Ungdomskriminalitet är ett samhällsproblem som både socialsekreterare och fältarbetare inom socialtjänsten möter och behöver hantera. Därav är studiens syfte att utforska hur socialsekreterare och fältarbetare inom socialtjänsten arbetar för att förebygga ungdomskriminaliteten. Således ligger fokus vid dessa två yrkesgruppers perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare och fältarbetare inom socialtjänsten. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys, tidigare forskning och teorier såsom sociala band och systemteori samt det teoretiska begreppet handlingsutrymme. Resultatet utgår från olika teman genererat från den tematiska analysen. Den visar på att socialsekreterare betonar vikten av tidiga insatser och samverkan med olika aktörer. Fältarbetare betonar vikten av relationsskapande, motivation, de vuxnas närvarande och ungas deltagande i olika aktiviteter. Samverkan mellan fältgruppen och socialsekreterare visar sig vara nödvändigt för att på ett effektivt sätt arbeta förebyggande. I resultatet framkom även att det föreligger utmaningar såsom tidsbrist och motivation som kan försvåra det förebyggande arbetet mot ungdomskriminalitet. / Juvenile delinquency is a societal issue that social workers and fieldworkers in the social services encounter and need to address. Therefore, the aim of this study is to explore how social workers and fieldworkers in social services work to prevent youth crime. Thus, the focus is on the perspectives of these two occupational groups. The study is based on a qualitative method with six semi-structured interviews with social workers and field workers in social services. The empirical material was analyzed using a thematic analysis, previous research and theories such as social bonds and systems theory as well as the theoretical concept of room for actions. The result is based on different themes generated from the thematic analysis. It shows that social workers emphasize the importance of early intervention and collaboration with various actors. Field workers emphasize the importance of relationship building, motivation, the adults present and young people's participation in various activities. Cooperation between the field group and social workers proves to be necessary in order to work effectively in prevention. The results also revealed that there are various challenges such as lack of time and motivation that can make the preventive work against youth crime more difficult.

I Sverige drabbas många människor av hedersrelaterat våld och förtryck, bl.a. barn och ungdomar. Dessa utsätts för hot, tvång eller våld av föräldrar, syskon eller andra anhöriga. Problematiken uppmärksammades i slutet av 1990-talet och sedan 2003 har regeringen tagit initiativ till omfattande insatser. Skolverket och Länsstyrelsen har, på uppdrag av regeringen, arbetat fram stödmaterial som skolan kan använda sig av i det förebyggande arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen har genomfört fortlöpande utbildningar för personal som kommer i kontakt med barn och unga, bl.a. skolpersonal främst skolledningen. Ungdomsstyrelsens studie, Gift mot sin vilja, (2009:5) visar att 70000 ungdomar i åldrarna 16-25, uppger att de upplever att de inte kan fritt välja vem de ska gifta sig med. Flickor med utländsk bakgrund är de som i störst utsträckning uppger att de har begränsningar. Deras familjer sätter upp villkor på val av partner. Barn som lever i patriarkala familjer lever oftast i två olika sociala kontexter, ena är familjekontexten där de har sina normer och andra är skolan där man förhåller sig till lagar (Skolverket, 2010, 2012). Skolan har en viktig och central roll i barnens liv samt är en arena som ger barn möjlighet att utvecklas (Schlytter, 2005). Syftet med denna studie är att undersöka hur skolor arbetar med problematiken hedersrelaterat våld och förtryck i förebyggande syfte samt om Skolverkets rekommendation om att arbeta fram en intern handlingsplan beaktas och om/hur den hjälper skolorna i det praktiska arbetet. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer samt kompletteras med en litteraturstudie. Sju grundskolor i två av Stockholms förorter undersöks och respondenter för studien är rektorer på respektive skola samt en kurator. Resultatet visar att endast två av de undersökta sju skolorna har intern handlingsplan, där de endast uppfyller formalia och inget aktivt arbete utförs. Tre av rektorerna har ingen kunskap om hedersproblematiken och endast två av sju skolor arbetar i förebyggande syfte. Skolans arbete med hedersrelaterat våld är omgärdat av lagstiftning och rekommendationer och det finns en politisk intention att skolan bör vara en viktig arena för att möta problematiken med hedersrelaterat våld. Hedersrelaterat våld är samtidigt ett komplext område som kräver mycket kunskap och kompetens.

Elevassistentens roll i skolan är omdiskuterad samtidigt som den är en viktig och växandeyrkeskategori. Att de elever som är i störst behov av stöd ska få stöttning av elevassistentersom ofta saknar relevant utbildning ses som ett problem bland annat när det gäller elevenskunskapsutveckling och sociala delaktighet. Enligt organisations- och systemperspektivet kanen av förklaringarna till en elevs skolproblematik ses i skolan som organisation ochverksamhet. Det här är ett outforskat område, därför valde vi i den här studien att undersökahur rektorer beskriver att de organiserar elevassistentens roll i skolan för att sedan jämförarektorernas beskrivning med elevassistenternas upplevelse. En kvalitativ forskningsstrategioch en jämförande forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer valdes som metod föratt få svar på studiens forskningsfrågor. Tre rektorer och tre elevassistenter från skolor i olikakommuner i landet intervjuades. Resultatet visar att det saknas rutiner angåendeelevassistentens roll när det gäller bland annat introduktion och samarbete för planering,bedömning och uppföljning. Rektorer uttrycker att de hellre vill ha utbildade pedagoger ochlärstudio än elevassistenter, samtidigt som det framkommer att elevassistenter behöveranställas i svåra lägen för en-till-en undervisning. Frågan är om pendeln håller på att svängafrån en inkluderande skolpolitik tillbaka mot tillrättalagda skolmiljöer och specialklasser?

Sammanfattningvis visar resultaten på att barn och ungdomar är och upplevs mer stressade idag. Det finns många orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö är en stor stressfaktor som påverkar både yngre och äldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress är det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet. / Syftet med följande arbete är att ta del av specialpedagogers uppfattningar, upplevelser och kunskaper om barn och stress. Därigenom kan vi få en ökad kunskap om hur vi identifierar barn som är stressade, om olika stress- och skyddsafaktorer samt hur vi i skolan kan arbeta med stressförebyggande åtgärder. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om barn och stress. Vidare ger arbetet en uppfattning om hur specialpedagoger upplever barn och stress, hur det förebyggande arbetet ser ut och den specialpedagogiska kompetensen. Med hjälp av den kvalitativa intervjun som metod tar vi del av specialpedagogernas upplevelser, uppfattningar och kunskaper

Syftet med studien är att undersöka det sociala arbetet som syftar till att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck i Malmö. Studien har en kvalitativ ansats som innefattar semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex respondenter. Respondenterna representerar fyra organisationer som på olika sätt arbetar förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av tidigare forskning i ämnet och olika teoretiska förklaringsmodeller. De teoretiska förklaringsmodellerna syftar till att tolka hedersrelaterat våld och förtryck, både dess orsaker och uttryck. Av den tidigare forskning vi har tagit del av framhålls bland annat vikten av förebyggande socialt arbete i skolor. Som ett resultat av vår studie har vi kunnat konstatera att nyckeln i det förebyggande sociala arbetet i denna fråga är informationsarbete, i form av till exempel utbildning och upplysning. Detta informationsarbete är starkt genomsyrat av ett rättighetsperspektiv, baserat på bland annat mänskliga rättigheter, Barnkonventionen, jämställdhets- och likabehandlingsprinciper. Det är också uppenbart att det förebyggande sociala arbetet bör grundas på den enskilde individens perspektiv och behov. Vårt resultat har visat skillnader mellan de olika organisationerna, särskilt när det gäller arbetsmetoder och ingångspunkter i vad hedersrelaterat våld och förtryck är. / The purpose of this study is to explore and examine the social work that aims to prevent honour-related violence and oppression in Malmö. We have taken a qualitative approach in our study, which includes semi-structured interviews with a total of six respondents. The respondents represent four organizations which all work in both similar and different ways to prevent honour-related violence and oppression. Our results have been analyzed through already existing research and theoretical standpoints. The theoretical standpoints aim to interpret both the causes and expressions of honour-related violence and oppression. As for the research we have reviewed, some highlight prevention work in schools. As a result of our study we have been able to ascertain that the key in the preventive social work regarding this issue is informational work, such as education and enlightenment. This informational work is strongly influenced by a perspective based on Human Rights, Convention on the Rights of the Child (CRC), equal opportunities and democratic principles. It is also evident that the preventive social work should be based on the individual’s own perspective and needs. The results have shown differences between the different organizations, particularly with regard to approaches and entry points into what honour-related violence and oppression is.

Syftet med denna studie är att undersöka hur det förebyggande arbetet med mänsvåld mot kvinnor tar sig uttryck på olika nivåer i samhället. Studien undersökervilka arbetet riktas mot på dessa nivåer och vilka konsekvenserna av detta blir settut ett genusperspektiv och ur ett intersektionellt perspektiv. För att uppfyllastudiens syfte har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur arbetarprofessionella för att förebygga mäns våld mot kvinnor på primär nivå? Hurarbetar professionella för att förebygga mäns våld mot kvinnor på sekundär nivå?Vilka grupper riktas det förebyggande arbetet emot på dessa nivåer? Vilkakonsekvenser får detta ur ett genusperspektiv samt ett intersektionellt perspektiv?Studien bygger på kvalitativa riktat öppna intervjuer med sex yrkesverksammainom området. Vi har använt oss av genusteori samt ett intersektionellt perspektivför att analysera och förstå vårt material.Mäns våld är ett utbrett fenomen i hela världen som orsakar stort lidande föroffren. Användandet av våld har inte minskat över tid och män står för enövervägande del av våldet. En grundläggande förklaring till mäns våld är attvåldet har sitt ursprung i ojämlika förhållanden mellan män och kvinnor och attdenna ojämlikhet bör motverkas för att våldet ska minska. Resultaten av vårstudie visar att det inte arbetas på primär- eller sekundärpreventiv nivå i någonstörre utsträckning då det gäller mäns våld mot kvinnor. För att det förebyggandearbetet mot mäns våld mot kvinnor ska bli effektivt behöver män engageras att taett kollektivt ansvar för våldet. Än så länge verkar det inte finnas fungerandemetoder för att åstadkomma just detta. Idag är det vissa grupper av män som detvåldspreventiva arbetet riktar sig mot. Risken med att endast arbetasekundärpreventivt är att majoriteten av män inte behöver ta ansvar för våldetsamt att vissa grupper av män stigmatiseras och får ta ansvaret för alla mäns våld.Studien visar att det behövs ett genusförändrande förebyggande arbete påprimärpreventiv nivå om mäns våld mot kvinnor ska minska. / The aim of this study is to examine how the measures taken to prevent maleviolence against women manifest themselves on different social levels. This studyexamines, from a gender perspective and an intersectional perspective, thepossible effects of the target group conception on those different levels. Toachieve the aim of this study we ask the following questions: How doprofessionals work on a primary level to prevent male violence against women?How do professionals work on a secondary level to prevent male violence againstwomen? Which is the target group for the preventive measures taken? What arethe possible consequences thereof from a gender perspective and an intersectionalperspective? This study is based on qualitative, semi structured, interviews withsix professionals in this field. To analyze and understand the material, we haveapplied gender theories and taken an intersectional perspective. Male violence is auniversal phenomenon that causes immense suffering for the victims. Maleviolence is frequently seen as an effect of the social inequality between men andwomen. Effective work against this inequality is consequently regarded as aprerequisite for a decrease in male violence. The results of this study shows thatthere are almost no such preventive measures taken on a primary- or secondarylevel. To achieve an effective prevention of male violence against women menneed to be motivated to take collective responsibility for the male violence. Thereappears to be a lack of functioning methods to achieve this. Nowadays thepreventive measures taken are aimed at certain groups of men. Preventive workon a secondary level entails certain risks: the majority of all men are not made totake responsibility for the violence and specific groups of men are stigmatized andmade to take all the responsibility for the male violence. The result of this studybrings forth the need for prevention work aimed at adjusting gender roles if adecrease in male violence against women is to be achieved.

Ett växande samhällsproblem både nationellt och globalt är den ökande psykiska ohälsan bland unga. Stress relaterat till skolarbete har blivit vanligare bland svenska ungdomar. Det är viktigt med tidiga insatser för unga som har tecken på psykisk ohälsa. Här har skolsköterskan en viktig roll som träffar alla elever på skolan. Skolsköterskans arbete har förändrats över tid från att vara sjukdomsinriktat arbete till att bli mer hälsofrämjande och förebyggande och inriktat på den psykiska hälsan. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats som undersöker hur skolsköterskan upplever mötet med eleverna, om samarbetet med andra runt omkring fungerar, vilka resurser som behövs. Syftet är att beskriva skolsköterskors upplevelser av faktorer som underlättar eller försvårar det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa hos elever. I resultatet kunde fyra kategorier urskiljas. Det var 1) skolsköterskans rollförändring 2) samarbete med kollegor och föräldrar 3) skapa förtroende med eleverna 4) otillräckliga resurser. Det framkom bland annat att för att effektivt kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande krävs samarbete med andra, lärare, föräldrar, kurator och specialistvården. Ytterligare en förutsättning var att skapa förtroende med eleverna. Detta kunde göras på olika sätt men ett viktigt verktyg var hälsosamtalet. I diskussionen diskuteras utbildningen för skolsköterskor som enligt författarna bör ändras till att innehålla mer kurser inom psykisk ohälsa. Författarna tar också upp dokumentationen som ibland blir bristande då det behövs ett tydligare språk då vi skriver om psykisk ohälsa. Det behövs bättre dokumentation för att kunna arbeta med personcentrerad vård. Även hållbarhet tas upp i diskussionen.

Westrin, Lasse (2023). Konsultation i Samråd. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Syftet med denna studie är att synliggöra och bidra med kunskap om den samrådande funktionen i Skolverkets, läsa, skriv, räkna- garanti, för tidiga insatser. Vidare är studiens syfte att undersöka hur specialpedagoger/speciallärare samt förskollärare tolkar och upplever den samrådande funktionen i garantin. För att besvara studiens frågeställning användes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Studien belyser både personal med specialpedagogisk kompetens och förskollärares perspektiv och upplevelse av den samrådande funktionen i garantin. Då konsultation i samråd bygger på utveckling och kommunikativt lärande, så antas studien grunda sig i Vygotskijs sociokulturella teori. I studien framkom att respondenterna tolkar begreppet samråd liknande. Vidare visar studien att respondenterna inte alls, eller i olika grad arbetar efter Skolverkets riktlinjer kring den samordnande funktionen.  Studien visade utifrån respondenternas reflektioner och praktiska erfarenheter, att de såg den samrådande funktionen som ett kunskapsutvecklande forum. Utifrån studien framkom även att respondenterna upplever ett större fokus på insatser för elever i behov av stöd, efter införandet av läsa, skriva, räkna-garantin. Studien påvisar Skolverkets intention att tydliggöra det specialpedagogiska uppdraget i garantin. Konsultationen mellan personal med specialpedagogisk kompetens och läraren ska enligt Skolverkets riktlinjer ske i samråd, vid implementering av insatser för elever i behov av stöd. Studien förväntas bidra med kunskap kring upplevelsen, utfallet och definitionen av konsultation i samråd. Befintlig studie visar att vid implementeringen av tidiga insatser och i det förebyggande arbetet har specialläraren en central roll. Dels i det konsultativa arbetet i den samrådande funktionen, men även i undervisning riktad mot elever i behov av stöd. / Nej

Brottslighet är ett ständigt återkommande ämnesområde inom samhällsdebatten där det främst diskuteras kring brottslighetens utformning, karaktär samt om brottsligheten ökar eller minskar i samhället. Enligt den nationella trygghetsundersökningen gjord för år 2023 uppger en majoritet av befolkningen i Sverige att de känner en oro över brottsligheten i samhället. Att antalet brott som sker i samhället ska ha ökat har man dock inte kunnat fastställa. Däremot har man identifierat en ökning av grövre våld, samt att det grövre våldet krupit ner i yngre åldrar. Syftet med detta examensarbete är att genom en kvalitativ studie undersöka yrkesverksammas erfarenheter av det brottsförebyggande arbetet i Umeå samt hur de anser att det förebyggande arbetet bör fortlöpa för att fortsätta reducera ungdomskriminalitet. Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma från olika aktörer i Umeå. Både tidigare forskning och intervjupersonerna poängterar att det behövs mer kunskap och resurser i det förebyggande arbetet mot ungdomskriminalitet. En framgångsfaktor för förebyggande arbete som lyfts i resultatet är samverkan. Dels hur samverkan behöver effektiviseras för att vara just en framgångsfaktor. Det framgår att samverkan idag inte allt för sällan möts av hinder både till följd av lagar och aktörers olika arbetssätt. Dels hur man hittills sett positiva resultat där samverkan bedrivits kring ungdomar.

Background: The prevalence of mental illness, especially anxiety and depression, has increased among children and adolescents, causes suffering. Anxiety and depression can also have serious consequences, including an increased risk of early death among this age group. It is, however, important to point out that these risks can be prevented. School health care plays an essential role when it comes to preventing mental illness among students. Aim: To demonstrate whether the preventive work in schools has any effect on reducing symptoms of anxiety and depression among adolescents in the risk group. Method: A literature review with a quantitative approach was chosen to answer the aim of the study. The study is based on 19 studies where the participants in the sample are in the age group 11 to 18 years. Result: Several different prevention programs were used to prevent mental illness in students in the risk group. The majority of included studies failed to demonstrate a significant effect on reducing symptoms of anxiety and depression among adolescents. The result did however show that some prevention programs such as cognitive behavioural therapy and mindfulness had reduced anxiety and depressive symptoms. Conclusion: The included studies indicate that there are several prevention programs used to relieve anxiety and depression among adolescents at risk. This study aims to emphasize the importance of preventive efforts in school healthcare, even though the results may not fully confirm the effectiveness of all included prevention programs. / Bakgrund: Förekomsten av psykisk ohälsa, särskilt ångest och depression, har ökat bland barn och ungdomar och orsakar lidande. Ångest och depression kan även ha allvarliga konsekvenser, inklusive en ökad risk för tidig död bland denna åldersgrupp. Det är dock viktigt att påpeka att dessa risker kan förebyggas. Skolhälsovården spelar en väsentlig roll när det kommer till att förebygga och adressera psykisk ohälsa bland elever.  Syfte: Att påvisa om det preventiva arbetet i skolor har någon effekt på att reducera symtom på ångest och depression bland ungdomar i riskgruppen.  Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ ansats valdes för att besvara arbetets syfte. Arbetet bygger på 19 studier där deltagarna i urvalet är i åldersgruppen 11 till 18 år. Resultat: Flera olika preventionsprogram användes för att förebygga psykisk ohälsa hos elever i riskgruppen. Majoriteten av inkluderade studier kunde inte påvisa signifikant effekt på att minska symtom på ångest och depression bland ungdomar. Resultatet visade dock att vissa förebyggande program såsom kognitiv beteendeterapi och mindfulness hade minskat ångest och depressiva symtom. Slutsats: Inkluderade studier visar att det finns flera preventionsprogram som används för att förebygga ångest och depression hos ungdomar i riskgruppen. Detta arbete vill betona betydelsen av förebyggande insatser inom skolhälsovården, även om resultaten inte helt kan bekräfta effektiviteten av samtliga inkluderade preventionsprogram.