The aim of this study was to examine and compare two municipalities’ approaches to deal with men’s violence as a social problem. Further the aim was to analyze social workers’ opinions about interventions for men who practice violence in heterosexual relationships. The study has got a qualitative approach and we did a subjective selection where we chose to apply semi-structured interviews with social workers who work with domestic violence. These interviews were exercised in two different sized municipalities, because we aimed to get information if the work with violent perpetrators differs in the larger and the smaller municipality. We chose to perform three interviews in the larger municipality and two in the smaller. More specifically the aim of the study was to examine what kind of interventions and work methods that were characterized for the organizations and how the preventive work with men’s violence against women were performed in the municipalities. Further we wanted to compare the social workers’ opinions about the interventions for men who practice violence against women. We have adopted a new institutional perspective as a theoretical basis for our analysis. We found in the study that the big difference between the municipalities and their work with violent perpetrators was that the larger municipality had an underlying organization apart from the social service that performed the work. In the smaller municipality the work was integrated with other work tasks on the social service office. Similarities in the municipalities were that the social service offered individual treatment to the perpetrators and they were inspired by ATV: s way of manage violence. Both municipalities aimed to work preventively spreading knowledge in order to make men’s violence visible.

No description available.

Fallolyckor är en vanlig orsak till skador hos äldre vilket leder till stort lidande för den enskilde. Dessutom medför fallolyckor hos äldre stora kostnader för samhället. När antalet äldre ökar så kommer också lidandet och kostnaderna orsakade av fallolyckor att öka. Sjuksköterskor har ett ansvar i sitt omvårdnadsarbete att förebygga fallolyckor. Vårt syfte med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fallpreventivt arbete hos äldre på särskilt boende. Metoden som användes i denna studie var kvalitativ metod genom intervjuer med sjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Två teman framkom, att man gemensamt ser individen och miljön är inte alltid tillräckliga åtgärder samt hinder finns för att arbeta fallförebyggande Dessa teman kunde sedan beskrivas genom sex olika kategorier som benämndes mångfasetterad fysisk miljö, åtgärder kan vara otillräckliga, individuell bedömning, samarbete behövs, behov av ökade kunskaper, samt tidsbrist. Resultatet av vår studie visade att sjuksköterskor upplevde kommunens ekonomi som ett hinder då de på grund av detta inte fick utbildning och tillgång till ny kunskap samt hjälpmedel att använda i sitt fallförebyggande arbete. Sjuksköterskorna beskrev också att de hade tidsbrist vilket resulterade i att de individuella bedömningar och uppföljningar av fallrisk inom särskilda boenden inte hanns med i den utsträckning de önskade. / Falling accidents are a common reason for injuries among elderly people which leads to great suffering for the individual. Falling accidents among elderly also causes high costs for the society. As the number of elderly people increases the suffering and the cost due to falling accidents will also increase. Nurses have a responsibility in their work to prevent falling accidents. Our intention with this study was to describe nurse´s experience preventing falling accidents among elderly in nursing homes. The method used in this study was a qualitative method by interviews with nurses. Data was analyzed with qualitative content analysis. Two themes emerged, that you jointly look at the individual and the environment are not always sufficient actions and there are obstacles in the work of preventing falling accidents. These themes could then be described by six different categories: diverse natural environment, actions may be insufficient, individual estimation, need for cooperation, need for increased knowledge and lack of time. The result of our study showed that nurses experienced the economy of the municipality as an obstacle when they due to this did not get education and access to new knowledge and technical aids to use in the work of preventing falling accidents. The nurses also described that they did not have the time they wished, for the individual estimation for following up the risk of falling in the nursing homes.

<p>Fallolyckor är en vanlig orsak till skador hos äldre vilket leder till stort lidande för den enskilde. Dessutom medför fallolyckor hos äldre stora kostnader för samhället. När antalet äldre ökar så kommer också lidandet och kostnaderna orsakade av fallolyckor att öka. Sjuksköterskor har ett ansvar i sitt omvårdnadsarbete att förebygga fallolyckor. Vårt syfte med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fallpreventivt arbete hos äldre på särskilt boende. Metoden som användes i denna studie var kvalitativ metod genom intervjuer med sjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Två teman framkom, att man gemensamt ser individen och miljön är inte alltid tillräckliga åtgärder samt hinder finns för att arbeta fallförebyggande Dessa teman kunde sedan beskrivas genom sex olika kategorier som benämndes mångfasetterad fysisk miljö, åtgärder kan vara otillräckliga, individuell bedömning, samarbete behövs, behov av ökade kunskaper, samt tidsbrist. Resultatet av vår studie visade att sjuksköterskor upplevde kommunens ekonomi som ett hinder då de på grund av detta inte fick utbildning och tillgång till ny kunskap samt hjälpmedel att använda i sitt fallförebyggande arbete. Sjuksköterskorna beskrev också att de hade tidsbrist vilket resulterade i att de individuella bedömningar och uppföljningar av fallrisk inom särskilda boenden inte hanns med i den utsträckning de önskade.</p> / <p>Falling accidents are a common reason for injuries among elderly people which leads to great suffering for the individual. Falling accidents among elderly also causes high costs for the society. As the number of elderly people increases the suffering and the cost due to falling accidents will also increase. Nurses have a responsibility in their work to prevent falling accidents. Our intention with this study was to describe nurse´s experience preventing falling accidents among elderly in nursing homes. The method used in this study was a qualitative method by interviews with nurses. Data was analyzed with qualitative content analysis. Two themes emerged, that you jointly look at the individual and the environment are not always sufficient actions and there are obstacles in the work of preventing falling accidents. These themes could then be described by six different categories: diverse natural environment, actions may be insufficient, individual estimation, need for cooperation, need for increased knowledge and lack of time. The result of our study showed that nurses experienced the economy of the municipality as an obstacle when they due to this did not get education and access to new knowledge and technical aids to use in the work of preventing falling accidents. The nurses also described that they did not have the time they wished, for the individual estimation for following up the risk of falling in the nursing homes.</p>

<p>Vi har utfört en kartläggning av Hageby familjecentral med fokus på hur samverkan fungerar mellan de olika verksamheterna; öppen förskola, barnavårdscentral och socialtjänsten. Vi har utgått från de teman som framkommit utifrån två enkätundersökningar respektive två gruppintervjuer. Dessa riktade sig dels till personalen på familjecentralen samt ledningsgruppen för verksamheten. Centrala teman som framkom var syfte/mål, samverkan, samverkansavtal, yrkesroller, prevention/förebyggande arbete, sekretess/etik och myndighetsutövning. I analysen har vi diskuterat dessa och exemplifierat med citat från våra informanter och sedan kopplat vårt resonemang till aktuell litteratur. Resultatet i studien visar att samverkan är ett bra verktyg för att arbete preventivt med familjer och deras olika behov. Det förebyggande arbetet är också det primära syftet för familjecentralen. Slutsatserna denna studie inbringar är att samverkan mellan myndigheterna på familjecentralen har varit framgångsrik. De anställda har blivit mer lättillgängliga för berörda familjer som besöker familjecentralen och socialtjänstens roll har avdramatiserats. Det finns dock vissa problem i verksamheten. Frågor som är angelägna för verksamhetsansvariga att lyfta och åtgärda är primärt allt för vida mål, BVC:s pressade arbetssituation och det ökade besöksantalet som kan leda till att de individer som är i behov av hjälp och stöd inte uppmärksammas i den utsträckning som önskas.</p> / <p>We have executed a chart of Hageby familycenter with focus on how interplay functions between the different units; ”öppen förskola/preschool”, child welfare center and social service. We have started with the themes recieved from two surveys respective two group interviews. These turned to partly the staff at the familycenter, partly the directorate. The central themes we recieved are purpose/goal, interplay, interplaycontracts, occupational roles, preventative work, secrecy/ethics and exercise of authority. In our analysis we have dicussed these, exemplified with quoteations from our informants and then “connected” our discussion to current litterature. The results of this study shows that cooperation is a good tool för preventative work with families and their different needs. The preventative work is also the primary aim at the familycenter. The conclusion this study applies is that cooperation between the authorities and the familycenter has been succesfull, partly because the employes has been more accesable for the families who visit the familycenter, partly because the role of social service has been defused. There are, however, some difficulties with the activity that can be blamed on too wide aims, “BVC” strained work situation and the increasing number of visitors, all this wich can lead to individuals in need of help and support not getting the attention or get hold of in the extent that would be desired.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om föräldrarna uppfattar att deras samspelsförmåga med barnen och varandra förändrats efter genomförd föräldrautbildning, sett utifrån ett föräldraperspektiv. Frågeställningarna är följande: (i) anser föräldrarna att de fått verktyg att hantera sina barn på ett annorlunda sätt efter genomförd föräldrautbildning, (ii) uppfattar föräldrarna att de samspelar med barnen på ett annat sätt efter genomförd föräldrautbildning, (iii) uppfattar föräldrarna att de samspelar med varandra på ett annat sätt efter genomförd föräldrautbildning. Metodvalet är kvalitativt och datainsamlingen har skett med hjälp av ostrukturerade intervjuer. Undersökningspopulationen var sex föräldrar, tre kvinnor och tre män. Urvalskriterierna var att föräldrarna skulle ha genomfört föräldrautbildningen COPE riktade till föräldrar med barn i åldersgruppen 3-12 år. Tolkningsramen utgörs av tidigare forskning och social teoribildning. Resultatet visar att föräldrarnas uppfattning är att samspelet med barnen förbättrats tack vare föräldrarnas egen förändring. Samspelet föräldrarna emellan uppfattades ej ha förändrats i någon större utsträckning. / The aim with this study is to examine whether the parents perceive that their ability to interact with their children and with each other has changed after accomplished parent training. The issues are as follows: (i) are the parents of the opinion that they have been provided with tools to handle their children in a more accurate way after accomplished parent training, (ii) do the parents perceive that they interact differently with their children after accomplished parent training, (iii) do the parents perceive that they interact with each other differently after accomplished parent training. The method chosen is qualitative and the research consists of unstructured interviews from the survey population of six parents, three women and three men. The selection criteria was to choose parents who had participated in the parent training COPE, a training targeted to parents with children from the age of 3-12 years. The interpretation framework is constituted of earlier research and social theory. The result shows that the parents´ perception is that the interaction with the children has improved thanks to the parents own change of attitude. However, the parents do not perceive that the interaction between each other has changed to the same extent.

Det finns ett positivt samband mellan elevers prestationer, välbefinnande och lärmiljö. Studien i denna uppsats är en utprövning av skattningsverktyget MAVIS, som är skapat för lärare i grundskolans senare år för att utvärdera, analysera och utveckla en lärmiljö. Verktygets innehåll utgår ifrån en teoretisk modell av skolans sociala klimat och definierar tio aspekter av lärmiljö: Stimulans, kompetens, lärande, kontroll, säkerhet, hjälpsamhet, delaktighet, ansvar, inflytande och kreativitet. Studiens syfte är att undersöka användbarhet, identifiera förbättringsmöjligheter, problematiska aspekter och undersöka om verktyget är tillförlitligt, och kan antas mäta kvaliteten på relevanta aspekter av elevers lärmiljö som det avser att göra. Två klasser på två grundskolor var föremål för studien, där sammanlagt sex lärare och sex elever deltog. Lärarna besvarade skattningsverktyget och deltog i ett utvärderingssamtal. Eleverna besvarade skattningsverktyget genom intervju. Resultatet gav att skattningsverktyget upplevdes som användbart och möttes med god acceptans. Två skilda profiler för två olika lärmiljöer kom fram och visade utvecklingsområden samt styrkor inom lärmiljön. Elevers och lärares skattning gav liknande bild av lärmiljön, men lärare skattade lite lägre än eleverna. Förtydliganden av frågors alternativ framkom som förbättringsmöjlighet. Skattningsverktyget verkar kunna användas som diskussionsunderlag för att utveckla lärmiljöer och kan vara en del av specialpedagogens förebyggande arbete.

Syftet var att undersöka attityder till skolans arbete mot kränkande behandling utifrån skolans likabehandlingsplan och om dessa skiljer sig åt, beroende på om man är elev eller personal, på en högstadieskola i en kommun i Värmland. Genom en enkätundersökning med oberoende mätning genomfördes studien med 101 deltagare, varav 54,5 % (n=55) var elever och 45,5 % (n=46) skolpersonal.      Den aktuella studien kunde påvisa en signifikant skillnad mellan elever och skolpersonal i majoriteten av frågorna angående skolans arbete mot kränkande behandling. Resultatet tyder på att det finns skillnader i hur elever och skolpersonal uppfattar situationer där någon blir kränkt och därför även agerar olika. Studien påvisar att personalen i högre grad påstår att de tar itu med de frågor som rör mobbaren än offret, medan eleverna ligger relativt jämnt på de frågorna. Dock var både elever och skolpersonal överens i frågan om att det är viktigt att ha en kompis i skolan.      Vidare visade studien att eleverna i högre grad skulle försöka höja den utsattas självförtroende i mobbningssituationer jämfört med vad lärarna skulle. Personalen skulle istället arbeta för att jämna ut maktobalansen mellan de två genom att sänka mobbarens makt snarare än att höja den utsattas. Det framkom även att personalen uppgav att de i högre grad hade läst, förstått och varit delaktiga i utformandet av skolans likabehandlingsplan än eleverna.                       Med andra ord framkom att det finns skillnader i attityden till skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling mellan personal och elever. Dessutom framkom att skolpersonalen i högre grad fokuserade på mobbaren än offret i situationer där någon blir utsatt för kränkande behandling, samt att personalen i högre grad angav att de läst, förstått och varit involverad i skolans likabehandlingsplan än eleverna. / The aim was to investigate attitudes to the school’s work against offensive behaviour based on the school’s treatment plan and if they differ depending on whether you are a student or school staff at a secondary school in a municipality in Värmland. Through a questionnaire with independent measurement, a study with 101 participants, of which 54.5 % (n = 55) were students and 45.5 % (n = 46) were school staff, was executed.      The current study shows a significant difference between students and school staff in a majority of the questions regarding the school’s work against offensive behaviour.      The results suggest that there are differences in how students and school staff perceive situations where someone gets offended and therefore also act differently. The study shows that the school staff claim that they address the issues related to the bully to a greater extent than the victim, while the students answered relatively even on the questions. However, both students and school staff agree on that it is important to have a friend at school.      Furthermore, the study shows that students would try to raise the self-confidence of the victim in bullying situations to a greater extent compared to the teachers. Instead, the school staff would work to even out the imbalance of power between the two by lowering the bully’s power rather than increasing the victim’s power. It also shows that the school staff said that they have read, understood, and been involved in designing the school's treatment plan to a greater extent than the students.                       In other words, it appeared as if there are differences in the attitude to the school’s work against offensive treatment between staff and students. Furthermore, it appeared as if the school staff to a higher extent focused on the bully than the victim in situations where someone is exposed to offensive treatment, and that the staff to a higher extent said that they had read, understood and been involved in the school’s treatment plan than the students.

The purpose of this study is to search and analyze different logics that operators use in the work of helping juvenile delinquents to break their criminal behavior. New institutional theory is used in this study to analyze the results. The study was conducted through qualitative interviews of six professionals in two municipalities which work with juvenile delinquency. There are two questions that we want to address in this study. The first one is what methods the social workers are using in two middle large municipalities to help youth to brake there criminal behavior. The other question is what logics are behind the social workers work so that juvenile delinquency can break their criminal behavior.This study showed that different programs are used by social workers and that the social workers logics are important in choosing what program or treatment they are going to give the young adults so that they can break their criminal behavior. The result also showed that the social workers in two municipalities work with multiple operators such as schools and police to create a network around the youth in difficult situations.

Detta examensarbete är en kvalitativ intervjustudie med utgång ifrån tre skolor i Kalmar län för att undersöka deras arbetssätt för att förebygga mobbning. I skolans värdegrund blir det tydligt att mobbning inte är ett accepterat beteende inom och utanför skolverksamhetens ramar. I skollagen står det även att alla skolor även måste ha ett åtgärdsprogram och en modell för att förebygga mobbning, dock är utformande av denna modell helt valfri och skolorna får själva bestämma hur de ska arbeta förebyggande och åtgärdande mot mobbning. Skolor och kommuner får därmed själva bestämma hur deras förebyggande arbete mot mobbning ska utformas och utföras. Studien undersöker därmed kring vad administrationen och lärare överväger att lägga fokus på vid valet av en specifik modell. För att undersöka detta förankras studien kring Gunnar Cardells trenätsteori med fokus på vilka orsaker, behov och strategier som genomsyrar skolornas val av modeller för att förebygga och åtgärda mobbning. Syftet med studien är att undersöka skolornas arbetssätt, hur de har kommit fram till sin metod samt hur arbetet genomsyrar verksamheten. Undersökningen visar att skolorna har utgått ifrån de tre faktorerna orsak, behov och strategier, men hur de har valt att utforma innehållet inom dessa områden varierar. Skolorna utgår ifrån samma orsak, med fokus på relationer, men vid behov och strategi har skolorna valt att använda sig av ett eget tillvägagångssätt som är anpassat efter deras verksamhet. De anser även att arbetssättet som de utgår ifrån idag är ett fungerande koncept för deras verksamhet, även om det alltid finns delar som behöver mer arbete. Resultatet visar även att två av skolorna arbetar för att aktivt förebygga, medan en skola arbetar mer åtgärdande. Dock visar resultatet att alla skolor arbetar aktivt med att framställa och fokusera på likabehandlingsplanen som ett förebyggande arbete mot mobbning.