SAMMANFATTNING Sedan Skola för bildning (1992) och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) står värdegrunden i centrum för skolans och lärares uppdrag. I utformandet av värdegrundsarbetet har bland annat fokus riktats mot nynazism och främlingsfientliga tendenser i samhället. Dessa har sedan kopplats till antisemitism och Förintelsen genom statsminister Göran Persson och Forum för Levande historia. Därför är det relevant att undersöka hur värdegrundens koppling till Förintelsen gestaltas i undervisningen. I uppsatsen fokuseras konstruktionen av Förintelsen i en lokal gymnasiekurs: Förintelsen — ett folkmord att förklara och förstå, 100 poäng. Förintelsen granskas utifrån det material lärarna använder i kursen, som sätts i relation till förintelseforskning, didaktik och konstruktion av undervisningens innehåll. Med hjälp av en teoretisk förankring i kritisk diskursanalys och under användning av den kritiska diskursanalysens textanalytiska undersökningsmetod undersöks främst hur ”Förintelsen” konstrueras i förintelsekursernas textmaterial. Detta syfte konkretiseras i undersökningsfrågor som handlar om vilka aktörer och objekt som fokuseras respektive marginaliseras och vilka motiv till aktörernas handlingar texterna erbjuder. Frågorna undersöks främst med referens till texternas sanningsanspråk och den deliberation som möjliggörs respektive omöjliggörs. Undersökningens resultat är framför allt att texterna innehåller en relativt tydlig konstruktion av ”Förintelsen” som en händelse som främst berör ”judar” och som motiveras av antisemitismen. Andra beskrivningar av offren förekommer endast undantagsvis och är således marginaliserade. Förövarna förblir även de relativt ogripbara, med andra ord beskrivs de som grupp eller som ideologi ("nazister" respektive "nazismen") som i sin tur främst definieras genom sin antisemitism. Detta innebär att deliberativa samtal om motiv, förklaringsmodeller och handlingsvägar i nuet försvåras.

The present study is primarily of historiographical type, but also uses comparative method and qualitative text analysis. It mainly aims to explore how Germany and the issue of guilt have been portrayed in Swedish and German nonfiction literature (excluding teaching materials) during the years 1996-2010, in the context of the Holocaust, but also makes a comparison between these two countries' depictions. Furthermore, it also examines whether it is possible to link the various depictions to specific theories, in this case determinism together with the actor and structural perspectives, as well as to other potential factors such as the authors' personal connections to the Holocaust or the millennium. In addition, overall trends is an aspect which is examined. Despite the fact that the Holocaust has been the subject of extensive research, no study with the same selection as this one has been carried out before. Previous research presented in the essay therefore has a more general character. The purely historiographical part of the essay shows that the German people are depicted as both perpetrators and victims, but also that Hitler, the SS and the Nazis always have to carry the heaviest burden when it comes to guilt. Furthermore, so-called “passive actors”, in Swedish as well as German literature, endures a lot of criticism for the way they acted during the Holocaust. In addition, both the actor and structural perspectives are used by all authors in various degrees, while determinism only is discernible in a few cases. The comparison, in turn, indicates that it is usually only minor details that distinguish the Swedish and German authors' depictions. The obvious subjectivity of the subject leads to questions regarding how factual one really can be when writing about such a delicate field as the Holocaust. Why the authors depict the Holocaust in the way they do, is therefore an issue which future researchers may try to answer.

Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken …om detta må ni berätta…, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad några andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angående de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen. Dessa författare är Zygmunt Bauman och hans bok Auschwitz och det moderna samhället (1989). Yehuda Bauer i boken rethinking the holocaust (2001), Harald Welzer, och hans bok Gärningsmän (2007), slutligen Saul Friedländer och hans bokverk, Förföljelsens år 1933-1939, Utrotningens år 1939-1945. Analysens verktyg består av en indelning i sju, olika förklaringsmodeller, som förekommer och som dessa författare också, representerar eller lyfter fram. Resultatet är slutligen att jag fann den ideologiska förklaringsmodellen framträdande i boken …om detta må ni berätta…, men också beskrivningen av en antisemitism, med rötter långt bak i tiden, är framträdande i denna text. Studien utvisar också att det finns inslag även från andra förklaringsmodeller.

No description available.

The study is examining in which ways arranged educational trips to concentration camps are affecting high school and secondary school students. The aim of this study is to increase the knowledge of how meaningful the visit to concentration camps are for students. The result is based on six interviews with different teachers who arrange these sorts of trips.  The result of the study demonstrates that these kinds of educational trips often make students more motivated to learn more about the subject. The teachers emphasize the importance of them guiding the students in the concentration camps, rather than using guides, since they can adapt the content to be more suitable for a history lesson. As well as it is important for the students to take part in information during the trip, it is shown to be as important for them to take time to reflect on the information afterwards.

No description available.

Denna uppsats behandlar ämnet förintelselitteratur i undervisningen. Det skrivs om vad man som lärare ska tänka på när man väljer ut förintelselitteratur till sina elever, hur man arbetar med dem på bästa sätt och hur man skulle kunna använda dem i en ämnesövergripande undervisning. Det finns mycket att tänka på kring val av skönlitteraturen, i arbetet skriver jag några exempel på romaner som går att använda, samt för- och nackdelar med dem. Det finns även en rad utmaningar gällande ämnesövergripande undervisning där jag uppmärksammar de vanligaste fallgroparna och hur man som lärare kan undvika dem.

Syftet med vår uppsats är att undersöka några gymnasielärares och lärarutbildares inställningar till undervisning om folkmord. Vi vill undersöka deras inställning till didaktiseringen om folkmord. Vi vill också skapa oss en bild av det material som finns till förfogande i ämnet, främst läroböcker. De intervjuade lärarnas syfte till undervisning om folkmord varierade. Vissa betonade den etiska aspekten. Andra ville placera in folkmord och förintelsen i en historisk kontext för att kunna dra paralleller bakåt i historien, men även fram till vår samtid. Vår läromedelsanalys visade att läromedlen inte avhandlar folkmord och förintelse på något djupare plan. När det tas upp så är det oftast i samband med judendom i läromedlen i ämnet religion och i samband med andra världskriget i läromedlen i ämnet historia. / The purpose of our essay is to examine some teachers’, working at the gymnasium and teacher educator’s attitude to teaching about genocide. We want to study their thoughts about the didactication of genocide. We also want to survey the teaching materials which are available in the subjects, foremost textbooks and teaching aids. The interviewed teachers’ purpose to educate about genocide in school varied among them. Some emphasized the ethical perspective, others wanted to place genocide in its historical context in order to draw parallels to historical events, but also to our contemporary period. Our text book analysis showed that the textbooks did not describe genocide to any greater extent. It is most often described in relation with the discussion of Judaism in the textbooks in the subject religion or in connection with World War Two in the subject history. Key words: Religion didactics, genocide, holocaust, education

Dikter om betydelsen av att vara barn till en mor och en far som överlevde Förintelsen och hur en stark judisk kulturell identitet och uppväxt och en stark närhet till Israel präglar mig och min syn på min plats i Sverige och i världen. Ett försök att så rakt och osminkat som möjligt ge uttryck för detta. Dessutom några dikter av annan, mer vardaglit karaktär mot sutet.

Syftet med denna uppsats är att åstadkomma en fördjupning och undersökning av huruvida John Boynes roman Pojken i randig pyjamas är användbar i undervisning om Förintelsen i skolan. För att uppfylla syftet har följande två frågeställningar formulerats: ”Hur kan balansen mellan fakta och fiktion beskrivas i romanen Pojken i randig pyjamas?” och ”Vari består de pedagogiska utmaningarna med att använda romanen i undervisningen under första året på gymnasiet?”. Metoden består i att applicera teorier om dekonstruktion och litteratursociologi på romanen. Vad denna uppsats kommit fram till är att verket innehåller en del historiskt icke- korrekta händelser som kan bidra till en felaktig bild hos en läsare utan förkunskap om Förintelsen. Verket fungerar därför inte som ett exempel på förintelselitteratur, utan är endast användbar som sekundärmaterial efter att förkunskap om Förintelsen har skapats hos läsaren.