• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1544
  • 5
  • Tagged with
  • 1549
  • 400
  • 397
  • 358
  • 300
  • 238
  • 233
  • 233
  • 231
  • 220
  • 197
  • 164
  • 163
  • 150
  • 146
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
101

Företagssköterskans upplevelse av samtal som verktyg i sitt arbete. : En kvalitativ intervjustudie

Åberg Persson, Frida, Sjölund, Madelene January 1900 (has links)
Företagssköterskans arbete utgår ifrån hälsofrämjande insatser där det centrala ligger i att förebygga risker och sjukdom med inriktning på människan och arbetslivet. Samtalet blir därmed ett viktigt verktyg i arbetet. Företagssköterskan samtalar av olika anledningar och därav har samtalat olika uppgifter, funktion och betydels vid olika situationer. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa företagssköterskors upplevelse av samtal som ett verktyg i sitt arbete. Inklusionskriterierna för studien var företagssköterskor oberoende av vidareutbildning, anställda och verksamma inom en företagshälsovård. Ur analysen framkom fem huvudkategorier och sjutton underkategorier som svarade mot studiens syfte. I resultatet framkom det att samtalet är företagssköterskans viktigaste verktyg samt ett återkommande inslag i företagssköterskans dagliga arbete dock användes samtalet på olika sätt beroende på situation. Företagssköterskorna beskrev även vad de kallade de vanligaste förkommande samtalen samt hur dessa användes, dess betydelse samt de vinster dessa samtal förde med sig. Vidare framkom även företagssköterskans upplevelser av att använda dessa samtal. Studiens resultat tyder på att samtalet är ett viktigt verktyg i företagssköterskans arbete och ses även som en förutsättning för att kunna utföra sitt arbete samt att samtalet har varierad utformning beroende på samtalets syfte.
102

Demokratiskt förhållningssätt i förskolan : En studie om delaktighet och inflytande vid kommunikation / Democratic approach in preschool : A study of participation and influence in communication

Lundberg, Ulrica, Isaksson, Charlotte January 2014 (has links)
Detta examensarbete handlar om hur pedagoger i förskolan kommunicerar med barn i den dagliga verksamheten. Syftet med uppsatsen är att beskriva pedagogers demokratiska förhållningssätt, med fokus på hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande vid kommunikation.Med inspiration av en deliberativ demokratiuppfattning där kommunikation bygger på delaktighet, inflytande och engagemang redogörs för hur pedagogers tankar om ett demokratiskt förhållningssätt samverkar med de uttryck kommunikation mellan pedagog och barn tar vid planerade och oplanerade situationer. Utgångspunkt tas med hjälp av följande frågeställningar: -hur beskriver pedagoger, i undersökningens två förskolor, ett demokratiskt förhållningssätt vid kommunikation med barn?, -vilka möjligheter och hinder anser pedagoger att barn har att utöva delaktighet och inflytande vid kommunikation? och -hur kommunicerar pedagoger med barn under förskoledagen vid planerade respektive oplanerade situationer? Genom reflektion över betydelsen av barnsyn, samspel, kommunikation och miljö söks förståelse av resultatet.Kvalitativa intervjuer och observationer utgör empirin och resultatet visar att pedagoger har stora ambitioner, de anser att demokratiska värden tydligt ska förmedlas men i praktiken råder inkonsekvens. Intervjusvaren tyder på att pedagogerna är insatta i läroplanens formuleringar men att de saknar förutsättningar för genomförauppdraget fullt ut. Påverkan som stora barngrupper, låg personaltäthet och vistelsemiljö lyfts sombåde potentiella möjligheter och hinder. Pedagogerna uttrycker att kommunikation är av stor vikt och att oplanerade situationer ger större utrymme till ett jämlikt och demokratiskt förhållande vid kommunikation och ett djupare samtal. Förklaringen, att oplanerade möten är mer fria och utan mål och att möten med ett eller ett par barn erbjuder barn ökade möjligheter för delaktighet och inflytande, kan ställas mot möjligheterna att träna respekt, hänsyn och ansvarstagande i samspel med andra. Ett demokratiskt förhållningssätt fordrar att både pedagoger och barn tränar sig i att reflektera tillsammans och effekter av bristande reflektionsmöjligheter, pedagoger emellan, synliggörs i detta arbete. Pedagogerna har höga ambitioner och uttrycker frustration över begränsade möjligheter och förutsättningar för att tillsammans organisera för de visioner som finns.
103

"Det man lär sig med kroppen sitter bättre i knoppen!" : En kvalitativ studie av pedagogers tankar om rörelseträning i förskolan

Frösslund, Cecilia, Pettersson, Madeleine January 2014 (has links)
Syfte med studien är att undersöka pedagogernas tankar kring rörelseträning i förskolan. Metod för datainsamling är kvalitativ intervju. Resultatet visar att pedagogerna har likartade tankar om hur viktig rörelseträningen är för barns utveckling. Pedagogerna använder rörelseträning i olika utsträckning. Slutsatsen är att det är pedagogens förhållningsätt som avgör vilken betydelse rörelseträningen har i verksamheten.
104

IKT i förskolan : Pedagogers attityder till IKT i förskolan

Franzén, Kristina, Maritz, Rebecca January 2014 (has links)
Studiens syfte är att undersöka pedagogers attityd till IKT i förskolan Vi ska även se vad det finns för hinder och möjligheter med IKT i förskolan. Vi har gjort intervjuer på fem olika förskolor för att studera pedagogernas syn på IKT. Vi undersöker också pedagogernas syfte till att använda sig av IKT i förskolan.Den viktigaste delen i vår studie är pedagogen syn och förhållningssätt till att införa teknik och IKT i förskolan. Lindahl & Folkesson (2012) skriver att de senaste fem decennierna har IKT-användningen ökat men är fortfarande inte så etablerade i förskolan. De skriver också att det är pedagogernas rädslor som hämmar utvecklingen inom IKT i förskolan. Skolverket (2010) skriver att kommunen bör ge all personal kompetensutveckling efter behov i förhållande till förskolans uppdrag. De nämner även att pedagogerna ska ha chans till utbildning och stöd inom olika områden så de främjar barnens lärande.Undersökningen visar att IKT-användningen ökat och att samtliga pedagoger som intervjuats är positivt inställda till att använda IKT i förskolan. Samtliga förskolor som besökts har nyligen fått tillgång till digitala verktyg. Pedagogerna börjar se fördelarna med att använda sig av olika tekniska hjälpmedel i verksamheten. Undersökningen visar också att pedagogerna är i olika åldrar och har olika erfarenheter av digitala verktyg. De äldre har fått lära sig medan yngre har vuxit upp med IKT. Det går också att se att attityden har svängt från att tidigare varit negativ. Verksamheten kunde då inte alls se något användningsområde för IKT i förskolan. Idag är den som tidigare nämnts endast positiv.
105

Individanpassning i förskolan : En studie om individanpassning i förskolan utifrån förskollärares barnsyn, bemötande och miljö / Individual adaptation of learning in preschool : A study of individual adaptation of learning in preschool according to teachers child perspective, attitude and environment

Andersson, Sofie, Lindberg, Johanna January 2013 (has links)
Examensarbetets syfte är att få en fördjupad förståelse för individanpassning i förskolan. Avsikten är att ta reda på betydelsen av förskollärarnas barnsyn, förhållningssätt och bemötande när det gäller individanpassning i förskolan. Även betydelsen av den sociala och fysiska miljön undersöks.Metoden som används är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer. I studien framkommer det att de intervjuade förskollärarna har en likartad syn på individanpassning. Förskollärarna anser att miljön har en stor påverkan på hur individanpassningen kan ske. De strävar efter att kunna individanpassa för barnens skull men det finns många faktorer som försvårar individanpassning, till exempel den fysiska miljön och personaltäthet. I studien framkommer det att pedagogens barnsyn och bemötande påverkar individanpassning i förhållande till barnen
106

Empati genom barnlitteratur : En studie om förskollärares förhållningssätt och erfarenheter av användande av barnlitteratur för att främja empati hos förskolebarn / Empathy through children's literature : A study of preschool teacher´s attitude and experience of using children's literature to promote empathy in preschool children

Hardefelt, Sofia January 2014 (has links)
Syfte Studiens syfte är att undersöka hur användandet av barnlitteratur kan gå till i förskolans planerade aktiviteter för att främja barns empati. Utifrån att böckernas budskap och handling har betydelse för vilka etiska perspektiv barn får tillgång till är det också intressant att undersöka vilka böcker förskollärare väljer att använda samt varför. Frågeställningar De frågeställningar studien utgår ifrån är hur har planerade aktiviteter med barnlitteratur genomförts för att främja barns empatiska utveckling och vilka böcker som har valts i dessa aktiviteter samt av vilken anledning. Metod Studien utgår från den kvalitativa metoden intervju där fyra förskollärare från två förskolor intervjuas. Förskolorna som deltar i studien arbetar med barnlitteratur och förskollärarna har erfarenhet av detta arbete.       Resultat Resultatet visar att förskollärarna i studien ofta använder sig av drama och bild för att förmedla empatin i böcker för barn. Det är på förskolorna också vanligt att samtala med barnen om budskapet och handlingen i boken samt målningar barn gör i relation till böcker. Båda förskolorna utgår från barnens initiativ och intresse, en av förskolorna på det sätt att de låter barnen välja böcker och den andra på det sätt att barnens behov speglades i planeringen av aktiviteter. De böcker som respondenterna utrycker att de använder och som de tycker är bra för barns empatiförmåga är Pricken, Axel kör fast, Vem ska trösta knyttet och Gittan gömmer bort sig. Dessa böcker anser förskollärarna är bra för empatin då de tar upp budskap om andras känslor.
107

Språkutveckling i förskolan : Hur kan man som pedagog arbeta för att stimulera barns språkutveckling i förskolan / Language development in preschool : How can you as a teacher work with language development in preschool?

Cosic, Adrijana January 2013 (has links)
Vårt syfte med det här arbetet är att undersöka vilka hjälpmedel det finns och vilka metoder som är lämpliga att använda i olika situationer som främjar språkutveckling hos barn på förskolan. Vi vill även undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med språkutveckling för att tillgodose varje enskilt barns behov. Våra frågeställningar är: Varför är det viktigt att barn utvecklar språket i ett tidigt skede i förskolan? Hur förhåller sig pedagoger och hur skapas förutsättningar för språkutveckling? Hur kan man tillmötesgå varje enskilt barn som har svårigheter med språkutveckling? Metoden i den här undersökningen baserades på kvalitativ ansats. Genomförandet av intervjuer skedde på fem olika förskolor med fem olika pedagoger. Vi anser att den här undersökningen har besvarat våra frågeställningar och gett oss en del nya uppfattningar om hur man som pedagog kan arbeta för att stimulera barns språkutveckling i förskolan. Enligt de pedagoger på de fem förskolor som har deltagit i vår undersökning arbetar medvetet med språkstimulering. Vi anser att de har likvärdiga resurser men pedagoger har olika syn på lärande och förhållningssätt. Därför tror vi att deras arbetsprocesser är av olika slag.
108

Konflikthantering i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt vid barns konflikter

Jönsson, Rebecka, Wilhelmsson, Anna January 2015 (has links)
Syftet med studien är att skapa en förståelse för vilka uppfattningar förskollärare har om sitt förhållningssätt vid barns konflikter. Studien syftar till att skapa en förståelse för förskollärares syn på olika konflikttyper, hur de uppfattar sitt förhållningssätt vid barns konflikter. Men även om förskollärarna upplever faktorer som kan påverka barns konfliktlösningar och därmed förskollärarens förhållningssätt. Dessa frågeställningar är de som ligger till grund för arbetets kvalitativa intervjuer som har genomförts med sex förskollärare. Studiens resultat visar på att förskollärarna har liknande tankar om vad en konflikt är och väljer att beskriva dessa tankar som att människor har olika uppfattningar som i sin tur kan leda till att konflikter uppstår. Förskollärna uppfattar sitt förhållningssätt på liknande sätt då samtliga talar om att vara en stöttande vuxen som vägleder barnen genom konflikten med samtalets hjälp. Diskussionen tar sin utgångspunkt i förskollärarnas olika förhållningssätt där samtalet blir det mest betydelsefulla verktyget vid lösningen av barnens konflikter.
109

"Gör ingen skillnad på barn" : En studie om förskollärarnas syn på flerspråkighet i förskolan

Forssberg, Josefine, Sandberg, Anna January 2017 (has links)
No description available.
110

En intervjustudie om åtta lärares förhållningssätt och undervisning i multietniska klassrum. : - ”..så att dom känner att det dom har med sig är viktigt och att det inte bara är vår egen kultur som härskar i klassrummet.”

Pettersson, Angelica, Wijgård, Lisa January 2011 (has links)
Detta examensarbete syftar till att undersöka verksamma lärares förhållningssätt till en etnisk mångfald i klassrummet samt vilka metoder de använder för att i undervisningen belysa elevernas olika etniska kulturer. Detta har vi tagit reda på genom semistrukturerade intervjuer med sex klasslärare och två svenska som andraspråkslärare. Resultatet visar på att samtliga lärare i vår undersökning har svårt att definiera ordet kultur och relaterar som oftast till elevernas språk som den största svårigheten i fråga om hur de tar tillvara på elevernas olika kulturer i klassrummet. Resultatet visar även att det är stora skillnader mellan hur lärare förhåller sig samt undervisar i mångkulturella klassrum. Endast två av de åtta lärare vi intervjuat utformar sin undervisning utifrån elevernas olika kulturer och arbetar därmed interkulturellt. Vi ifrågasätter lärarutbildningens behandling av detta ämne.

Page generated in 0.3056 seconds