Studiens huvudsyfte är att försöka förstå hur lärare och poliser ser på en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar på hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete. Studien bygger på intervjuer med nio lärare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar även några teorier om hur barn tar till sig normer och värden, moralutvecklingsteorier. För att ge en bakgrund till och söka svar på vad som legitimerar ett samarbete mellan skola och polis utökar jag min teoretiska bakgrund genom att upp vad som finns skrivet om ett samarbete i styrdokument för skolans och polisens verksamhet. Resultatet av min intervjustudie visar att lärare och poliser har ett liknande sätt att se på ett samarbete och att de är positivt inställda till en samverkan. Av resultatet framkommer att lärare och poliser skulle vilja ha en utökad samverkan där man samarbetar på många olika sätt t ex genom ömsesidigt informationsutbyte, regelbunden kontakt och i samverkansgrupper. Man ser vinster på en mängd olika plan som exempelvis att barn i riskzonen fångas upp i ett tidigt skede och att barn och föräldrar får en positiv syn på polisen och deras arbete. De intervjuade anser att alla skulle vinna på en samverkan mellan skola och polis, främst barnen. Det framkommer också att man tycker att samarbetet fungerade bättre förr och att man tror att försämrade ekonomiska resurser ligger bakom ett minskat samarbete mellan skola och polis. Lärare och poliser är överens om att det är fel att dra in resurser på detta område. Resultatet av min litteraturstudie visar att det finns åtskilligt dokumenterat som indirekt talar för ett samarbete även om det inte direkt står uttryckt i ord. Tydligast uttryckt är detta i litteratur som behandlar polisens arbete och uppgifter. Resultatet visar även att viljan till ett samarbete verkar vara större än de resurser som idag finns att tillgå.

Studiens syfte var att ta reda på socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den påverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta användes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjälp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stämmer överens med Rädda Barnens och att barn som lever med föräldrar med försörjningsstöd eller har låg inkomststandard lever i barnfattigdom. Påverkan för barnen är utanförskap på grund av att de inte har möjligheter att få moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar också att fritidsaktiviteter är viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan. Det förebyggande arbetet är mer riktat mot föräldrarna än barnen och därigenom arbetar de indirekt med barnen. Informanterna anser också att det är viktigt att föräldrarna börjar med någon sysselsättning för att stärka sig själva och därmed stärks också barnens självkänsla. En stressig arbetsmiljö visar sig och detta kan leda till att barnperspektivet lätt faller i skymundan vid handläggning av ekonomiskt bistånd. / The study´s purpose was to find out Social workers view on child poverty and how it affects children and prevention. For this, a qualitative methodology was used and six social workers were interviewed and a hermeneutic methodology was used in the interpretation. The results showed that social workers definition of child poverty was in line with Save the children and that children living with parents receiving income support or low income living in child poverty. According to the informants children ends up in exclusion because they do not have opportunities to get fashionable material things. They also mean that leisure activities are important not to fall outside the social arena. Prevention is more directed at the parents than the children and thereby they work indirectly with the children. The informants also believe that it is important that parents begin any employment to strength themselves, reinforcing the children´s self-esteem. A stressful work environment turns out and this can lead to that the child´s perspective easily falls in to the background when management of financial assistance.

Misshandel, stölder eller hot är inte begrepp som du vanligtvis drar kopplingar till skolans verksamhet, dock är detta verklighet för många lärare och elever i dagens skolor runt om i Sverige. Min idé till denna studie kommer från egna erfarenheter, där jag har diskuterat med lärarkollegor som har mått dåligt och oftast har det handlat om grova kräkningar från eleverna. När jag inte fick några konkreta svar från rektorn på min VFU-skola, angående vad det finns för rutiner eller dokument angående dessa situationer med lärare som mår dåligt, började jag reflektera över vad egentligen skolan gör för att förhindra att kräkningar, trakasseringar eller hot och våld uppstår. Därför blev jag intresserad av att utforma en studie som ger en övergripande bild av hur högstadieskolor i en kommun, som är känd för att ha hög kriminalitet, förebygger och åtgärdar kriminalitet i sin verksamhet. Studien är utformad som en fallstudie där fyra rektorer och lärare på fyra högstadieskolor har blivit intervjuade. Studien visade bland annat att mycket av det som rektorerna lyfter fram, exempelvis likabehandlingsplanen, som de menar ska vara ett levande dokument genom hela verksamheten bland elever och all skolanspersonal, var motsägelsefult. När samma fråga kom till lärarna menade de att generellt är likabehandlingsplanen just vad rektorerna nämnde, ett dokument. I arbetet mot kriminalitet visade det sig att deltagarna ansåg att skapandet av en djupare relation med eleverna var ett sätt att fånga upp många elever som mår dåligt.

Hos barn och ungdomar är psykisk ohälsa ett stort folkhälsoproblem och de senaste 20 åren har de psykiska problemen ökat. Suicid har minskat de senaste decennierna i Sverige men ändå är suicid den vanligaste dödsorsaken bland män i åldersgruppen 15-44 år och bland kvinnor i denna åldersgrupp är det den näst vanligaste dödsorsaken. Fyra flickor, i åldern 1-14 år, begick suicid i Sverige år 2008. a aSyftet med studien var att undersöka vilka insatser som görs under skoltid för att förebygga psykisk ohälsa och suicid hos elever. Ett annat syfte var att undersöka sambandet mellan antalet insatser och skolpersonalens inställning och kunskap om psykisk hälsa och suicid. Metoden var kvantitativ med en elektronisk enkät för datainsamling. De flesta skolor hade förebyggande insatser för eleverna. Vanliga insatser var mobbingförebyggande (79 %), självkänslan (75 %), sociala färdigheter (75 %), självförtroende (74 %) och problemlösning (72 %). Inga statistiska signifikanta samband hittades mellan om respondenterna arbetade på en skola med högt antal insatser och om de hade kunskapen att upptäcka elever som mår dåligt, om kunskapen var införskaffad genom yrkesutbildningen samt om de anser att skolan hade ansvar för elevernas psykiska hälsa. Fler studier om förebyggande insatser i skolan behövs.

Alkoholmissbruk kan orsaka sociala och ekonomiska konsekvenser för familjer och resten av samhället. Arbetsplatsen som arena är viktig för folkhälsoarbete. Där finns möjligheten att fånga upp och påverka människor, som visar sig ha ett riskbeteende när det gäller alkoholkonsumtion. Mellan åren 1996 och 2004 ökade den totala alkoholkonsumtionen i Sverige när det gäller ren alkohol. Sedan avskaffandet av införselkvoterna har konsumtionen i landet fram till år 2010 successivt minskat. Trots detta är den inte ännu nere på samma låga nivå som på mitten av 1990-talet. Syftet med studien har varit att studera hur anställdas alkoholproblem hanteras på en större arbetsplats i Sverige, vilka verktyg som finns för att underlätta hanteringen och hur användbara dessa anses vara. En kvalitativ ansats valdes och sex intervjuer genomfördes med personer med personalansvar eller med fackliga uppdrag. Resultatet visar att det alkoholförebyggande arbetet bedrivs genom att öka medvetenheten och kunskapen hos de anställda. Riktlinjer och samverkan fungerar som stöd vid hanteringen av alkoholproblem. Resultatet visar också att det är oklart hur arbetsgången går till när alkoholproblem upptäcks.

No description available.

The present study sought to examine the collaborative role of the student organization Here 4 U and the impact of this collaboration on the organization and its partners. As a point of departure a questionnaire was distributed to supervisors, principals and other cooperation partners of Here 4 U, the most prominent quantitative results of which were related to previous research, new institutional theory and empowerment theory. It turned out that partners interacting with Here 4 U felt that the collaboration was necessary and wanted to continue with it. The respondents to the questionnaire were asked to define the concept of collaboration. Factors emphasized by respondents included feeling of community, security, and common goals. The respondents considered the effects of interaction in relation to young people to be positive and maintained that work with young people had been improved by this collaboration. The results of the investigation were then commented on in an interview with the coordinator working for Here 4 U. It transpired that all cooperation partners were pleased with the collaboration with Here 4 U, not only for their own sake, but also for the benefit of preventive work carried out with and for young people. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen för och effekterna av samverkan mellan elevorganisationen Here 4 U och dess partners. Utgångspunkten var en enkät som sändes till berörda handledare, rektorer och andra samverkanspartners. De mest framträdande kvantitativa resultaten från enkäten relaterades till tidigare forskning om nyinstitutionell organisationsteori och empowerment. Det visade sig att de som samverkar med Here 4 U ansåg samarbetet vara nödvändigt och att de ville fortsätta med det i framtiden. Respondenterna hade ombetts definiera samverkansbegreppet. De faktorer som genomgående lyftes fram var gemenskap, trygghet och gemensamma mål. Effekterna av samverkan sades ha positiv effekt på de berörda ungdomarna och bedömdes ha förbättrats med samverkan. En samordnare från Here 4 U ombads därefter kommentera resultaten i en intervju. Slutsatsen blir att samtliga samverkanspartners var nöjda med samverkan med Here 4 U, inte bara för sin egen skull, utan också med tanke på de positiva effekterna i arbetet med och för ungdomar.

This research aims to determine teacher perceptions on alcohol- and drug use among students, as well as how they implement the municipality framework against alcohol and drugs. The research was carried out in a midsized town in the centre of Sweden. It is characterized by an inductive approach and was performed through a qualitative method. Results were analyzed from a hermeneutic approach, and theories used are system theory, salutogenic approach and Mead’s symbolic interaction theory. One outcome from this research was the fact that teachers generally implement their work out of the municipality framework, even though teachers express their lack of knowledge about the content of the framework. Furthermore the research revealed that many teachers thought the relationship towards the students had a big impact on how they could manage to help them, that it was important that students felt that the teachers were trustworthy. The conclusion of this research is that there is a great variety regarding the commitment and knowledge among teachers when it comes to student usage of alcohol and drugs, even though teachers were given a common framework.

The issue of honour related problems in schools are important social problems in Sweden. It’s not unusual that honour related problem has had serious consequences before any action has been inserted by society. Sometimes the efforts made by society have had no impact whatsoever due to them being inserted too late. We can conclude based on our literature and our interviews, the importance of prevention. For all involved, both schools and social services, the work of prevention regarding honour related problems before the situation becomes acute, is beneficial. If the parents have confidence in the school they will release some of their need of control for the student. If the parents are not included in their child’s curriculum there’s a risk that they will loose the sense of security for the school. It is important for school counsellors to have competence in the field, to be able to handle and to do proper risk assessment. It is also important for the school to establish and maintain a good relationship with the parents. The condition for this is already in the curriculum, which encourages all those who work in schools to promote a good relationship with parents. The education act guarantees all students equal opportunities to education regardless of background.

The aim of this study was to examine and compare two municipalities’ approaches to deal with men’s violence as a social problem. Further the aim was to analyze social workers’ opinions about interventions for men who practice violence in heterosexual relationships. The study has got a qualitative approach and we did a subjective selection where we chose to apply semi-structured interviews with social workers who work with domestic violence. These interviews were exercised in two different sized municipalities, because we aimed to get information if the work with violent perpetrators differs in the larger and the smaller municipality. We chose to perform three interviews in the larger municipality and two in the smaller. More specifically the aim of the study was to examine what kind of interventions and work methods that were characterized for the organizations and how the preventive work with men’s violence against women were performed in the municipalities. Further we wanted to compare the social workers’ opinions about the interventions for men who practice violence against women. We have adopted a new institutional perspective as a theoretical basis for our analysis. We found in the study that the big difference between the municipalities and their work with violent perpetrators was that the larger municipality had an underlying organization apart from the social service that performed the work. In the smaller municipality the work was integrated with other work tasks on the social service office. Similarities in the municipalities were that the social service offered individual treatment to the perpetrators and they were inspired by ATV: s way of manage violence. Both municipalities aimed to work preventively spreading knowledge in order to make men’s violence visible.