Bakgrund:Det är viktigt att barn får en tillgång till mycket böcker i förskoleklassen. Med böckernashjälp kan barns utveckling stimuleras. I bakgrunden beskriver vi tidigare forskning omskönlitteraturens betydelse inom olika områden för barns utveckling.Syfte:Undersökningens syfte är att belysa några pedagogers tankar om vilken avsikt de har medskönlitteraturen i verksamheten.Metod:Studien gjordes genom sex kvalitativa intervjuer med pedagoger från olika förskoleklasser.Resultat:Studien visar att förskollärare använder skönlitteraturen som ett pedagogiskt verktyg medflera olika avsikter i förskoleklassen. I första hand använder pedagogerna litteratur för attfrämja barns språkutveckling och fantasi och för att utveckla barns empatiförmåga. Böckeranvänds också i verksamheten till en viss del för att skapa föräldrasamverkan. Att ha en mysigstund tillsammans med barnen kring böcker är en annan avsikt pedagogerna har.

BAKGRUND:Genom bildskapande kan barn utveckla sitt språk på ett kreativt, lustfyllt och roligt sätt.Enligt Frid (2005) är bildskapande också ett sätt att kommunicera. Genom bilder utvecklaspråket och då utvecklas också människans inflytande, kunskap, gemenskap och identitet. Idag lever vi i ett informationssamhälle och därför har skriftspråket och bildspråket fått alltstörre betydelse som kommunikationsmedel (Lindö 2002).SYFTE:Syftet är att undersöka pedagogernas uppfattningar om hur de arbetar med bildskapande föratt främja språket i förskolan och förskoleklass.METOD:Eftersom vi är intresserade av att ta reda på pedagogernas uppfattningar om språkutvecklinggenom bildskapande använde vi oss av kvalitativ intervju som metod.RESULTAT:Genom vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna använder bildskapande för attfrämja språkutvecklingen. Det visade sig att bildskapande är ett redskap som är användbartför att utveckla barns språk. När barnen skapar diskuterar de gärna om det de gör. Då fårpedagogerna reda på känslor, tankar, önskningar och behov som barnen har. Genom sittbildskapande får barnen ett personligt språk.

BAKGRUND:Motorisk utveckling diskuteras utifrån två olika perspektiv både den dynamiska utvecklingenoch den motoriska utvecklingen i stadier. Vikten av att ge barn god självkänsla tas upp utifrånolika författares och forskares perspektiv. I undersökningen är det dock endast den motoriskasjälvkänslan som iakttagits. Motoriken kopplas till Merleau-Pontys fenomenologiska tankarom att kroppen och själen hör samman, liksom Ericssons forskning om sambandet mellanskolprestationer och motorik.SYFTE:Vårt syfte med examensarbetet är att undersöka om barnets motoriska färdigheter har ettsamband med vår tolkning av barnets motoriska självkänsla, detta utifrån barnetsgenomförande av förutbestämda fysiska utmaningar.METOD:I undersökningen har en triangulering använts. En observation samt en muntlig enkät gjordes itvå förskoleklasser på landsbygden, sammanlagt deltog 13 barn. Ett rörelsepass observerades,där barnens motorik låg i fokus. Vid den muntliga enkäten framgick frågorna på ett sådant sättatt barnens grad av motorisk självkänsla gick att utläsa.RESULTAT:Vi kan se ett samband mellan barns grad av motorisk självkänsla och deras motoriskafärdigheter. Framförallt ser vi att finmotoriken verkar ha ett samband med denna självkänsla.De flesta barnen hade relativt god motorik, dock med vissa undantag.

BakgrundI bakgrunden beskrivs de psykosomatiska symptom som stress kan orsaka och hur kroppenreagerar vid stressade situationer. Olika faktorer som stress kan bero på tas också upp i en del och även positiv och negativ stress behandlas. Relationer mellan människor i omgivningen är också en viktig faktor som vi valt ta upp i bakgrunden. Hur stress kan motverkas och vikten av rutiner, trygghet och vuxna människors ansvar kring barn är en annan viktig del som beskrivs. Sömn är ett av de mest betydelsefulla tillvägagångssätten för kroppen att återhämtasig efter stress, utan återhämtningen bryts kroppen ner.SyfteVårt syfte är att ta reda på om barn i förskoleklassen och i fritidsverksamheten är stressade och i så fall vad som gör att de blir stressade.MetodVi har genomfört en etnografiskinfluerad studie och som forskningsmetod har vi valtobservationer och intervjuer och vi har tillsammans intervjuat 8 stycken barn som går i förskoleklassen och i fritidsverksamheten. Observationer har också genomförts i förskoleklassen och fritidsverksamheten där barnen befinner sig.ResultatResultatet visar att skolans miljöer och pedagogiska upplägg påverkar barnen både negativt och positivt i förhållande till att uppleva stress. Det finns även psykosomatiska symptom hos barnen som kan vara en följd av att de känner sig stressade. Andra faktorer som hemmiljö,relationer och aktiviteter utanför skolan kan vara bidragande faktorer till att barnen upplever stress. Vissa barn har en uppfattning om vad stress innebär medan andra inte känner till begreppet. / Program: Lärarutbildningen

<p>Denna uppsats behandlar förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet och skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka huruvida den fonologiska medvetenheten skiljer sig åt mellan barn som går i montessoriförskoleklass och barn som går i kommunal förskoleklass utan någon så specifik pedagogisk inriktning. Syftet är även att studera sambandet mellan den fonologiska medvetenheten och barnens skrivförmåga och om de pedagogiska metoderna inverkar på dessa färdigheter. Sammanlagt medverkade 51 barn i studien. Från en montessoriförskoleklass deltog 21 barn. Från en kommunal skola i samma kommun deltog två förskoleklasser. 18 barn medverkade från den ena förskoleklassen samt 12 barn från den andra. Tester, där barnets fonologiska medvetenhet har bedömts, användes och jämfördes med deras skrivförmåga som bedömdes utifrån en individuell skrivuppgift. Resultatet visar att den fonologiska medvetenheten skiljer sig mellan de tre grupperna. Montessorigruppen har bättre resultat än de båda kommunala förskoleklasserna. Vad gäller sambandet mellan fonologisk medvetenhet och skrivförmåga visar resultaten att det finns ett samband mellan antal ortografiska och fonologiska ord barnen skriver och fonologisk medvetenhet.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att få en inblick i pedagogers syn på inskolning. Vi ville ta reda på hur pedagogerna praktiserar sina kunskaper och erfarenheter för att barnen ska få en trygg och positiv start när de börjar skolan. Att ta reda på föräldrarnas uppfattning av inskolning är också en del av syftet i och med att de spelar en viktig roll i inskolningsprocessen. Undersökningsmetoden som vi använde oss av är en empirisk studie. Resultatet bygger på intervjuer med sex pedagoger och insamlade enkäter från 76 föräldrar. De undersökta skolorna använder sig av ett välutarbetat inskolningsschema som var och en av pedagogerna har utvecklat under de åren de har jobbat på skolan. Pedagogerna är välutbildade och engagerade och tillsammans med föräldrarnas hjälp ger barnen en bra start i skolans värld.</p><p>The purpose of this article is to gain an insight into the pedagogue’s views of the adjustment period at the start of school. We wanted to study how the pedagogues exercise their knowledge and experience to give the children a positive and secure start when they begin school. A part of our study is also to understand how parents regard school start due to fact that their involvement plays an important roll in the adjustment period. The article is that of an empirical one. The result is built upon interviews with six pedagogues and information collected from questionnaires from 76 parents. The schools involved used well-prepared adjustment period schedules that each pedagogue had developed during the time they worked with the school. The pedagogues themselves were well-educated and committed and together with the parents give the children the right start when beginning school.</p>

<p>Syftet med denna studie är att få ökad insikt om hur förskolelärare uppfattar sitt eget arbete med att främja barns begreppsutveckling inom området volym. Syftet med studien är även att få ökad kunskap om vilka aspekter som påverkar den dagliga verksamheten inom området volym i förskoleklassen. Denna undersökning är baserad på intervjuer med sex förskolelärare, materialet har bearbetats och kategoriserats under fem stycken huvudrubriker som belyser olika aspekter av hur förskolelärarna uppfattar att de arbetar med området volym i förskoleklassen. Vi har valt att belysa denna undersökning ur ett sociokulturellt perspektiv. I vår analys har vi kommit fram till att det finns många olika aspekter som påverkar utformandet av verksamheten i förskoleklassen. De tydligaste aspekterna som har framkommit inom ramen för vår undersökning är: förskolelärarnas egen inställning till ämnet matematik, lokalens utformning och begränsningar, tidsaspekten och förskolelärarnas tolkning av begreppet vardagsmatematik samt hur förskolelärarna utifrån sin tolkning av detta begrepp väljer att utforma sin verksamhetsplanering.</p><p>The purpose of this study is to gain increased understanding about pre-school teachers’ perception of their own work to promote children’s development of concept in the area of mathematical volume. The purpose of this study is also to gain increased knowledge about the aspects which affects the daily activities within the area of mathematics in the pre-school class. This study is based on interviews with six different pre-school teachers, the gathered material has been processed and categorized in five main sections. These sections elucidate different aspects of how the pre-school teachers consider their work within the area of volume in pre-school class. We have chosen to elucidate this study from a socio- cultural perspective. In our analysis we draw the conclusion that there are many different aspects which affects the design of the daily activities in the pre-school class. The aspects which have emerged as the most dominant ones within the frames of our study are: the pre-school teachers own attitudes to the subject of mathematics, the design and the restrictions of the classroom, the time aspect, the pre- school teachers interpretation of the concept of math in every day life and how the pre-school teachers on the basis of the interpretation of this concept chose to design his or hers activity planning.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att jämföra de uppfattningar om matematik och räkning som finns hos barn i förskoleklass och deras pedagoger. Jag har valt en kvalitativ metod i min studie med intervjuer av barn och deras pedagoger. Resultaten av intervjuerna visar att barnen kopplar matematik till att räkna, använda mattebok eller att göra läxor. Vad gäller räkningens innebörd så kan barnens svar delas in i fem olika kategorier. Barnen ser räkning som att säga en ramsa, att använda siffror, att rabbla upp talen i ordning, att utföra räkneoperationer samt att räkna kvantiteter. I intervjuerna med pedagogerna framkommer att de ser på matematik som något vardagsanknutet med praktiska användningsområden. De kopplar matematik för sin egen till att utföra räkneoperationer och att räkna kvantiteter men de vill förmedla något annat till barnen. Det de vill lära ut är att matematik är något lustfyllt och att matematik finns överallt. I diskussionen tar jag upp varför fokus inom matematik ligger på räkning, varför det finns skillnader mellan hur barnen och deras pedagoger ser på matematik samt några funderingar kring hur betydelsefullt det är för pedagoger att veta vad elever uppfattar som viktigt i undervisningen för att kunna individualisera undervisningen.</p>

<p>Syftet med studien är att studera vilka uppfattningar som pedagoger i förskola och pedagoger i förskoleklass har kring överlämning av information. Undersökningen fokuserar på hur pedagogerna uppfattar att de arbetar med detta och hur de ser på kommunikationen mellan varandra. Även vilken information som de anser är relevant att ge vidare och varför information ska ges vidare där både fördelar och nackdelar tas upp. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes i Västernorrlands län, i två olika kommuner. Fyra av intervjuerna skedde med förskolepedagoger och tre med förskoleklasspedagoger. Det som framkom i studiens resultat var att åsikterna och uppfattningarna kring hur, vilken och varför information ska sändas över skilde sig åt mellan pedagogerna. Pedagogerna hade delade uppfattningar kring t.ex. när informationen ska sändas över och om det ska ske skriftligt, muntligt eller båda delarna och vilken information som är relevant att ge vidare. Om det var positivt eller negativt att ge vidare/ta emot information skilde sig åt mellan informanterna, då några endast såg det som positivt och andra såg negativa aspekter med detta. Flertalet av de intervjuade ansåg även att samarbetet mellan dessa två yrkesgrupper måste förbättras för att skapa en så smidig övergång för barnen som möjligt.</p>

<p>De grafiska formerna på bokstäver och siffror är lika varandra, men dessa symboler har ändå helt skilda betydelser och användningsområden. Arbetet i barngrupper stärker uppfattningen om att barn ganska tidigt vet om ”krumeluren” är en bokstav eller en siffra. Och detta innan de har förståelse för bokstävers och siffrors användningsområde.</p><p>Hur gör 6-åringen för att skilja symbolerna åt? Studiens syfte var att undersöka hur stor del av en förskoleklass som kan skilja på bokstäver och siffror, men även att studera hur 6-åringar gör för att skilja på de grafiska symbolerna. Undersökningens frågeställningar riktades även mot frågor om genusaspekten och barnets födelsemånad har någon påverkan för resultatet.</p><p>För att undersöka detta genomfördes 23 strukturerade intervjuer i en förskoleklass. Vid intervjuerna användes ett utformat frågeformulär för att intervjua varje barnen enskilt. Resultatet visade att mer än halva (14 av 23) förskoleklassens barngrupp klarade att skilja mellan vilka symboler som var bokstäver och vilka som var siffror, samt att en tredjedel av barngruppen berättade att de tittar på symbolernas former för att veta om det var bokstav eller siffra.</p><p>Resultatet visar även att barnets könstillhörighet samt att 6-åringens födelsemånad på året, januari till juni eller juli till december, har betydelse för deltagarens prestation i den här studien. Studiens resultat visar att den för undersökningen utvalda förskoleklassgruppens förmåga att skilja bokstäver och siffror åt var stor, men även att igenkänning och förståelse för siffror var betydligt mycket större än vad gruppen hade vid bokstavsigenkänning</p>