The aim of this study has been to examine school councelors experiences of the possibility to work with health promotion and preventive focus. According to Swedish law this should be their main focus but previous research shows that school councelors lack possibility to perform such work. In this study qualitative interviews have been conducted with five different school councelors that work in or near Stockholm with students in primary, middle and secondary school. The study has focused on in what way the school’s organisational and institutional factors affect the possibility to work with health promotion and preventive focus. The study shows that law as well as guidelines are inexplicit about in what way school councelors should work health promotive and preventive. The general idea from both colleagues and society is that they should work with individual interventions which also makes it difficult for them to focus on work on a structural level. The inexplicit law and guidelines as well as expectations from colleagues, parents and pupil’s means that the possibility to work health promotive and preventive in the end depends on the support from headmasters.

Föreliggande studie har undersökt lärares uppfattningar och erfarenheter av det förebyggande arbetet mot mobbning. Syftet med undersökningen är att försöka fördjupa förståelsen för lärares olika uppfattningar om det förebyggande arbetet mot mobbning, samt vilka formella villkor, hinder och ramar lärarna uppfattar att de har i detta arbete. Den metodologiska ansatsen vi valde att använda oss av var en kvalitativ intervjuundersökning genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes via Zoom. Resultatet visade att lärare uppfattar att mobbning sker när elever skiljer sig från normen och osäkra elever runt omkring känner ett behov av att hävda sig genom att trycka ner de som är avvikande. Till följd av detta beskrev även lärarna vilka utmaningar och möjligheter som fanns för de i arbetet mot mobbning, vilket resulterade i tidsaspekter, gruppstorlekar samt bristande samverkan med omsorgspersoner. Slutligen genom att analysera resultatet med stöd av ramfaktorteori, samt Hundeides teori om sociokulturella ramar, kom vi fram till att trots att det finns relationella kunskaper om hur mobbning kan förebyggas, visade det sig att lärarnas uppfattningar om vad man själv kan och inte kan göra mer bygger på punktuella perspektiv och det Hundeide beskriver som lärares naiva teorier. Med stöd av både lärarnas egna uppfattningar om arbetets förutsättningar, samt både ramfaktorteorin och Hundeides syn på hur naiva teorier blir dominerande tolkar vi det som att skolans ramfaktorer är allt för begränsande för att ett förebyggande arbete mot mobbning verkligen ska fungera i praktiken. Här uppfattar vi som en viktig slutsats i vårat arbete att ramarna, och då inte minst att tiden med varje elev behöver öka samt att gruppstorlekarna behöver minska. Detta så att man kan arbeta bättre med skolans negativa normkultur vilket samtliga lärare ansåg vara en viktig orsak till mobbning.

The aim of this study was to investigate how school counselors at elementary school and high school describe their possibilities to work with prevention in generally and also more specific with prevention aimed at gender and norms of violence. We also wanted to investigate if the school counselors had room for action to affect their work. Using a qualitative approach with semi-structured interviews we interviewed eight social workers employed as school counselors at different schools in south of Sweden. The analysis was based on gender theory and thoughts from Hirdman and Connell. We also focused on their room for action connected to Svensson, Johansson and Laanemets interpretations of Lipskys concept Street level bureaucrats and theories about room for action. The social workers’ descriptions indicate that their room for action in work is controlled by the organisation and the resources they are given. The descriptions also indicates that the knowledge about prevention, gender and norms of violence affect how they are able to use their room for action. We also found out that the school counselor's own interest in questions such as gender and norms played an important part to which extent they chose to work with these questions or fight for their possibilities to do so.

Social media's effect on the youth’s weekday increases; "Snap," "Tik Tok," "Facebook," Social media's influence in young people's everyday lives is growing, "Snap", "Tik Tok," Facebook "," Instagram "and many other applications / websites have a big role and impact on conflicts among children and young people. Young people's vulnerability on the internet has become the most common way to carry out threats, exclusion, sexual crimes, and so on. Some crimes have even become more normalized for young people according to many actors in Halmstad municipality. The Internet today is used and exploited in the wrong way that different actors then need to put resources on. School is one of them and the social service is also a great help as well as the police department which have a role in handling crime. Researchers today conclude that it has become increasingly unsettling for young people out on social media and with this, resources have been investigated regarding vulnerability among adolescents and how these conflicts are handled. Is there prevention against young people out on the net and what does the prevention work look like today? / Sociala mediers påverkan i ungas vardag blir allt mer större, ”Snap”, ”Tik Tok, ”Facebook”, ”Instagram’ samt flertal andra applikationer/hemsidor har en stor roll och inverkan till konflikter bland barn och unga. Unga människors utsatthet på internet har blivit det vanligaste sättet för att utföra hot, utstötning, sexuella brott, och så vidare. Vissa brott har även blivit mer normaliserade för unga människor enligt många aktörer i Halmstad kommun. Internet idag missbrukas och utnyttjas på fel sätt som sedan olika aktörer får lägga resurser på. Skolan är en av dem och socialtjänsten är även till stor hjälp samt polismyndigheten som har en roll vid hantering av brott. Forskare idag har kommit fram till att det har blivit allt mer oroligt bland unga ute på sociala medier, därmed har resurser undersökts beträffande sårbarheter och utsatthet av ungdomar samt hur dessa konflikter hanteras. Finns det förebyggande åtgärder mot ungdomar ute på nätet samt hur ser det förebyggande arbete ut idag?

Diabetes mellitus typ 2 (DM2) är en kronisk och komplex folkhälsosjukdom. Det är en av de vanligaste diabetestyperna som drabbar främst vuxna och äldre. Globalt anses 500 miljoner människor ha någon form av diabetes. Flera faktorer höjer risken för att drabbas av DM2 och kräver förändring av livsstil för att den ska vara hanterbar och för att minska risken för komplikationer. Distriktssköterskan har möjlighet att agera tidigt i sjukdomsförloppet och kan på så vis förebygga lidande. Distriktssköterskan har en central roll i patientens vård med att hjälpa patienten att utveckla sin egenvårdsförmåga på bästa sätt. Genom att studera distriktssköterskans levda erfarenheter och hur de upplevs vill författarna upptäcka variationer i deras förebyggande arbete samt hur diabeteskomplikationer kan minskas för den enskilda patienten. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av det förebyggande arbetet med patienter som har DM2. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med ett livsvärldsteoretiskt perspektiv. Sex distriktssköterskor med diabeteskompetens deltog i studien. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier. Distriktssköterskan kan genom sin kompetens och erfarenhet se patienten ur ett helhetsperspektiv. De kunde identifiera svaga och utsatta patientgrupper och med genuint engagemang stötta och uppmuntra till en god omvårdnad. Lyhördhet och relationsskapande hjälper distriktssköterskan att sätta patienten i centrum. Förebyggande arbetet är omfattande och kräver att distriktssköterska ska vara kreativ och flexibel i sitt utövande. / Diabetes mellitus type 2 (DM2) is a chronic and complex public health disease. It is one of the most common types of diabetes that mainly affects adults and the elderly. Globally, 500 million people are thought to have some form of diabetes. Several factors increase the risk of suffering from DM2 and require a change in lifestyle for it to be manageable and to reduce the risk of complications. The district nurse can act early in the course of the disease and can thus prevent suffering. The district nurse has a central role in the patient's care in helping the patient to develop his or her self-care ability in the best way. By studying the district nurse's lived experiences and how they are experienced, the authors want to discover variations in their preventive work and how diabetes complications can be reduced for the individual patient. The purpose of the studies is to describe district nurses' experiences of the preventive work with patients who have DM2. The method used was a qualitative interview study with a life world theoretical perspective. Six district nurses with diabetes skills participated in the study. Data analyzers using qualitative content analysis, which contributes to three main categories. Through her competence and experience, the district nurse can see the patient from a holistic perspective. They were able to identify weak and vulnerable patient groups and with genuine commitment support and encourage good care. Sensitivity and relationship building help the district nurse put the patient at the center. Preventive work is extensive and requires the district nurse to be creative and flexible in her practice.

Drogkonsumtion är ett växande hälsoproblem bland ungdomar i Sverige och olika former av droger blir alltmer lättillgängligt. Skolans roll i det förebyggande arbetet mot droger är central där goda skolresultat och trygghet är exempel på skyddande faktorer för eleverna. Skolsköterskans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande mot ohälsa och bruk av droger. Syfte: Att belysa skolsköterskors upplevelse av det förebyggande arbetet mot droger inom gymnasieskolan. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats har tillämpats och data har inhämtats från intervjuer med fyra skolsköterskor. Analysen av datamaterialet gjordes med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier som beskriver betydelsen av att bygga goda relationer med elever, att identifiera elever i riskzon och att arbeta med skyddande faktorer. Konklusion: Samarbetet med övrig personal inom skolan är en viktig faktor för att kunna agera, identifiera och stödja elever i riskzon. Skolsköterskorna beskriver även det relationsbyggande arbetet med eleverna som en viktig faktor i det förebyggande arbetet mot droger. Resultatet visar att skolsköterskornas arbete präglas av ett salutogent förhållningsätt. / Background: Drug consumption is a growing health problem among young people in Sweden and various forms of drugs are becoming increasingly accessible. The school's role in the preventive work against drugs is central, where good school results and security are examples of protective factors for students. The school nurse's task is to work on prevention and health promotion against illnes and drug use. Purpose: To shed light on school nurses' experience of the preventive work against drugs in upper secondary school. Method:Qualitative method with inductive approach has been applied and data have been obtained from interviews with four school nurses at upper secondary school level. The analysis of the data material was done with inspiration from Graneheim and Lundman's qualitative content analysis (2004). Results: The study resulted in three categories that describe the importance of building good relationships with students, identifying students at risk and working with protective factors. Conclusion: The collaboration with other staff within the school is an important factor in being able to act, identify and help students at risk. The school nurses also describe the relationship-building work with the students as an important factor in the preventive work against drugs. The results show that the school nurses' work is characterized by a salutogenic approach.

ABSTRACT Threats and violence against social workers   The purpose of this study is to gain a deeper knowledge and understanding of threats and violence against social workers, including in family teams and support units, but also knowledge of the preventive work to prevent threatening and violent situations that could arise. This was done by using a scoping review method. A literature search was performed on databases of SocINDEX and Swepub. The delimitation was on studies published from 2005-2020 that are relevant to threats and violence against social workers. Eleven articles were analyzed and in the result section, one can read a common thread about what social workers consider to be part of their work, which is relatively common for threats and violence to occur in their workplaces, also in connection with home visits. According to the analyzed articles, threats and violence are common and many social workers believe that it is part of the work, as long as you have good support from your manager and your colleagues, which most people feel they have. Action plans are an important element in the preventive work but can also work the other way around if a person does not follow the routines in the action plan. The responsibility for maintaining zero tolerance lies with the management, but the employee has a responsibility to report all incidents, regardless of how small and large it is as reporting is an important part of prevention. Employees with many years of work experience in the social services seem to have better knowledge regarding how to handle threats and violence than new employees.

En kvalitativ studie om hur skolkuratorer i grundskolans lägre årskurser upplever sitt handlingsutrymme och hur deras arbete för att främja det sociala klimatet i skolan ser ut. Detta har undersökts genom sex intervjuer med skolkuratorer i svenska kommuner och som arbetar på låg- och mellanstadieskolor. Syftet med studien är att få skolkuratorernas perspektiv på hur deras arbetsuppgifter fastställs och hur det förebyggande och främjande arbetet ser ut på deras skolor i relation till vad skollagen (2010:800) uttrycker om att elevhälsoarbetet främst skall vara förebyggande och främjande. Materialet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av främst Lipskys (1969, 1980, 2010) teori om gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visar att skolkuratorernas förebyggande och främjande arbete ser olika ut, att de upplever sig ha stort handlingsutrymme men att handlingsutrymmet samtidigt begränsas av flertalet faktorer. I den avslutande diskussionen tas upp att många av de intervjuade skolkuratorerna uttrycker en strävan att arbeta mer främjande och förebyggande men att det är svårt att lyckas, eftersom det t ex ofta dyker upp akuta ärenden som måste lösas. / This study is of a qualitative nature and its purpose is to explore how school counselors in primary school experiences their discretion, and in what way they work to promote a beneficial social atmosphere in their respective schools. The research has been conducted by interviewing six school counselors that work at primary level schools, within different Swedish municipalities. We wanted to investigate what a few school counselors’ perspective were on how their duties are regulated and in what way they work preventively on their respective schools, in correspondence to what the Swedish education act (2010:800) states on student health, which is supposed to be primarily preventive and promotional.The material gathered from the interviews was analyzed by using mainly Michael Lipsky’s (1969, 1980, 2010) theory of street-level bureaucracy, and his theoretical concept of discretion. The results that we found reveal that the preventive and promotional works the different school counselors implement are diverse. They experience having a great discretion, however simultaneously, that discretion is obstructed by several factors. In conclusion several of the interviewees expressed an endeavor to work more preventively and promotionally, but felt that it is challenging to succeed, in regards to that there are, for example, regularly immediate situations that need to be resolved.

Under VFU-perioder uppmärksammades att andraspråkselever har svårigheter lösa matematiska textuppgifter på grund av språket. Syftet med arbetet är därmed att undersöka på vilket sätt verksamma lärare anser att språket på de nationella proven skulle kunna missgynna en elev med svenska som andraspråk. Vad som även har undersökts är att se hur lärare skulle vilja arbeta för att gynna andraspråkselever till att kunna visa sina matematiska kunskaper. För att undersöka vårt syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som metod. Totalt har intervjuat sex lärare från skribenternas två VFU-skolor. Dels har lärarna intervjuats om allmänna svårigheter, men även ställt frågor om språket på tre textuppgifter från ett gammalt nationellt prov i matematik för årskurs 3. För att analysera resultat har begreppet appropriering, som är en del av den sociokulturella teorin, använts. Ur resultatet tolkas att de flesta lärarna ansåg att de matematiska begreppen såsom omkrets inte var problematiska för eleverna. De lärare som intervjuades var överens om att det var andra vardagliga ord som kunde göra att en andraspråkselev inte kunde lösa uppgiften, eftersom dessa ord var nödvändiga att ha kunskap om för att kunna förstå vad det var som skulle beräknas.

Sammanfattning/Abstract Artberger, Ulrika (2018). Förebyggande och främjande – om tidiga insatser i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag Denna studie har som förväntning att kunna öka förståelsen och kunskapen om förskolepersonals arbete med tidiga insatser, och vilka förutsättningar som krävs för att dessa insatser ska bli lyckosamma.Syfte och frågeställningarIntuitivt sett är tidiga insatser inom förskoleverksamheten något som i de allra flesta fall bör ses som en positiv åtgärd. Å andra sidan är kostnaden för sådana insatser (räknat i penningvärde) betydande, vilket är en uppenbar barriär för att senarelägga en potentiell insats. Det övergripande syftet med denna studie är att komplettera och framför allt konkretisera den nuvarande kunskapsmassan/forskningen kring tidiga insatser i förskoleverksamheten. TeoriDenna studien utgår ifrån en systemteori för att kunna förstå och analysera det resultat som framkommit. Det används även ett sociokulturellt perspektiv för att förstå hur förskolepersonalen tänker och skildrar sitt agerande i relation med barnen. I studien används systemteori och det sociokulturella perspektivet som komplement till varandra för att förstå helheten av förskolepersonals relationer och tankar. Metod Utifrån syftet valdes en kvalitativ undersökning till denna studie. För att informanterna skulle kunna berätta fritt användes semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare och en förskolechef där det var öppna frågor. Med frågeställningar som handlar om hur förskolepersonal arbetar på förskolan valdes en fenomenologisk forskningsmetod där den som undersöker försöker förstå mänskliga beteende och vad det är som gör att människor beter sig som de gör, i detta fall ett förskolepersonalsperspektiv. Efteråt har jag sedan analyserat och tolkat informanternas resultat genom att titta på varje förskola var för sig ur ett systemteoretiskt perspektiv som har lett till att resultatet sen delats in i olika tema där relationer mellan kolleger, barn, föräldrar, avdelningar, förskolechef och specialpedagoger har synlig gjorts. Genom det sociokulturella perspektivet har språk och bemötande som sker mellan de olika systemen på förskolorna blivit tydligare.Resultat Resultatet har visat att förskolechefen med en specialpedagoutbildning i botten har en påverkan i verksamheten. Förskolechefens bakgrund har gjort att hon har anställt en specialpedagog på förskolan för att tidigt kunna bidra till att tidiga insatser setts in och likt det Lutz (2013) menar gör att förskolepersonal inte väntar och ser om barnet mognar eller inte. Specialpedagogen skulle vara en drivkraft för att bidra till att öka förskolepersonalens samarbete och kompetens något som även EU-kommissionen (2011) och Åberg och Lenz Taguchi (2018) pekar på där det behövs en kompetens för att bidra till en god kvalité i stödinsatser. I resultatet har det framkommit att det en del pedagoger betonar deras egen okunskap om tidiga insatser som något som ställer till det i verksamheten då de inte har de redskap som behövs och att det tar tid innan personalen kan få handledning från specialpedagogen i kommunen. Förskolorna beskriver att nyanställda eller vikarier inte fått någon information vid anställning om på vilket sätt de arbetar på de olika förskolorna som gör att helheten av verksamheten inte kan förstås av de som är nya och därigenom påverkar alla i verksamheten likt de sociala system som Gjems (2017) pekar på. Förskolechefen menar att det krävs en gemensam syn på vilket förhållningssätt som ska vara på förskolan och att det blir svårt när inte alla har samma information. Specialpedagogiska implikationer I resultatet framkommer specialpedagogen roll som två perspektiv, en på förskolan och en som specialpedagog i kommunen. För specialpedagogen på förskolan fanns ett uttalat mandat från förskolechefen att specialpedagogen själv kunde påverka på vilket sätt arbetet med specialpedagogik skulle användas på förskolan och där en av utgångspunkterna var att förskolepersonalen skulle kunna få den stöttning de behövde så fort som möjligt något som till skillnad mot specialpedagogen i kommunen inte kunde göras lika fort. Resultatet visar även att specialpedagoger hade olika roller där de kompletterade varandra genom att de specialpedagoger i kommunen mer arbetade med fortbildning och endast kommer ut när det uppstått svårigheter i verksamheten medan specialpedagogen på förskolan kunde arbeta mer nära och ge tips och råd redan innan svårigheter uppstått och där den fortbildning förskolepersonal hade fått kunde hållas kvar genom handledning. NyckelordFörebyggande arbete, förskolan, pedagogisk dokumentation, specialpedagogens roll, tidiga insatser