Denna studie handlar om hur pedagoger tänker kring utformandet av en god matematisk verksamhet i förskolan. I studien framhålls pedagogers förhållningssätt i arbetet med fokus på matematik. Syftet med studien är att synliggöra pedagogernas synsätt kring matematik i förskolans verksamhet samt hur de lyfter matematiken. Syftet är även att synliggöra hur en möjlig implementering kan se ut. Studiens empiri utgår från intervjuer med fem pedagoger. Dessa pedagoger har ett medvetet förhållningssätt kring matematik i förskolans verksamhet. Samtliga pedagoger har deltagit i olika former av matematiska projekt. Studiens resultat synliggör hur pedagoger tänker kring arbetet med matematik i förskolans verksamhet. I resultat framkommer att pedagogerna lägger stor vikt vid sitt eget förhållningssätt och agerande och dess påverkan på barns möte med matematik.

Ensamkommande barn och ungdomar har kommit att bli ett aktuellt ämne i Sverige sedan en tid tillbaka. Det anses därför väsentligt att undersöka hur kommunerna, som har det yttersta ansvaret över dessa, arbetar, samt barnens och ungdomarnas upplevelser av detta. I studien har man valt att inrikta sig till Skellefteå kommun, som är en av Sveriges största mottagningskommuner av ensamkommande barn och ungdomar. Syftet med studien är att belysa hur ensamkommande ungdomar, över 18 år, beskriver sina upplevelser och erfarenheter av att ha bott på olika boendetyper i Skellefteå kommun, samt ta reda på hur personalen uppfattar och beskriver arbetssättet med målgruppen. I studien har man valt att använda sig av en kvalitativ forskningsmetod i form av en fokusgruppsintervju och två enskilda semistrukturerade intervjuer. Empirin analyserades med hjälp av en innehållsanalys och teorierna; anknytningsteori, symbolisk interaktionism samt salutogent och lösningsfokuserat förhållningssätt. Utifrån empirin kunde det konstateras att ungdomars upplevelser och erfarenheter överlag varit positiva och att personalen bedriver sitt arbete utifrån teorierna salutogent och lösningsfokuserat förhållningssätt, dock görs detta till viss del utifrån skilda tolkningar av teorierna.

Studiens syfte är att undersöka hur utomhuspedagogik fungerar i praktiken. Tanken är att ta reda på hur pedagoger, vårdnadshavare och barn upplever utomhuspedagogik, vilka fördelar och nackdelar det finns med utomhuspedagogik samt hur barns hälsa och lärande påverkas. En annan viktig aspekt är om alla mål uppfylls eller om det kan finnas hinder för det. Studiens viktigaste resultat är att hela kroppen behövs för att det ska bli en bra lärande situation och detta är något som Brügge, Glantz och Sandell (2011) poängterar och menade att utomhuspedagogik skapar ett direkt och meningsfullt lärande som kopplas till verkliga situationer som ger barnen något att relatera till. Där erbjuds barnen att använda hela sin kropp och alla sina sinnen. Det poängteras även hur vikigt pedagogens förhållningsätt är i förhållande till utomhuspedagogiken. Lärarförbundets förlag och Tidningen Förskolan (2005) poängterar att leken får en annan form i skogen och det blir inte lika uppstyrd då miljön inte talar om vad som bör lekas och hur det bör lekas. Detta på grund av att naturen är neutral vilket leder till att barnen får använda mer av sin kreativitet och fantasi. Pedagogerna behöver heller inte tänka så mycket på barnens motoriska utveckling då skogen är rustad med kullar, träd och ojämn mark där barnen kan springa, klättra och gå. Barnen utvecklar även andra kompetenser så som social och kognitiv kompetens. Centrala begrepp inom studien är: kunskap, samarbete, rörelse, motorik, miljön, natur, lärande, hälsa och material.

I den svenska gymnasieskolan domineras matematikundervisningen av en undervisnings­modell där lektionerna vanligtvis inleds med att läraren håller genomgång för hela klassen, och eleverna får sedan räkna enskilt i läroboken (Skolinspektionen, 2010; Skolverket, 2003; Skolverket, 2004). Denna undervisning benämns i denna studie för den dominerande undervisningsmodellen i svensk matematikundervisning. Undervisningsmodellen kritiseras av bland andra Skolverket (2003) och Skolinspektionen (2010), och regeringen har pekat ut undervisningsmodellen som en del av problemet med svenska elevers sjunkande matematikresultat (Regeringskansliet, 2011). Trots detta finns den kvar och upprätthålls i matematikundervisningen, vilket väcker frågan vad orsakerna till detta kan vara. Eftersom det är lärarna som utifrån tolkning av styrdokumenten planerar och genomför undervisningen, så är det lämpligt att vända sig till dem för att förstå varför undervisningen ser ut som den gör. Utifrån detta syftar denna studie till att öka förståelsen för några matematiklärares förhållningssätt till den dominerande undervisningsmodellen i matematik. För att ta reda på lärarnas förhållningssätt har kvalitativa intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Analysmetoden utgörs av en kategorisering som utgår från Fredrikssons (2007, 2010) forskning om lärarens olika förhållningssätt. Fredriksson menar att lärarnas handlingsutrymme gör det möjligt för dem att anta fyra olika förhållningssätt; det professionella förhållningssättet, det byråkratiska förhållningssättet, det brukarorienterade förhållningssättet och det marknadsorienterade förhållningssättet. Dessa olika förhållningssätt påverkar lärarens offentliga myndighetsutövning; deras attityder, handlingar och beslut. Studiens huvudsakliga resultat är att lärarnas professionella förhållningssätt är vanligast när de talar om den dominerande undervisningsmodellen. Detta visar sig genom att många av de fördelar och motiv som beskrivs berör elevernas lärande, och grundar sig i lärarnas erfarenhet och kunskap. Det byråkratiska förhållningssättet antas av några lärare, vilka menar att undervisningsmodellen gör det enklare att följa styrdokumentens riktlinjer. Några av lärarna antar också ett brukarorienterat förhållningssätt. Enligt dessa lärare vill eleverna att matematikundervisningen ska utformas enligt den dominerande undervisningsmodellen. Det marknadsorienterade förhållningssättet antas endast av en informant. Denna lärare beskriver att skolans profil har lett till att denne måste hålla ett extremt högt tempo, vilket omöjliggör annan typ av undervisning.

Uppsatsen syftar till att beskriva några aspekter av könets betydelse i psykoterapi utifrån ett psykoterapeut och patientperspektiv. Sex djupintervjuer genomfördes och analyserades genom fenomenologisk metod. Urvalet bestod av fyra legitimerade psykoterapeuter och två patienter. Psykoterapeuterna utgjordes av två kvinnor, 42 respektive 67år, och två män 59 respektive 64 år. Alla hade över 10 års tjänstgöring som psykoterapeuter. Patienterna utgjordes av en man, 48 år, och en kvinna, 42 år, som bestämt sig för att aktivt välja att få komma till en kvinna respektive en man. Resultatet i denna studie visar på att könet har betydelse i det terapeutiska rummet, att psykoterapeuternas olika tolkningsrepertoarer och syn på kön påverkar deras ställningstaganden i behandlingen, att samstämmigheten psykoterapeuterna emellan i de allra flesta frågor inte följde könet och att alla psykoterapeuterna uppvisar en motsägelsefullhet i sin syn, sitt förhållningssätt och sina förväntningar på kön. Patienternas önskemål om kön överensstämde inte med förväntad personlighetsstruktur. Psykoterapeuterna har en relativt hög ålder och tre av fyra psykoterapeuter finns inom S:t Lukas som har en ideologisk kristen grundsyn när det gäller människosyn och värderingar. De blivande patienterna har tidigare inte gått i psykoterapi. Studien pekar på vikten av vidare och fördjupad forskning av könets betydelse av bl.a. förväntningar och arbetsallians.

I Sverige har barnfattigdom funnits i alla tider. Den här uppsatsen handlar om barnfattigdom i Sverige i dag. Det var en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Syftet var att undersöka hur barnfattigdom visar sig i en mellansvensk stad och hur professionella inom socialt arbete ser på barnfattigdom och vilket stöd som finns att få. Studien byggde på fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare inom kommunens enhet Familj och Fritid. Intervjuerna tolkades efter hermeneutiska principer. I resultatet framkom att det görs många insatser för att förebygga och förhindra barnfattigdom men det framkom också att barnfattigdomen ökar och det behövs mer insatser. Det visade sig att barnfattigdomen oftast ses och behandlas utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Det handlade enligt resultatet också om att en stor del av det sociala arbetet innebar att öka kunskapen om ämnet bland de professionella och väcka politisk opinion för att medvetandegöra de drabbade barnens situation. Det handlade också om att kunna utföra ett professionellt arbete för att ge dessa barn goda förutsättningar för att kunna vara delaktiga i det sociala samhället.

Sammanfattning Specialpedagogens uppdrag är bland annat att arbeta förebyggande och bidra till att utveckla och undanröja hinder i lärandemiljön. Syftet med denna studie var att undersöka en lärares strategier med att skapa en stimulerande lärandemiljö, med fokus på lärarens didaktiska val. Undersökningen bygger på en fallstudie där jag samlat data genom deltagande observation i lärarens klassrum och en intervju. Resultatet i studien visar att det som kännetecknar den här lärarens lärandemiljö och didaktiska val är att lektionerna genomsyras av kommunikation och öppna autentiska frågor. Lektionerna genomförs i demokratiska former och läraren har förmåga att se varje individ men med tydligt fokus på hela gruppen. Resultatet visar också att av de didaktiska val som läraren har att förhålla sig till var det hur läraren väljer att undervisa som här tycks ha större betydelse för lärandemiljön än valet av ämnesinnehåll. I diskussionen problematiseras bland annat specialpedagogens uppdrag med att utveckla och undanröja hinder i lärandemiljön i relation till mitt resultat.

No description available.

Mitt syfte med denna studie är att undersöka gymnasieskolans förhållningssätt till hedersrelaterat våld. Mina frågeställningar baserar sig på om och vilken policy gymnasieskolor i Uppsala har för att förebygga och hantera hedersrelaterat våld. Anledningen till att jag koncentrerat min studie till gymnasieskolan beror på att förbuden och trycket på dessa ungdomar, speciellt på flickor, ökar och hårdnar då de når gymnasialålder.   Min intervjustudie har baserats på intervjuer av rektorer och annan personal i gymnasieskolorna som var insatta i detta område. De centrala frågorna jag söker svar på är: 1)      Vad har de olika skolorna för policy för att förebygga hedersrelaterat våld? 2)      Vad säger skolornas handlingsplan om hedersrelaterat våld? I dagens Sverige är hedersvåldet en verklighet och behovet att arbeta mot detta problem är av stor vikt. För att kunna hantera, motarbeta, förebygga och eventuellt kunna lösa ett rådande problem måste man först erkänna dess existens. Ett erkännande vore att ta med själva ordet i handlingsplanen och det samma gäller när man vill hantera och kunna lösa problemet. Man måste helt enkelt komma över rädslan för ”vi och dom” problematiken. Många ungdomar vill inte anmäla sina familjer dels på grund av de risker de skulle utsätta sig för och dels för att de vill lösa problemet diskret för att de inte vill skada sina familjer. Det ungdomarna behöver är att kunna finna hjälp och se att skolan som är deras frihets zon och trygghet bistår dem med det. Vidare måste föräldrarna se att skolan tar ställning gällande hedersvåld och har en plan som de använder sig av för att agerar mot det. Min studie visar att de flesta skolorna är väl medveta och insatta i problemet. De gör sitt yttersta för att hjälpa eleverna genom att de sätter deras och dess säkerhet i främsta rummet. Många av skolorna i Uppsala har någon form av handlingsplan men de flesta har det i form av en dold sådan och ytterst få skriver ut ordet i sina handlingsplaner.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn på lekens betydelse för barns lärande i skolan. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade tolv stycken lärare i olika årskurser från förskoleklass till årskurs fem, detta för att undersöka hur lärares förhållningssätt påverkar undervisningen.