How does the idea of entrepreneurship for young people relate to media discourses? We have analysed magazines on entrepreneurship from the perspective of Faircloghs critical discourse analysis method to see how the magazines, by there own position in the entrepreneurships discourse, relate the idea of young entrepreneurship. The society wants more people to start their own business, why? The issues of the shift from youth as social problems to youth as entrepreneurs is discussed in the thesis as well as the scope and content of this discourse as a possible new ideal for youth in Swedish society. / Hur framställer man idé om företagande för unga? Vi har med hjälp av den kritiska diskusanalysen analyserat tidningar om företagande för att se hur de, via sin egen positionering i företagsdiskursen, framställer idén om företagande för unga. Varför är samhället intresserat av att så många ska starta företag idag? I uppsatsen analyseras en möjlig förändring när det gäller synen på ungdomar: från problem till ett nytt ideal som betonar entreprenörskap och företagande. Uppsatsen undersöker bredden och innehållet i denna diskurs.

Det finns idag inte några speciella kunskapskrav inom redovisning i samband med att driva verksamhet. Bokföring som anses felaktig kan leda till ansvar och straffrättsliga åtgärder. Detta kan medföra att personer som är bokföringsskyldiga kan begå bokföringsbrott utan att vara medvetna om det, som en följd av brist på kunskap inom redovisning. Bestämmelsen om bokföringsbrott finns i 11 kap. 5§ brottsbalken. Bokföringen är många gånger en förutsättning för att kunna utreda om brott har begåtts. Företagarens roll är att driva verksamhet i vinstsyfte, betala skatt och sköta företagets åtaganden på bästa sätt. När det finns brister i bokföringskunskap får företagaren ansvara med sin privata förmögenhet i de fall de tilldöms böter som påföljd för bokföringsbrott. I andra fall kan ansvaret även innebära villkorlig dom eller fängelse. Även om en bokföringskontorist anlitas att sköta bokföringen ligger det i företagarens ansvar att förvissa sig om att bokföringen skötts korrekt och att bokföringsskyldigheten följs. Allmänheten och revisorerna har olika uppfattning om revisionens inriktning och revisorernas skyldigheter. På grund av de olika synsätten, klienterna, professionen och revisorerna har, uppstår ett avstånd mellan förväntningar för revisorns arbete. Allmänhetens uppfattning är att revisorn borde upptäcka fel i samband med revision. Revisorn svarar straffrättsligt för sina uttalanden i revisionsberättelsen / There are today no existing demands of special accounting knowledge required when running a business. If the book-keeping contain accounting failures it can lead to responsibility for a crime. In absence of accounting knowledge the owner of the business could be responsible for accountancy crime without knowing it. Accounting is often prerequisite in finding accountancy crime. The role of the entrepreneur is to make profitable earnings, pay taxes, and make decisions in the interest of the business. The owner is always held responsible for the book-keeping even though an accountant is hired. The penalty for accountancy crime facing the owner are fines and conditional sentence and jail. The public and the auditor have different opinions of what an auditor should be responsible for. The auditor has a juridical responsibility of the content in the Auditor´s report according to the law.

<p>How does the idea of entrepreneurship for young people relate to media discourses? We have analysed magazines on entrepreneurship from the perspective of Faircloghs critical discourse analysis method to see how the magazines, by there own position in the entrepreneurships discourse, relate the idea of young entrepreneurship. The society wants more people to start their own business, why? The issues of the shift from youth as social problems to youth as entrepreneurs is discussed in the thesis as well as the scope and content of this discourse as a possible new ideal for youth in Swedish society.</p> / <p>Hur framställer man idé om företagande för unga? Vi har med hjälp av</p><p>den kritiska diskusanalysen analyserat tidningar om företagande för att se hur de, via sin egen positionering i företagsdiskursen, framställer idén om företagande för unga. Varför är samhället intresserat av att så många ska starta företag idag? I uppsatsen analyseras en möjlig förändring när det gäller synen på ungdomar: från problem till ett nytt ideal som betonar entreprenörskap och företagande. Uppsatsen undersöker bredden och innehållet i denna diskurs.</p>

Utbildning ses ofta som en nödvändighet för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden och ha möjlighet att göra karriär. För att bli en lyckad företagare är det inte säkert att utbildning är lika nödvändigt. Tidigare forskning tyder på att utbildning minskar sannolikheten att vara företagare. Denna uppsats undersöker hur utbildning påverkar sannolikheten att vara företagare och om effekten skiljer sig mellan kvinnor och män. Resultatet tyder på ett negativt samband för både kvinnor och män. I undersökning kontrolleras även faktorer så som civilstånd och barn som enligt befintlig forskning har betydelse i valet att bli företagare.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som påverkar begriplighet och användbarhet i texter som ska an­vändas som stöd för handling. Ett delsyfte är att bidra till diskussionen om hur dessa faktorer kan undersökas på ett textanalytiskt sätt. Materialet för studien är tio myndig­hets­­texter som handlar om olika procedurer som företagare be­höver utföra. Jag granskar texter­na i tre analyskategorier. För det första undersöker jag modelläsningen, alltså hur texterna kan an­vän­das och hur de signalerar hur de är tänkta att användas. För det andra undersöker jag hur tex­terna ut­­­formar sina instruktioner, med an­tagandet att det finns uttryck för instruktion som är mer typiska än andra. Jag kallar ty­piska uttryck för kongruenta realiseringar, och mindre typiska ut­tryck för me­ta­foriska rea­lise­ringar. För det tredje undersöker jag vilka förkunskaper texterna krä­ver. Resul­taten vi­sar att texterna blir mer användbara om de i sina paratexter visar hur de är tänkta att an­vän­das. Vi­­dare visar resultaten att texterna använder både kongruent och metaforiskt rea­lise­ra­de instruk­tioner, och att metaforiskt realiserade instruktioner främst utgör begrip­lig­hetsproblem när verben står i passiv. Det har att göra med att yttrandena blir svårare att identifiera som in­struk­tio­ner då, och därmed också mindre användbara. Det finns inget tydligt mönster för när texterna använ­der metaforiskt reali­serade in­struk­­tioner. Re­sultaten visar också att texterna förut­sätter att läsarna kän­­ner till vissa fackinter­na be­grepp, vil­ket antas utgöra ett begriplig­hets­problem. Detta skulle kun­na lösas genom att de texter som riktar sig till mindre erfarna företa­ga­re hän­visar läsarna till texter som förklarar sådana begrepp. Ibland kan det också lösas med konkreta förtydliganden.

A business owner describes as an individual that identifies new business opportunities and turn them into new business activities. The establishment phase is where the business owner starts the business and see if the business idea works. The business owner also identifies the market and produces products and services during this phase. The establishment phase involves a high risk because it arises unexpected activities that the business owner needs to handle, to be able to survive the phase. Personal attitudes, control and social norms affect an individual's driving force to start a business. A business owner often starts a business to be able to control their own time and also to be able to implement business ideas. Female business owners are often considered leaving their employment because the lack of job satisfaction and therefore choose to start a new business. Something that often affects female business owners experience during the establishment phase is networks, family situations and attitudes from both yourself and society. The purpose of this study is to generate an understanding of how the establishment phase perceives by female business owners in Sweden. This study had used a qualitative method with an inductive approach. Female business owners have been interviewed through unstructured interviews. The material that had been collected during the interviews, resulted in stories by female business owners. Criteria to choose respondents have been created to make sure that the study only includes relevant information for the purpose and research question. It was required that the respondents were a female business owner in Sweden. It was also required that they have survived the establishment phase and founder of the business in which they operate. The business owners’ stories, resulted in information that it is important to be energetic and actionable as a business owner and also believe in the business idea. The establishment phase involves a high risk, but the respondents think that it is important to dare to take a risk to be able to reach success. The respondents also think that a good self-esteem and a good self-awareness are two important characteristics to become a successful business owner. The respondents did perceive experiences during the establishment phase, similar but also different. One of the business owners described the establishment phase divided into two different periods. The first period of the establishment phase was perceived as fun and exciting. The second period consisted of doubts about the own ability and also a worse self-esteem. The respondents did also explain financial uncertainty as an experienced because of that the business income is not certain during the establishment phase. Networking was a positive experience because it has been giving the business owners good relationships, new ideas and also a marketing tool. It has also resulted in new potential employees, business partners and customers. The female business owners described that the feeling of security has made the establishment phase easier and therefore they describe this feeling as important. Keywords: female business owners, experiences, the establishment phase and Sweden. / En företagare beskrivs som en individ, som identifierar nya affärsmöjligheter och därefter utvecklar dessa till nya affärsdrivande verksamheter. Etableringsfasen är den fas där företagaren sätter igång verksamheten och prövar affärsidéen. Under denna fas skapas även produkter och tjänster samt att marknader identifieras. Etableringsfasen förknippas ofta med hög risk, då det uppkommer oväntade händelser som företagaren behöver hantera, för att kunna överleva etableringsfasen. Personliga attityder, kontroll och samhälleliga normer påverkar en individs drivkraft till att starta en verksamhet. En företagare startar ofta en verksamhet för att kunna styra sin tid mer, men också för att kunna förverkliga företagsidéer. Kvinnliga företagare anses ofta lämna deras anställningar på grund av bristande arbetstillfredsställelse och väljer därför att etablera en ny verksamhet. Nätverk, familjesituationer samt egna och omgivningens attityder, är ofta något som påverkar kvinnliga företagares upplevelser under etableringsfasen. Denna studie syftar till att generera förståelse för hur etableringsfasen upplevs av kvinnliga företagare i Sverige. Utifrån en kvalitativ metod och en induktiv ansats, har kvinnliga företagare intervjuats via ostrukturerade intervjuer. Materialet som samlades in under intervjuerna har varit utgångspunkten för denna studie och resulterat i kvinnliga företagares berättelser. För att kunna säkerställa att studien erhåller relevant material för att besvara studiens forskningsfråga och syfte, har urvalskriterier skapats. Det krävdes att respondenterna skulle vara kvinnliga företagare i Sverige samt överlevt etableringsfasen och grundat verksamheten som de är verksamma i. Via företagarnas berättelser framkom det att respondenterna ansåg att det är viktigt att ha ett driv, vara handlingskraftig samt tro på sin affärsidéidé. Etableringsfasen är en riskfylld fas, men respondenterna anser ändå att det är viktigt att våga ta en risk för att lyckas. En god självkänsla och en god självkännedom, anser respondenterna som två viktiga egenskaper för att kunna bli en framgångsrik företagare. Respondenterna delade uppfattning om många upplevelser under etableringsfasen, men det fanns också upplevelser som skiljer sig mellan respondenterna. En av de kvinnliga företagarna beskrev att etableringsfasen var uppdelad i två olika perioder. Den första perioden av etableringsfasen upplevdes rolig och spännande. Upplevelserna under den andra perioden utav etableringsfasen ansågs bestå utav mer tvivel på den egna förmågan samt en sämre självkänsla. Respondenterna delgav också upplevelser såsom finansiell osäkerhet, då företagets intäkter i etableringsfasen inte var helt säkrade. Nätverkande var en positiv upplevelse under etableringsfasen, eftersom det bidrog till goda relationer, nya idéer samt ett marknadsföringsverktyg. Nätverkandet bidrog också till relationsskapande med nya potentiella anställda, affärspartners och kunder. De kvinnliga företagarna beskriver att känslan av trygghet har underlättat etableringsfasen och det är en känsla som de beskriver har varit viktig. Nyckelord: ​kvinnliga företagare, upplevelser, etableringsfasen och Sverige.

I denna induktiva studie undersöker vi vad som styr valet mellan att bli egenanställd eller starta ett eget företag. Personer kan välja att verka som egenanställd baserat på sin hobby eller passion utan att starta ett eget företag. Detta genom att driva en verksamhet samtidigt som man överlåter de administrativa delarna till ett annat företag, ett så kallat egenanställningsföretag. När man använder sig av en sådan tjänst kan man definieras som egenanställd, vilket innebär att man inte är egenföretagare men ändå driver en egen verksamhet. Syftet med denna studie är att förstå varför och vilka faktorer som påverkar valet hos individer att verka som egenanställd eller att starta ett eget företag. Vi avser att studera likheter och skillnader mellan egenanställda och företagare i deras entreprenörskap. Vägen till entreprenörskap kan se väldigt olika ut för olika personer och vilka faktorer som påverkar valet vill vi undersöka genom teorier om entreprenörskap, entreprenörskapsprocessen, affärsmöjligheter, push- och pull-motivationer samt administrativt arbete. Genom teorierna får vi insyn i vad en entreprenör är och hur vägen till att bli en entreprenör ser ut. Vi har använt oss av ändamålsenligt urval, som baserar sig på att hitta respondenter som kan bidra med relevant information. Vi har intervjuat tio personer, varav fem är egenanställda och fem är företagare genom semistrukturerade intervjuer. Via intervjuerna fick vi en djupare förståelse till varför respondenterna väljer företagande eller egenanställning. Resultatet visar att det ligger olika orsaker bakom dessa val som exempelvis kan vara framtidsplaner, om man vill att företaget ska växa samt om man vill anlita personal i framtiden. Andra faktorer som kan påverka är personens livssituation och om man först vill testa sin affärsidé genom egenanställning. De lärdomar som olika grupper kan ta från vår studie är att nya företagare kan överväga sitt val hur man väljer att starta företag, vilken form passar egentligen bäst och likadant för potentiella egenanställda som kan överväga sina val. Samtidigt som den egenanställda kanske inser att den vill satsa på sitt företag och övergå till att starta ett eget företag. Egenanställningsföretag kan ta hjälp av denna studie för att kunna få en bättre förståelse för vilka deras kunder är. Detta med grund i resultaten av varför företagare väljer att starta ett eget företag istället för att verka som egenanställd. / The purpose of the study is to find out the reasons behind the choice between using an umbrella contractor or running your own business. An umbrella company is a back company for contractors that takes care of most parts of their administrative work. This is achieved by using theories such as entrepreneurship, the entrepreneur process, business opportunities, push and pull motivations and administrative work. The study is based on an inductive interview study that included ten respondents, five of whom are using an umbrella contractor and five business owners, to gain insight in different sorts of entrepreneurship. Respondents were found based on purpose sampling, which is based on finding respondents who can contribute with relevant information to our study. We conclude that there are various reasonings behind these choices, such as future plans. Some of the plans depends on if you want the company to be able to grow and hire staff in the future. These choices can also depend on the life situation; if you have a full-time job or if you want to try your concept before starting your own business.

The purpose with this study is to find and analyse the reasons to why non- European women with Muslim background start their own business in Sweden. The purpose is also to investigate which resources the women have and mobilize to start and run their own businesses. To gather data, interviews have been conducted with eight female entrepreneurs originally from Iran, Afghanistan, Irak, Syria, Lebanon and Somalia who have owned their own business in Kronoberg County in Sweden. The Interviews with two advisors who give advice to people that wants to start a business in Sweden have also been conducted. The interviews were transcribed in full, thereafter they have been analysed in relation to the theoretical concepts of pull-and push factors, habitus, cultural, social and economic capital. This has led up to the following themes; women's background before immigration to Sweden, their experience of education and job before starting their own business in Sweden and their experience as Non-European women with Muslim background as entrepreneurs in the Swedish labour market. The result from interviews with the business leaders shows that these women have started the business for two main reasons. First, are personal reasons, including having independence, developing personal development by starting a business, having prestige by starting Own enterprise. The second reason is about the structural problems in society, including unemployment, livelihood, and lack of relevant jobs that match their educational background, which have been caused in some cases by discrimination in the labor market. In order to finance their businesses, the women have used different strategies, including using their ethnic ethnicity network for borrowing money from family members, use their own money that they have saved before stating a company, or borrow money from the Swedish banks and ALMI.

<p>Given the possibility that the world, as we know it, is a consequence of human interaction and verbal communication our understanding of the world can be seen as contingent rather than essentially given. Conceptions such as "entrepreneur", "woman" and "man" can then be understood as socially constructed subjects. </p><p>Departing from poststructural and social constructionist perspectives I will examine medial representation of women and men as entrepreneurs. My main purpose is to examine how the entrepreneur is constructed as a discursive subject in the journal Eget Företag. Drawing upon Ernesto Laclau´s and Chantal Mouffe´s Discourse Theory and the poststructuralist feminist theoretical perspective of Judith Butler I will discuss both the construction of the entrepreneur as well as the more explicit question; is gender significant for the construction of the entrepreneur and entrepreneurship in Eget Företag? </p><p>In this study I come to the conclusion that the discourse of entrepreneurship, as well as the journalistic discourse, draws upon discourses of femininity and masculinity but also upon discourses of ethnicity. Therefore gender and ethnicity is significant for the understanding of the entrepreneur. I also find that the discourse of entrepreneurship construct both women and individuals with different ethnical backgrounds as "the Others".</p> / <p>Genom möjligheten att världen, sådan vi känner den, är en konsekvens av mänsklig interaktion och språklig kommunikation, kan vår förståelse av världen ses som kontingent snarare än essentiellt given. Koncept så som "entreprenör", "kvinna" och "man" kan då förstås som socialt konstruerade subjekt. </p><p>Med avstamp i poststrukturella och socialkonstruktivistiska perspektiv kommer jag att undersöka medial representation av kvinnor och män som företagare. Mitt huvudsakliga syfte är att undersöka hur företagaren konstrueras som ett diskursivt subjekt i tidningen Eget Företag. Genom Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes Diskursteori och Judith Butlers poststrukturalistiska och feministiska perspektiv kommer jag att diskutera både konstruktionen av företagare och mer explicita frågor så som; är kön signifikant för konstruktionen av företagaren och företagande i Eget Företag? </p><p>Jag kommer till slutsatsen att företagardiskursen, och den journalistiska diskursen, bygger på diskurser om kvinnlighet och manlighet men också på diskurser om etnicitet. Därför kan genus och etnicitet ses som signifikanta för förståelsen av företagaren. Jag finner även att företagardiskursen konstruerar både kvinnor och individer med skild etnisk bakgrund som "De andra". </p>