<p>Barn föds med olika förutsättningar för inlärning. Med MUISK och/eller FMT kan man redan före skolstart se vilka barn som kan komma att behöva extra stöd vid läs- och skrivinlärning och i ett tidigt stadium erbjuda FMT. Med hjälp av Lasse Hjelms utvecklade terapimodell och observationsschema skapas ny förutsättning för att tidigt ringa in vilka insatser som kan vara till gagn för barnet. FMT är en bland andra insatser, i den mån skolan kan erbjuda detta. I det här arbetet beskriver jag en del av den praktik jag gjort i grundskolans år ett till tre. Mina studier har visat att FMT kan stärka barns tilltro till sin egen förmåga. Att de vågar ta egna initiativ och får uppleva känslan av att lyckas, stärker deras självkänsla och har i sin tur en positiv inverkan på skolarbetet.</p>

De grafiska formerna på bokstäver och siffror är lika varandra, men dessa symboler har ändå helt skilda betydelser och användningsområden. Arbetet i barngrupper stärker uppfattningen om att barn ganska tidigt vet om ”krumeluren” är en bokstav eller en siffra. Och detta innan de har förståelse för bokstävers och siffrors användningsområde. Hur gör 6-åringen för att skilja symbolerna åt? Studiens syfte var att undersöka hur stor del av en förskoleklass som kan skilja på bokstäver och siffror, men även att studera hur 6-åringar gör för att skilja på de grafiska symbolerna. Undersökningens frågeställningar riktades även mot frågor om genusaspekten och barnets födelsemånad har någon påverkan för resultatet. För att undersöka detta genomfördes 23 strukturerade intervjuer i en förskoleklass. Vid intervjuerna användes ett utformat frågeformulär för att intervjua varje barnen enskilt. Resultatet visade att mer än halva (14 av 23) förskoleklassens barngrupp klarade att skilja mellan vilka symboler som var bokstäver och vilka som var siffror, samt att en tredjedel av barngruppen berättade att de tittar på symbolernas former för att veta om det var bokstav eller siffra. Resultatet visar även att barnets könstillhörighet samt att 6-åringens födelsemånad på året, januari till juni eller juli till december, har betydelse för deltagarens prestation i den här studien. Studiens resultat visar att den för undersökningen utvalda förskoleklassgruppens förmåga att skilja bokstäver och siffror åt var stor, men även att igenkänning och förståelse för siffror var betydligt mycket större än vad gruppen hade vid bokstavsigenkänning

I skolreformen som kom 1991 stod det att kommunerna skulle erbjuda sexåringarna plats i sexårsverksamhet i skolans lokaler i mån av plats. I kommunen som denna studie genomförts bereddes plats i skolan för sexårsverksamheten 1993. Innan dess tillhörde sexåringarna daghem eller deltidsgrupper. Daghem var det som idag heter förskola och där barnen vistades medan föräldrarna arbetade eller studerade. Deltidsgrupp innebar att sexåringarna fick gå tre timmar om dagen i den verksamhet som i folkmun kallades "lekis". Tidigare forskning visar att lek och lärande är oskiljaktiga i barns utveckling eftersom barn erhåller en mängd olika kunskaper genom leken. Genom leken får barnet möta andras perspektiv och i och med detta utvecklar de en förståelse för andra barns olikheter. I denna undersökning har syftet varit att undersöka förskollärarnas förhållningssätt till sexåringarnas fria lek i förskoleklass. Får den fria leken lika mycket utrymme idag som när sexåringarna gick på daghem? Den metod som använts för att få fram resultatet utgick från en kvalitativ undersökning där intervjuer med fem pedagoger genomfördes. Informanterna har även redogjort för deras förhållningssätt gentemot den fria leken idag och hur de förhöll sig till den fria leken innan sexåringarna kom in i skolans lokaler. Studien grundar sig på Knutsdotter Olofssons teorier om lek. Den viktigaste synen Knutsdotter Olofsson har är att leken ses som frivillig, spontan och lustfylld. Det finns inga begränsningar vad barn kan lära sig genom lek, i leken bearbetar barnen vad de är med om i verkligheten och får då genom leken insikt om de känslor som de kommer i kontakt med vid olika vardagliga händelser. Genom att leka rollekar får barnen en ökad social kompetens. Resultatet visar att alla informanter var eniga om att sexåringarna har, sedan inträdet i skolans lokaler 1993, fått mindre utrymme för den fria leken samt att verksamheten innehåller flera lärarledda aktiviteter.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur förskollärare tänker kring rörelse och hur den blir en del i undervisningen för barnen i förskoleklasserna. De frågeställningar som tas upp är; Vad har förskollärare för syfte med rörelse? Vad har förskollärare för förutsättningar för att arbeta med rörelse? Vilka arbetssätt används för att få in rörelse i verksamheten? Här används en semistrukturerad intervju med en intervjuguide för att kunna få ut så mycket som möjligt från ett specifikt område. Resultat visar att alla intervjupersoner använder rörelse, men skillnader ligger i vilket syfte de har till rörelse. Vissa använder rörelsen för att barnen ska springa av sig och sedan kunna sitta still och arbeta medan resterande ser rörelsen som ett medel, för att med hjälp av den lära andra viktiga delar exempelvis motorik, läsinlärning och koordination.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om pedagoger känner till ändringen i skollagen år 2003, som innebär att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Vi vill också undersöka om pedagogerna lever upp till detta mål och hur de i så fall använder sig utav fysisk aktivitet under skoldagen. Våra frågeställningar är följande: • Vad gör pedagoger för konkreta fysiska aktiviteter med eleverna? • Hur lever pedagoger upp till läroplanen och elevers behov av fysisk aktivitet under skoldagen? • Ser vi några skillnader eller likheter mellan två kommuner, Eksjö och Hjo? För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en enkätstudie bland pedagoger som arbetar i skolan, från förskoleklass och upp till årskurs sex i kommunerna Eksjö och Hjo. Resultatet av studien visar på att pedagoger i båda kommunerna använder sig av fysisk aktivitet trots att inte alla känner till ändringen i skollagen. Vid de kortare avbrotten som varar mellan fem till tio minuter sker oftast den fysiska aktiviteten inomhus. Vid de längre avbrotten, cirka 30 minuter, erbjuder pedagogerna den fysiska aktiviteten utomhus. Den största skillnaden som vi genom studien kom fram till var antalet schemalagda lektioner i idrott och hälsa.

Denna uppsats behandlar förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet och skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka huruvida den fonologiska medvetenheten skiljer sig åt mellan barn som går i montessoriförskoleklass och barn som går i kommunal förskoleklass utan någon så specifik pedagogisk inriktning. Syftet är även att studera sambandet mellan den fonologiska medvetenheten och barnens skrivförmåga och om de pedagogiska metoderna inverkar på dessa färdigheter. Sammanlagt medverkade 51 barn i studien. Från en montessoriförskoleklass deltog 21 barn. Från en kommunal skola i samma kommun deltog två förskoleklasser. 18 barn medverkade från den ena förskoleklassen samt 12 barn från den andra. Tester, där barnets fonologiska medvetenhet har bedömts, användes och jämfördes med deras skrivförmåga som bedömdes utifrån en individuell skrivuppgift. Resultatet visar att den fonologiska medvetenheten skiljer sig mellan de tre grupperna. Montessorigruppen har bättre resultat än de båda kommunala förskoleklasserna. Vad gäller sambandet mellan fonologisk medvetenhet och skrivförmåga visar resultaten att det finns ett samband mellan antal ortografiska och fonologiska ord barnen skriver och fonologisk medvetenhet.

Syftet med denna uppsats är att få en inblick i pedagogers syn på inskolning. Vi ville ta reda på hur pedagogerna praktiserar sina kunskaper och erfarenheter för att barnen ska få en trygg och positiv start när de börjar skolan. Att ta reda på föräldrarnas uppfattning av inskolning är också en del av syftet i och med att de spelar en viktig roll i inskolningsprocessen. Undersökningsmetoden som vi använde oss av är en empirisk studie. Resultatet bygger på intervjuer med sex pedagoger och insamlade enkäter från 76 föräldrar. De undersökta skolorna använder sig av ett välutarbetat inskolningsschema som var och en av pedagogerna har utvecklat under de åren de har jobbat på skolan. Pedagogerna är välutbildade och engagerade och tillsammans med föräldrarnas hjälp ger barnen en bra start i skolans värld. The purpose of this article is to gain an insight into the pedagogue’s views of the adjustment period at the start of school. We wanted to study how the pedagogues exercise their knowledge and experience to give the children a positive and secure start when they begin school. A part of our study is also to understand how parents regard school start due to fact that their involvement plays an important roll in the adjustment period. The article is that of an empirical one. The result is built upon interviews with six pedagogues and information collected from questionnaires from 76 parents. The schools involved used well-prepared adjustment period schedules that each pedagogue had developed during the time they worked with the school. The pedagogues themselves were well-educated and committed and together with the parents give the children the right start when beginning school.

Syftet med denna studie är att få ökad insikt om hur förskolelärare uppfattar sitt eget arbete med att främja barns begreppsutveckling inom området volym. Syftet med studien är även att få ökad kunskap om vilka aspekter som påverkar den dagliga verksamheten inom området volym i förskoleklassen. Denna undersökning är baserad på intervjuer med sex förskolelärare, materialet har bearbetats och kategoriserats under fem stycken huvudrubriker som belyser olika aspekter av hur förskolelärarna uppfattar att de arbetar med området volym i förskoleklassen. Vi har valt att belysa denna undersökning ur ett sociokulturellt perspektiv. I vår analys har vi kommit fram till att det finns många olika aspekter som påverkar utformandet av verksamheten i förskoleklassen. De tydligaste aspekterna som har framkommit inom ramen för vår undersökning är: förskolelärarnas egen inställning till ämnet matematik, lokalens utformning och begränsningar, tidsaspekten och förskolelärarnas tolkning av begreppet vardagsmatematik samt hur förskolelärarna utifrån sin tolkning av detta begrepp väljer att utforma sin verksamhetsplanering. The purpose of this study is to gain increased understanding about pre-school teachers’ perception of their own work to promote children’s development of concept in the area of mathematical volume. The purpose of this study is also to gain increased knowledge about the aspects which affects the daily activities within the area of mathematics in the pre-school class. This study is based on interviews with six different pre-school teachers, the gathered material has been processed and categorized in five main sections. These sections elucidate different aspects of how the pre-school teachers consider their work within the area of volume in pre-school class. We have chosen to elucidate this study from a socio- cultural perspective. In our analysis we draw the conclusion that there are many different aspects which affects the design of the daily activities in the pre-school class. The aspects which have emerged as the most dominant ones within the frames of our study are: the pre-school teachers own attitudes to the subject of mathematics, the design and the restrictions of the classroom, the time aspect, the pre- school teachers interpretation of the concept of math in every day life and how the pre-school teachers on the basis of the interpretation of this concept chose to design his or hers activity planning.

Syftet med studien är att studera vilka uppfattningar som pedagoger i förskola och pedagoger i förskoleklass har kring överlämning av information. Undersökningen fokuserar på hur pedagogerna uppfattar att de arbetar med detta och hur de ser på kommunikationen mellan varandra. Även vilken information som de anser är relevant att ge vidare och varför information ska ges vidare där både fördelar och nackdelar tas upp. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes i Västernorrlands län, i två olika kommuner. Fyra av intervjuerna skedde med förskolepedagoger och tre med förskoleklasspedagoger. Det som framkom i studiens resultat var att åsikterna och uppfattningarna kring hur, vilken och varför information ska sändas över skilde sig åt mellan pedagogerna. Pedagogerna hade delade uppfattningar kring t.ex. när informationen ska sändas över och om det ska ske skriftligt, muntligt eller båda delarna och vilken information som är relevant att ge vidare. Om det var positivt eller negativt att ge vidare/ta emot information skilde sig åt mellan informanterna, då några endast såg det som positivt och andra såg negativa aspekter med detta. Flertalet av de intervjuade ansåg även att samarbetet mellan dessa två yrkesgrupper måste förbättras för att skapa en så smidig övergång för barnen som möjligt.

Syftet med examensarbetet är att jämföra de uppfattningar om matematik och räkning som finns hos barn i förskoleklass och deras pedagoger. Jag har valt en kvalitativ metod i min studie med intervjuer av barn och deras pedagoger. Resultaten av intervjuerna visar att barnen kopplar matematik till att räkna, använda mattebok eller att göra läxor. Vad gäller räkningens innebörd så kan barnens svar delas in i fem olika kategorier. Barnen ser räkning som att säga en ramsa, att använda siffror, att rabbla upp talen i ordning, att utföra räkneoperationer samt att räkna kvantiteter. I intervjuerna med pedagogerna framkommer att de ser på matematik som något vardagsanknutet med praktiska användningsområden. De kopplar matematik för sin egen till att utföra räkneoperationer och att räkna kvantiteter men de vill förmedla något annat till barnen. Det de vill lära ut är att matematik är något lustfyllt och att matematik finns överallt. I diskussionen tar jag upp varför fokus inom matematik ligger på räkning, varför det finns skillnader mellan hur barnen och deras pedagoger ser på matematik samt några funderingar kring hur betydelsefullt det är för pedagoger att veta vad elever uppfattar som viktigt i undervisningen för att kunna individualisera undervisningen.