Hur påverkar strukturella förutsättningar kvinnors företagande? Vad händer när kvinnor som potentiella företagare ställs mot omgivande strukturer och hur kan ett sådant möte bidra till att bättre förstå kvinnors förutsättningar som företagare? Detta utgör de huvudsakliga frågeställningarna i den här avhandlingen. Utgångspunkten för den kvalitativa studie som genomförs tas i en regional strukturomvandling som påverkar kvinnornas lokala arbetsmarknad och leder till att en politisk satsning på kvinnors företagande i form av en starta-eget kurs initieras. Primär målgrupp för kursen är kvinnor med ett yrkesförflutet inom vård och omsorg. En politisk ambition att ta dessa kvinnor och deras kompetens till vara uttalas i kommunala handlingsprogram som även signalerar en önskan att arbeta i partnerskap med kvinnor som vill bli företagare. Genom att över tid följa ett antal kvinnor som deltar i kursen blottläggs deras upplevelser av satsningen samt av att omsätta den uttalade politiken till praktik. Teoretiskt argumenteras för vikten av att förstå kvinnors företagande i relation till omgivningen och strukturella förutsättningar. Genusteori, teorier om kvinnor och arbete, den politiska omgivningen, prat som legitimerande handling samt makt är perspektiv som anläggs och teorier om företagande diskuteras. Ståndpunkten är att när kvinnor förhåller sig till företagande görs detta på en rad premisser så som könssegregeringen som följer med kvinnorna ut på arbetsmarknaden där företagande utgör en del, politiskt prat som signalerar ambitioner och målsättningar, det större sociala systemets inneboende makt där det egna handlingsutrymmet påverkas av graden av beroende i förhållande till andra aktörer med mera. Sammantaget påverkar detta hur kvinnorna upplever sitt handlingsutrymme. Det argumenteras för att normer och värderingar i det större systemet ofta är subtila men icke desto mindre skapande. Mannen som norm för liv, arbete, företagande och företagare problematiseras då denna norm placerar kvinnan i motsatsställning. Det subtila är svårt att bemöta och förändra, kvinnornas individuella val är synliga i betydligt större utsträckning än bakomliggande, strukturella normer och värderingar som påverkar och styr dessa val. Den empiriska studien visar att flera kvinnor finner det svårt att relatera till rollen som företagare och att satsningen på företagande relateras till rådande familjesituation. Studien visar även att det kan vara kostsamt att bryta mot normer och föreställningar och att tänja på osynliga gränser. Tydligt framträder ett upplevt, starkt politiskt motstånd mot nya verksamhetsformer, verksamhetsområden och liknande. Det visar sig främst vara kvinnor som försöker starta verksamheter relaterade till vård och omsorg som upplever detta motstånd. Analysen visar en av kvinnorna upplevd diskrepans mellan politikers prat och möjligheterna att omsätta detta prat i handling genom att starta företag. En bild av en kommunal satsning där politiskt prat inte i alla delar följs upp i politisk handling växer fram. Den politiska viljan att ta ideologiska risker diskuteras, så även kvinnornas medskapande av den situation som uppstår. Främst visar analysen på vikten av att erkänna både individers och strukturers del i det sociala skapandet som ger förutsättningarna för kvinnors företagande samt vikten av att betrakta prat och handling ur ett legitimitetsskapande perspektiv för att förstå det sociala spelets bakomliggande syften. Ett förhållningssätt baserat på samförstånd och samarbete snarare än motsättning mellan parterna förordas för att skapa ett konstruktivt klimat och goda strukturella förutsättningar. Ett sådant klimat kan inverka positivt på en regions fortlevnad såväl som på kvinnors sysselsättning. En grundläggande slutsats är att det är viktigt att erkänna strukturernas vikt och påverkan på individers val för att förstå förutsättningarna för kvinnors företagande och kvinnors förutsättningar som företagare. Enkelt vore att argumentera för att kvinnor har ”fria” val och därmed lägga ansvar på kvinnorna som individer att skapa förändring, här genom att bli företagare. Genom att placera företagande i en vidare kontext påvisas att kvinnors så kallade ”fria” val är strukturellt villkorade. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2005

Social enterprises make up one of the groups of participants that provide welfare services financed by public funding. The object of this study is to describe and analyze from a theoretical point of view which conditions, in what fields, by which division of responsibility and finally through what decisions these social enterprises are allocated a place in the market for social welfare services. The company that has been the object of study offers services in the field of social welfare and in employment. In the study a triangulation of qualitative methods has been used: studies of literature on the subject, recurrent interviews and observations and also reviews of documents. The results have been analyzed from theories on the space available on the market for social services, on social economy and on social capital in the form of strong, weak and bridging bonds. The study indicates that it is important to analyze social enterprises by the help of criteria for companies, social enterprises, the characteristics pertaining to the social entrepreneurs, available space on the market, organization, funding, production, political decisions, approval as a participant and finally choices made by patrons. The study also offers a general checklist with criteria that may be used for analysis and the explanation of social enterprises. / Sociala företag är en av de aktörer som levererar välfärdstjänster finansierade med offentliga medel. Syftet med denna studie är att utifrån ett teoretiskt perspektiv beskriva och analysera vilka förutsättningar, på vilka arenor, med vilken ansvarsfördelning och vilka beslut som ger sociala företag utrymme på den sociala välfärdsarenan. Det studerade sociala företaget erbjuder sociala välfärdstjänster och sysselsättning. I studien har en triangulering av kvalitativa metoder använts: litteraturstudier, återkommande intervjuer och observationer samt granskning av dokument. Resultaten har analyserats utifrån teorier om utrymmet på den sociala välfärdsarenan, social ekonomi samt socialt kapital i form av starka, svaga och överbryggande band. Studien visar att det är av vikt att analysera sociala företag med kriterier för företag, sociala företag, egenskaper hos de sociala företagarna, utrymme, arrangemang, finansiering och produktion samt politiska beslut, godkännande som aktör samt kunderna och brukarnas val. En generell checklista med kriterier som kan användas för analys och förklaring av sociala företag har tagits fram i studien.

This paper is about sensemaking. By using sensemaking we have derived bankruptcy factors from business leaders’ own statements about their bankruptcies. The focus in this paper is to ensure how business leaders create meaning about the bankruptcies, which is also our research question. To make the study feasible, we used a method that corresponds well to the purpose of our work. The collection of data started with collecting a number of newspaper articles with direct quotes from business leaders. These quotes were, through a model that structures and categorizes empirical datum, aggregated into bankruptcy factors. The factors were then explained with regards to the business leaders’ statements. The factors are also compared with previous studies of bankruptcy factors. Those studies use different approaches then ours, in deriving and explaining their bankruptcies. With regards to that, we found it interesting to analyze similarities and differences in results. The study has shown five bankruptcy factors. These are customer losses, financing, external circumstances, profitability and planning. They are described by a number of underlying causes. The factors we found have shown both similarities and differences with regards to the previous studies.

Sverige var det näst sista landet i den Europeiska Unionen med att avskaffa lagstadgad revisionsplikt för mindre aktiebolag. Denna lagförändring trädde i kraft den 1 november 2010 som en reaktion på förslaget presenterat i Statens Offentliga Utredningar 2008:32. Förändringen innebar att små aktiebolag som inte överskrider mer än ett av tre gränsvärden ställs inför ett val som tidigare inte varit möjligt, vilket är om de ska anlita en revisor som granskar de årliga räkenskaperna eller ej. Syftet med denna studie är att utreda vad småföretagarna anser att en revision bidrar med för värde till ett företag. Hur resonerar småföretagare när de gör detta val samt vilka skäl har haft en avgörande roll i deras beslut? Och hur upplever de att deras val har påverkat bemötandet från omgivningen?Ett försök till att få en mer träffsäker aspekt av problemet var att endast undersöka företag som var aktiva innan lagförändringen, då de borde har mer insikt om vad revisionen tillför ett mindre företag eftersom de har en referenspunkt sedan tidigare att utgå ifrån. Tre företagare som har valt att behålla sin revisor, samt sex företagare som har valt bort revisorn intervjuades. Respondenternas svar analyserades med hjälp av agentteorin, intressentmodellen samt tidigare forskning. Intressentmodellen användes för att definiera intressenterna till företaget samt hur de påverkas av en revision. Därefter analyserades svaren från respondenterna med hjälp av agentteorin som menar att revisorns roll som försäkrare till intressenterna anses vara den viktigaste. Resultatet som framkommit i denna undersökning har dock visat på något annat.

Syftet med denna kvalitativa studie var att förstå kvinnors egna upplevelser av att driva eget företag samtidigt som att vara mamma och ge en ökad förståelse kring hur det är att kombinera rollerna. För att besvara forskningsfrågan ”hur upplever kvinnor att det är att driva företag samtidigt som att vara mamma?” genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysen av de kvalitativa intervjuerna resulterade i sju teman: drivkrafter till att driva eget företag, upplevelser av att vara kvinna och företagare, upplevelser av att vara mamma och företagare, fördelar med att vara mamma och företagare, utmaningar med att vara mamma och företagare, sätt att ta sig an utmaningarna och förutsättningar att starta och driva företag. Resultatet visade att hälften av kvinnorna upplever det tufft att kombinera mammarollen med företagarrollen och alla kvinnorna har upplevt både fördelar och utmaningar i att kombinera rollerna. Trots utmaningarna så uttryckte alla kvinnorna att fördelarna är större än utmaningarna och att de vill fortsätta driva eget företag. / The aim of this qualitative study was to understand women’s experience of running their own business while being a mother in order to get a better understanding of how it is for women to combine these roles. To answer the research question “how do women experience running their own business while being a mother?” eight semi-structured interviews were done and analyzed by thematic analysis. The result of this analysis was seven main themes: motivation to start your own business, experiences of being a woman and business owner, experiences of being a mother and a business owner, advantages of being a mother and business owner, challenges with being a mother and a business owner, solutions to the challenges and prerequisites for starting and running a business. The results showed that half of the women thinks it is hard to combine the roles of being a mother and a business owner and all of the women have met positive and negative challenges in combining these roles. Despite the challenges, all of the women thinks the advantages are bigger and wants to continue being a business owner.

The present dissertation deals with the factors influencing the professional careers of mer-chants and craftsmen working in the Swedish town of Sundsvall between 1850 and 1900. The most important hypotheses are: To what degree did social origins influence an entre-preneur's opportunities for running his business? How many of the children of these busi-nessmen assumed and maintained their parents' social status upon attaining adulthood? What significance did the entrepreneur's spouse have for his business activities? To what degree were his economic activities influenced by joining local voluntary associations? By combining data culled from the parish registers of the Swedish Lutheran Church, the poll tax registers and the primary source material for national trade statistics, the author has been able to identify the individuals who worked as entrepreneurs in Sundsvall during the period under investigation, what they paid in business income tax each year, the profes-sional titles they possessed and the places in which they and their relatives resided during their lifetimes. The results show that the majority of the most successful younger entrepreneurs active in the town before the introduction of freedom of trade in Sweden in the year 1864 were mostly immigrants from other parts of the country, who had furthermore come from rela-tively modest backgrounds. However, the social and geographic origins of these entrepre-neur's wives has proven to be of central significance to the success of the business, in in-stances where she had been raised in a business family from Sundsvall. The professional skill of the entrepreneur together with his wife's familiarity with the town, in all likelihood also combined with her inherited cultural capital, contributed to creating a demand from the local populace for the goods or services sold by the company / <p>Distrubution: Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet,, 901 87 Umeå, 090-786 50 00</p>

Given the possibility that the world, as we know it, is a consequence of human interaction and verbal communication our understanding of the world can be seen as contingent rather than essentially given. Conceptions such as "entrepreneur", "woman" and "man" can then be understood as socially constructed subjects. Departing from poststructural and social constructionist perspectives I will examine medial representation of women and men as entrepreneurs. My main purpose is to examine how the entrepreneur is constructed as a discursive subject in the journal Eget Företag. Drawing upon Ernesto Laclau´s and Chantal Mouffe´s Discourse Theory and the poststructuralist feminist theoretical perspective of Judith Butler I will discuss both the construction of the entrepreneur as well as the more explicit question; is gender significant for the construction of the entrepreneur and entrepreneurship in Eget Företag? In this study I come to the conclusion that the discourse of entrepreneurship, as well as the journalistic discourse, draws upon discourses of femininity and masculinity but also upon discourses of ethnicity. Therefore gender and ethnicity is significant for the understanding of the entrepreneur. I also find that the discourse of entrepreneurship construct both women and individuals with different ethnical backgrounds as "the Others". / Genom möjligheten att världen, sådan vi känner den, är en konsekvens av mänsklig interaktion och språklig kommunikation, kan vår förståelse av världen ses som kontingent snarare än essentiellt given. Koncept så som "entreprenör", "kvinna" och "man" kan då förstås som socialt konstruerade subjekt. Med avstamp i poststrukturella och socialkonstruktivistiska perspektiv kommer jag att undersöka medial representation av kvinnor och män som företagare. Mitt huvudsakliga syfte är att undersöka hur företagaren konstrueras som ett diskursivt subjekt i tidningen Eget Företag. Genom Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes Diskursteori och Judith Butlers poststrukturalistiska och feministiska perspektiv kommer jag att diskutera både konstruktionen av företagare och mer explicita frågor så som; är kön signifikant för konstruktionen av företagaren och företagande i Eget Företag? Jag kommer till slutsatsen att företagardiskursen, och den journalistiska diskursen, bygger på diskurser om kvinnlighet och manlighet men också på diskurser om etnicitet. Därför kan genus och etnicitet ses som signifikanta för förståelsen av företagaren. Jag finner även att företagardiskursen konstruerar både kvinnor och individer med skild etnisk bakgrund som "De andra".

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur styrkan i småföretags sociala och professionella nätverk påverkar valet av finansiell bootsrapping, med företagarens ursprung som betingad faktor. Målet med studien är att introducera och ge en generell översikt över orsakssambandet mellan de berörda koncepten. En undersökning genomfördes bland småföretag i Sverige för att identifiera det sociala och professionella nätverkets påverkan på finansiell bootstraping. I undersökningen antogs företagarens ursprung ha en modererande roll. Dessutom ingick en rad kontrollvariabler för att undersöka deras effekt på orsakssambandet. Sålunda ger det en djupare insikt om vilka underliggande individuella och organisatoriska attribut som påverkar företagares val av finansiell bootstrapping. En utökad kunskap för fenomenet finansiell bootstrapping kan ses som ett konkurrenskraftigt hjälpmedel vid egenföretagande. Framförallt blir det påtagligt för småföretagare som stöter på hinder i anskaffningen av externt finansiellt kapital. Denna uppsats baserades på 136 frågeformulär som returneras från småföretagare som är etablerade på den svenska marknaden. Medan resultatet bekräftar vikten av finansiell bootstrapping för småföretag, identifieras ursprungsskillnader i användningen av olika finansiella bootstrappingmetoder. Dessutom identifieras variationer i invandrare och inföddas användning av sociala och professionella nätverk. Vidare upptäcker vi att styrkan i småföretags nätverk har en positiv påverkan på finansiell bootstrapping. Däremot när ursprung antas ha en modererande effekt ges blandade resultat. Sålunda indikerar resultatet på att det finns vissa likheter i invandrare och infödda företagares finansieringsbeteende

There has been a rapid increase in the number of women entrepreneurs during the last decade. Yet, the number is still rather low why the Swedish Government is performing encouraging efforts. The encouragement of female‟s entrepreneurship is a necessity since women account for a rather new group of entrepreneurs who contributes to the growth of the economy. For most entrepreneurs, the success or failure depends on the ability to create a network of support and access to external capital. Previous research has shown that women entrepreneurs have a harder time to access external capital. These researchers have, however, mostly focused on individual traits and through these explained the financial situation of women entrepreneurs. This research, on the contrary, adopts a sociological research perspective where the everyday experiences of women entrepreneurs are emphasized. The purpose of this study is to understand and describe the financial situations faced by women entrepreneurs within the region of Jönköping. This will be achieved by examining the women‟s experiences in asking for banks‟ capital and the perceptions of the banks in supplying the capital. The study takes on an ethnomethodological research approach and applies a narrative data collection method. Due to the adopted ethnomethodological perspective, the study engages in the mapping of the everyday reality of the researched participants. The narrative data collection method allows the participants to express their stories and experiences. On the basis of an a priori model, the narratives were systematically studied and the financial situation of women entrepreneurs analyzed. The study applies a micro- and a macro analysis under which narratives of two different structures are examined. The micro analysis takes account of the narratives produced by the researched participants without involving any theory. It is found that the women entrepreneurs‟ narratives are more varied and action-oriented whereas the narratives of banks are more conformative and gen-eral. The macro analysis puts the narratives into a broader framework by in-volving both earlier research and a theory developed by Bourdieu. This analysis contributes to an understanding of that the social setting affects the structure, rules and norms of the entrepreneurial field. This may act as hin-ders for women entrepreneurs in terms of accessing capital, networking and overall feeling exhorted to be entrepreneurs. Hence, the reality of women entrepreneurs can be argued to be socially constructed where the women are unfairly seen through influenced eyes.

<p>There has been a rapid increase in the number of women entrepreneurs during the last decade. Yet, the number is still rather low why the Swedish Government is performing encouraging efforts. The encouragement of female‟s entrepreneurship is a necessity since women account for a rather new group of entrepreneurs who contributes to the growth of the economy. For most entrepreneurs, the success or failure depends on the ability to create a network of support and access to external capital. Previous research has shown that women entrepreneurs have a harder time to access external capital. These researchers have, however, mostly focused on individual traits and through these explained the financial situation of women entrepreneurs. This research, on the contrary, adopts a sociological research perspective where the everyday experiences of women entrepreneurs are emphasized.</p><p>The purpose of this study is to understand and describe the financial situations faced by women entrepreneurs within the region of Jönköping. This will be achieved by examining the women‟s experiences in asking for banks‟ capital and the perceptions of the banks in supplying the capital.</p><p>The study takes on an ethnomethodological research approach and applies a narrative data collection method. Due to the adopted ethnomethodological perspective, the study engages in the mapping of the everyday reality of the researched participants. The narrative data collection method allows the participants to express their stories and experiences.</p><p>On the basis of an a priori model, the narratives were systematically studied and the financial situation of women entrepreneurs analyzed. The study applies a micro- and a macro analysis under which narratives of two different structures are examined. The micro analysis takes account of the narratives produced by the researched participants without involving any theory. It is found that the women entrepreneurs‟ narratives are more varied and action-oriented whereas the narratives of banks are more conformative and gen-eral. The macro analysis puts the narratives into a broader framework by in-volving both earlier research and a theory developed by Bourdieu. This analysis contributes to an understanding of that the social setting affects the structure, rules and norms of the entrepreneurial field. This may act as hin-ders for women entrepreneurs in terms of accessing capital, networking and overall feeling exhorted to be entrepreneurs. Hence, the reality of women entrepreneurs can be argued to be socially constructed where the women are unfairly seen through influenced eyes.</p>