<p>Denna uppsats är ett resultat av ett uppsatssamarbete med Försäkringskassan i Uppsala. Försäkringskassan i Uppsala län bedriver tillsammans med andra myndigheter ett flertal former av samordnad rehabiliteringsverksamhet. Fokus för samverkandet ligger på personer med långvarig frånvaro från arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet, sjukdom eller dylikt och som är i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med denna uppsats är att ana-lysera vilka individer som blir aktuella att delta i två av dessa samverkansformer, Fyrpart respektive Tvåpart. Avsikten är att se vilka faktorer som ökar sannolikheten att arbetslivs-inriktad rehabilitering kommer till stånd, samt om sannolikheten att bli utvald skiljer sig åt mellan de två samverkansformerna. För detta ändamål har logistisk regressionsanalys till-ämpats på individdata. Resultatet tyder på att ålder har störst betydelse för huruvida rehabili-teringsåtgärder inleds eller inte. Inga statistiskt säkerställda skillnader i urvalet mellan Tvåpart och Fyrpart återfinns. Med hjälp av en deskriptiv analys har även en uppföljning av avslutade ärenden i Tvåpart gjorts för att, utifrån de två samverkansformernas urvalskriterier, se vilka variabler som spelat en roll för utfallet efter avslutad rehabilitering för de medverkande individerna. Här tyder resultatet på att framför allt längden på sjukfallet spelar en roll för huruvida individen återgår i arbete eller inte.</p>

Världen befinner sig i en ständig förändring och det blir också allt viktigare att hänga med i denna process för att kunna överleva. Detta gäller även för organisationer som växer och krymper, slås samman eller delas upp, läggs ner eller omstruktureras. Därför kan det vara svårt att tänka sig en organisation med samma form genom hela sin existens. En stor sådan förändring kom att inledas av regeringen, där en sammanslagning av Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna försäkringskassorna kom att utveckla en av landets största statliga myndighet, Försäkringskassan. Denna omorganisering har uppmärksammats i press och media. Det framgår klart och tydligt att organisationen inte lever upp till de villkor vilka enskilda medborgare har rätt att ställa. Rapporter om arbetsmiljö har även visat att pressen har kommit att påverka allt fler medarbetare väldigt hårt. Försäkringskassan har idag genomgått stora förändringar både internt och extern. Det har bland annat utvecklats två nya avdelningar som sköter äranden beroende på svårighetsgrad. Allt fler kontor bemannas med utbildade handläggare, vilket har gjort att många av Försäkringskassans gamla medarbetare har börjat ifrågasätta sina arbetssituationer och var denna omorganisering egentligen är på väg. Mycket har diskuterats om hur denna omorganisering påverkar verksamhetens kunder, men väldigt lite ur medarbetarnas perspektiv. Denna studie kommer därmed att presentera omorganiseringen ur medarbetarnas perspektiv, för att se hur de mår av denna förändring. Studien har genomförts med hjälp av Kübler Ross teori om känslokurvan, Taylors teori om Scientific management samt Morgan Gareths teori om psykiskt fängelse. Studien avgränsar sig till anställda på Försäkringskassans lokala kontor i Stockholm. Det har utförts en deduktiv undersökning med hjälp av litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer från lokala kontor i Stockholm. Dagens situation visar att denna omorganisering som Försäkringskassa har genomfört hittills har skett för fort och saknar en väl genomtänkt handlingsplan. Att medarbetarna byts ut mot elektroniska manuella arbetsrutiner gör att kunden förlorar den direkta kontakten som den hade tidigare. Många av medarbetarna är idag oroliga över vad denna förändring egentligen innebär och hur mycket de ska behöva stå ut med tills den utförs på rätt sätt. Dagens medarbetare på Försäkringskassan känner sig bortglömda i all denna förändring som sker, men hoppas på att organisationens ledare lär sig av sina misstag och tänker en extra gång innan något genomförs.

Denna uppsats är ett resultat av ett uppsatssamarbete med Försäkringskassan i Uppsala. Försäkringskassan i Uppsala län bedriver tillsammans med andra myndigheter ett flertal former av samordnad rehabiliteringsverksamhet. Fokus för samverkandet ligger på personer med långvarig frånvaro från arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet, sjukdom eller dylikt och som är i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med denna uppsats är att ana-lysera vilka individer som blir aktuella att delta i två av dessa samverkansformer, Fyrpart respektive Tvåpart. Avsikten är att se vilka faktorer som ökar sannolikheten att arbetslivs-inriktad rehabilitering kommer till stånd, samt om sannolikheten att bli utvald skiljer sig åt mellan de två samverkansformerna. För detta ändamål har logistisk regressionsanalys till-ämpats på individdata. Resultatet tyder på att ålder har störst betydelse för huruvida rehabili-teringsåtgärder inleds eller inte. Inga statistiskt säkerställda skillnader i urvalet mellan Tvåpart och Fyrpart återfinns. Med hjälp av en deskriptiv analys har även en uppföljning av avslutade ärenden i Tvåpart gjorts för att, utifrån de två samverkansformernas urvalskriterier, se vilka variabler som spelat en roll för utfallet efter avslutad rehabilitering för de medverkande individerna. Här tyder resultatet på att framför allt längden på sjukfallet spelar en roll för huruvida individen återgår i arbete eller inte.

Den här uppsatsen undersöker hur myndigheten Försäkringskassan i sina massbrev tilltalar vanliga privatpersoner. Den har också till syfte att undersöka vilken roll Försäkringskassan själv får i sina massbrev. I undersökningen, som är en kvalitativ textanalys, ingår 10 brev från åren 2006-2008. Breven har analyserats med hjälp av Hellspong och Ledins modell för bruksprosaanalys, närmare bestämt ur perspektiven tilltal och omtal samt närhet och distans. Resultatet visar att massbreven inte är enhetliga i sitt tilltal. Det finns stora skillnader mellan de olika breven, men även inom vissa brev skiftar tilltalet. Av detta resultat verkar det som att Försäkringskassans brevskribenter inte alltid behåller fokus genom hela skrivprocessen, utan glömmer vilken nivå de ska hålla tilltalet på.

Många svenska offentliga myndigheter har under senare år genomgått stora omorganisationer och försökt att förändra och förbättra sin styrning. I denna studie beskrivs Försäkringskassans senaste förändringsinitiativ samt hur cheferna uppfattar införandet av en ny styrmodell inom myndigheten. Uppsatsen är uppbyggd kring en intervjustudie, och då avsikten är att belysa chefers upplevelser av en organisationsförändring har en kvalitativ ansats använts. I studien har empirisk data samlats in genom djupintervjuer med chefer vid olika nivåer inom myndigheten. Studien indikerar att det idag ställs nya krav på ledning och styrning för att leva upp till ambitionen att vara en modern myndighet. Inom Försäkringskassan upplever cheferna att införandet av den nya styrmodellen varit nödvändig för att leva upp till de förväntningar som de svenska medborgarna har på myndigheten.

Uppsatsen syftar till att undersöka Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga vid psykiskohälsa. Vidare syftar uppsatsen också till att undersöka de möjliga maktstrukturer somförekommer vid sjukskrivningsprocessen men också mellan olika aktörer. För att kunna besvarasyftet har följande frågeställningar använts:- Vilken kunskap produceras Försäkringskassans i sin beskrivande styrande/dokument omarbetsförmåga vid psykisk ohälsa?- Vilka typer av maktrelationer förekommer vid bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa?Tidigare forskningen består av olika forskningar som berör enskildas förtroende gentemotFörsäkringskassans och om bedömningen av arbetsförmågan vid psykisk ohälsa. Därefterredovisas samarbetet mellan primärvården och Försäkringskassan. Det metoden som används ärkvalitativ forskningsdesign som lägger fokus på tolkningar och ord istället för siffror. Faircloughsteori kritisk diskursanalys och dem tre dimensioner används som utgångspunkt, dessa redogörs iteoridelen och tillämpas i analysen. Analysen behandlar de tre dimensionerna: text, diskurs ochden sociala praktiken och hur dessa relateras till Försäkringskassans bedömning avarbetsförmågan vid psykisk ohälsa.Resultatet av analysen visar problematiken med samarbetet mellan läkarna och sjukpenningshandläggarna vid bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa. Dessutom förekommermaktrelationer vid bedömningen av arbetsförmågan vid psykisk ohälsa men också mellan deberörda aktörerna.

Threats and violence have increased within human treatment organizations the last couple of years. It is difficult to determine whether this is an actual increase or whether the violence is due to an increased propensity to report or a broader definition of the term threat and violence. Threats and violence can lead to several negative consequences, such as reduced job satisfaction or mental illness.    The purpose of this study is to gain an understanding of insurance investigators experience of their work situation, where there is a risk of being exposed to threats and violence by clients, and what support the Swedish Social Insurance Agency as an organization can offer its employees. Moreover, the investigation has shown how the sense of context affects insurance investigators in their work. The purpose of this study is to contribute with new knowledge on how insurance investigators in the Swedish Social Insurance Agency can be affected by threats and violence at work. This study has implemented through semi-structured qualitative interviews with seven social workers from two different municipalities.    The results of the study shows that insurance investigators are not worried on their workplace regarding the risk of being exposed to threats and violence. This is because insurance investigators know that there is good support within the organization with clear routines. Furthermore, we have come to the conclusion that a consequence that some of our informants have suffered is that they have had shorter periods that have been difficult after a threat or violent incident.

Försäkringskassan har på sista tiden varit ett föremål för diskussioner i media. En stark negativ bild av myndighetens handläggare tenderar att framkomma ur mediala sammanhang. Samtidigt finns det en medvetenhet hos handläggarna kring vikten av att arbeta med hänsyn till individen. Studiens syfte är att studera de redskap och arbetssätt som används av Försäkringskassans handläggare i arbetslivsinriktad rehabilitering utifrån ett empowermentperspektiv. Vi gjorde en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med nio handläggare på Försäkringskassan som arbetar med sjukpenningsärende på enheten fördjupad utredning. Vår uppsats visar att handläggarna lägger vikt på individen i rehabiliteringen då faktorer som information, bemötande, motivation och delaktighet är centrala i arbetet med individen. Vidare visar uppsatsen att det finns en variation i handläggarnas sätt att använda sig av regelverket i syfte att hjälpa individen. Empowerment som arbetssätt var upp till var och en handläggare att använda sig av. Trots detta kunde vi se drag av empowerment hos de flesta handläggare. / Authorities like Försäkringskassan have lately been discussed in the Swedish media. A negative picture has been painted about the personal administrative officers’ in media. Meanwhile there is awareness among the personal administrative officers about the importance of focusing on the individual. The study aimed to examine the tools and methods used by the personal administrative officers at Försäkringskassan working with vocational rehabilitation from an empowerment perspective. Our study is a qualitative study, build on interviews with nine personal administrative officers ‘who work with sickness compensation cases at the unit depth-investigation. Our paper shows that the personal administrative officers’ focus on the individual in the rehabilitation, factors like information, how the individual is treated by the personal administrative officers, motivation and participation are central in the work with the individual. The paper also shows that there is a variation in the personal administrative officers’ way of using the law in order to help the individual. Empowerment as a way of working was up to each personal administrative officer to use. Despite this, we could see the features of empowerment among most personal administrative officers.

The activity based workplace model is becoming more and more com- mon and the Swedish Insurance Agency is an authority that has em- braced this model. The new way of working means that more employ- ees work from home or another place than the office. The new working model needs IT solutions that can handle communication and secure document management. This has caused two problems at the Swedish Insurance Agency. The first problem is concerning confusion about how employees should connect correctly to the authority’s conference room equipment. The solution proposal should be able to evaluate if the correct equipment has been connected and present connection status information. The second is for connection to the authority’s Private Network (VPN). The problem is that users often lose or not get proper connection to the network devices when they connect through VPN. A technical solution for each problem were developed. The application for connection against conference room equipment evaluates that the user has a USB dock (with more components connected to it) connected, that the user has network connection and that the USB dock driver has installed correctly. Usability test showed that the application works as intended, except some confusion about the navigation, which was corrected. The application for VPN connection visually shows the user through an icon in the taskbar if the user is properly connected to VPN or not. The application also got the option of calling a connection script if the user loses connection. Evaluation based on Requirements Specifi- cation showed that both applications could meet their requirements and the applications were packaged and distributed to employees at the Swedish Insurance Agency. / Aktivitetsbaserad arbetsmodell blir mer och mer vanligt och Försäkringskassan är en myndighet som anammat detta arbetssätt. Det nya sättet att jobba innebär att fler anställda jobbar hemifrån eller annan plats. Arbetssättet medför att det behövs IT-lösningar som kan hantera bland annat kommunikation och säker dokumenthantering. Det har gett upphov till två problem på Försäkringskassan. Det första problemet är förvirring kring hur anställda skall koppla upp sig korrekt mot Försäkringskassans konferensrumsutrustning. Lösningsförslaget skall kunna utvärdera ifall korrekt utrustning har kopplats in och presentera information gällande anslutningsstatus. Det andra gäller uppkoppling mot Försäkringskassans Virtuella Privata Nätverk (VPN). Problemet gäller att användare ofta tappar eller inte får korrekt anslutning till nätverksenheterna då de ansluter sig via VPN. Ett tekniskt lösningsförslag för respektive problem utvecklades. Applikationen gällande uppkoppling mot konferensrumsutrustning utvärderar att användaren har USB-docka (med fler komponenter ansluten till den) ansluten, att användaren har nätverksuppkoppling samt att drivrutin för USB-docka har hunnit installerats. Användbarhetstest visade på att applikationen fungerar som tänkt, förutom lite förvirring kring navigation, vilket korrigerades. Applikationen gällande VPN- uppkoppling visar visuellt för användaren genom en ikon i aktivitetsfältet om användaren är korrekt ansluten till VPN eller inte. Applikationen fick också inbyggt alternativet att ropa på ett uppkopplingsskript om användaren tappar anslutning. Utvärdering utifrån Kravspecifikation visade att båda applikationerna kunde uppnå sina krav och applikationerna har paketerats och distribuerats till anställda på Försäkringskassan.

<p>Swedish public administration has for the last few decades undergone reforms aimed at making it more efficient. A substantial part of these reforms have concerned creating clearer roles for politicians versus officials in the public sector, i.e. giving politicians a responsibility for setting goals and steering activities and public officials the role of implementing them.</p><p>This study aims to examine one reform following this path that is under implementation in a Swedish public authority; Försäkringskassan, the Social Insurance Agency. The purpose of the reform is to increase the organization’s effectiveness and the rule of law. The reform means that decision-making committees, Social Insurance Committees, consisting of political appointees are being replaced by public officials as decision-makers in complex social insurance cases. The purpose of this study is to see if, and how this reform could affect the democratic foundation of these decisions.</p><p>The study concludes that the reform will have a negative impact on the democratic support and the legitimacy of the decisions made, as it indirectly removes the citizens’ possibilities of expressing discontent through elections. This reform could also have a negative impact on the quality of rule of law if the new roles for public officials as decision-makers are not properly exercised.</p>