estate Agents seem to have.

Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer belysa om barn med svensk bakgrund i lågstadieåldern (d.v.s. 7-9 åringar) har fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Med ordet fördomar benämner vi uppfattningar och föreställningar om en annan grupp som stör personens kritiska tänkande. Personer med invandrarbakgrund benämns som en person som är född utanför norden och skiljer sig från den svenska normen utseendemässigt. Vi har också jämfört två klasser en utan och en med fler elever med invandrarbakgrund för att se om det visade någon skillnad i attityderna mot invandrare i de olika klasserna. Fem barn i vardera klass blev intervjuade. Barnen fick svara på ett antal relativt öppna frågor angående deras inställning och kännedom om personer med invandrarbakgrund. Elevernas svar analyserades utifrån tidigare forskning om barns utveckling och fördomars uppkomst. Utifrån barnens svar kunde vi se att de hade fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Då de båda klasserna jämfördes visade det sig att de var väldigt lika, men att man kan urskilja vissa små skillnader, dessa skillnader visade på att eleverna i klassen utan elever med invandrarbakgrund var lite mer fördomsfulla. Vi fick fram att snällhet var viktigt samt att förstå varandras språk. Barnen är också väldigt medvetna om hudfärg.

Studiens syfte är att undersöka fem personers upplevelser av integration i Östersunds kommun. Alla fem personer är födda och uppvuxna i ett annat land än Sverige och har kommit till Sverige för ungefär två år sedan. Studien lägger stor vikt på den enskildes subjektiva känslor i möten och interaktioner som äger rum i olika sociala sammanhang som t.ex. vardagssituationer eller myndighetskontakter. Studien analyserar och diskuterar huruvida personer med s.k. invandrarbakgrund känner sig integrerade och som en likvärdig del av samhället. Den tar kritiskt ställning till olika teoretiska ansatser om integration och kommer fram till att synen på personer med s.k. invandrarbakgrund måste förändras från problemsyn och krav på assimillering till resurssyn och mångfald som ska gälla på alla livsområden. Uppsatsen är utförd utifrån en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer inom följande områden: känslan av bemötandet av lokalbefolkningen, vänskapskontakter med lokalbefolkningen, upplevelser av boendesegregation, bemötandet på skola och arbetsplats, upplevelser av fördomar och diskriminering samt bemötandet av myndigheter. Studien visar att upplevelsen av integration är subjektiv och individuell. Gemensamma upplevelser är brist på social kontakt med lokalbefolkningen samt en positiv bedömning av såväl svenska statens åtgärder mot diskriminering som också Östersunds kommun introduktionsstöd för invandrare.

I Sverige diskrimineras invandrarkvinnor inte bara för att de är invandrare utan även kvinna. Det finns även en stereotyp bild av invandrarkvinnan som beskriver henne som outbildad, underordnad hemmafru. Forskning visar att denna felaktiga stereotypa bild av henne inverkar negativt på hennes chanser till arbete och på hennes situation i arbetslivet. Denna bild måste ändras eftersom det finns forskning som visar att det finns grupper av invandrarkvinnor som har lika utbildning som infödda kvinnor eller högre utbildning än dessa. Fokus för denna C-uppsats är ett antal invandrarkvinnors positiva och negativa erfarenheter av det svenska arbetslivet. Uppsatsens syfte är att belysa och förmedla vilka hinder men också chanser ett antal invandrarkvinnor möter på väg till arbete men även på sin arbetsplats, utifrån det faktumet att de är invandrarkvinnor. Genom semistrukturerade intervjuer har jag fått ta del av deras upplevelser från arbetslivet. Mina informanter anser att språket ses som den faktorn som har mest betydelse för invandrarkvinnans möjligheter att komma in i arbetslivet. Informanterna tycker dock att arbetsgivare överdriver språkets betydelse när en invandrarkvinna inte får jobb. Även andra faktorer inverkar på hennes jobbmöjligheter och på hennes situation i arbetslivet. Gruppen invandrarkvinnor är heterogen och det är fel att de ses som en homogen grupp. De har olika bakgrunder och därmed olika förutsättningar att lyckas i det svenska arbetslivet.