I dagens prehospitala sjukvård är det inte bara ambulanspersonal som möter patienten. Även räddningstjänsten har viss patientkontakt och kunskap i att möta en person som är skadad, svårt sjuk eller i chock. Sedan några år tillbaka pågår ett projekt i Södra Älvsborgs Räddningstjänst förbund (SÄRF) som heter ”I Väntan På Ambulans” (IVPA). Denna personalstyrka finns på några av landbygdens deltidsstationer och skall kunna nå invånarna i kommunen vid prio ett larm (ambulanslarm med högsta prioritet) då larmad ambulans har lång framkörningstid till den drabbade. Trots att IVPA har funnits sen mitten av 1980 talet i Sverige saknas kvalitativ forskning om hur patienten upplever mötet med IVPA. Syftet med studien är att beskriva hur personer med akut bröstsmärta som bor på landsbygden upplever mötet med IVPA-styrkan. Metoden som valdes är intervjuer av fem stycken landsbygds invånare. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet pekar på att IVPA gör en betydande insats när det gäller patienter som drabbas av akut bröstsmärta på landsbygden. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

AbstraktDen tidiga synen på industriarbetaren gestaltades genom grovt arbete, en tydlig hierarkisk fördelning av arbetsuppgifter och ett diktatoriskt ledarskap. Arbetare inom industrin kundedå beskrivas i termer likt ett djur och fokus låg enbart på effektivitet. Idag förväntas industriarbetaren involveras mer genom delaktighet i arbetsprocesser. Fortfarande förknippas dock de personer som arbetar inom industrin med att ha ett instrumentellt synsätt, där det huvudsakliga syftet med arbetet är att uppnå en tillfredsställande lön, utan attengagera sig mer än nödvändigt i sitt arbete. Under dessa premisser finns det begränsade möjligheter till förtroende mellan ledning och arbetare. De mål som ett företag arbetar mot kan på ett bättre sätt genomsyra verksamheten om en förtroenderelation existerar. Finns detta förtroende skapas förutsättningar för självstyrning, där arbetarna kan styra sig själva till att försöka uppnå målen som hela företaget är strävar mot. En förtroenderelation kan därmed främja att industriföretagen inom ramen för det instrumentella synsättet kan skapasjälvstyrning i arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka hur maskinoperatörer på ett industriföretag upplever förtroende till sin ledning och hur de styr sig själva i sitt arbete. Studien är utförd med en kvalitativ metod då det har gjorts nio stycken individuella, semistrukturerade intervjuer. Respondenterna arbetar alla i en industri på en mindre ort i södra Sverige. Slutsatserna efter denna studie är att ett förtroende till ledningen existerar på det undersökta företaget, dock upplever maskinoperatörerna en brist på tillit till dem. Förtroendet grundar sig att maskinoperatörerna känner en trygghet i de övergripande systemen på företaget och att de upplever att ledningen fattar de beslut som är bäst för företaget. Genom att detta förtroende existerar uppstår även möjligheten till självstyrning dåmaskinoperatörerna känner sig trygga med att styra sig själva i arbetet i enlighet medledningens riktlinjer. Den instrumentella inställning som operatörerna har till sitt arbete tror vi motarbetar möjligheterna till att uppnå en tillitsrelation mellan ledning och arbetare, vilket vi dock inte upplever att maskinoperatörerna är intresserade av att ha. Mellan maskinoperatörerna existerar en känsla av tillit till de som följer samma normer och regler som är normala på arbetsplatsen och som även tillhör samma grupp som de själva. Inom denna grupp skapas en tillitsrelation där en närhet och ärlighet till gruppmedlemmarnaexisterar. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

SammanfattningI december 2008 gav regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att anställa och utbildainterna jobbcoacher. Coachernas huvudmål skulle vara att coacha arbetssökande individermot ett arbete. Men eftersom en förutsättning för att en arbetssökande ska kunna ta ett arbeteär att den är anställningsbar, så väcktes för oss intresset att undersöka vad anställningsbarhetinnebär ur jobbcoachernas perspektiv. Samtidigt har frågan kring hur jobbcoacherna kancoacha på ett förtroendefullt sätt aktualiserats då det under hösten 2009 lagts fram starkkritik mot regeringens satsning på Arbetsförmedlingens jobbcoacher i media. Kritiken harfrämst riktats mot hur jobbcoacherna ska kunna coacha folk till arbete då lågkonjunkturråder, med brist på arbetstillfällen som följd. Det är svårt att tänka sig hur man somjobbcoach ska kunna skapa förtroende hos sina arbetssökande om man inte säkert kan se tillatt de mot slutet av coachningen får en anställning. Syftet med denna studie är därför attundersöka vilka betydelser som jobbcoacher tillskriver sitt arbete och sina möjligheter att, påett förtroendefullt sätt, coacha de arbetssökande mot anställningsbarhet. Undersökningen ärutförd med en kvalitativ metod genom individuella semistrukturerade intervjuer. Deintervjuade personerna är nio stycken interna jobbcoacher anställda på Arbetsförmedlingar iVästra Götalands län. De viktigaste slutsatserna av studien visar att jobbcoacherna till störstdel tillämpar ett förståelsebaserat synsätt på anställningsbarhet och att den innebörd somrespondenterna främst lägger i uppdraget att coacha de arbetssökande är att göra demmedvetna om hur de blir mer anställningsbara. Det framkommer även att jobbcoacherna serpositivt på sina möjligheter att coacha de arbetssökande på ett förtroendefullt sätt då de serfler organisatoriska förutsättningar än hinder för förtroendeskapande. Slutligen har vi ävenkommit fram till att jobbcoacherna främst använder tre olika strategier för att skapaförtroende till de arbetssökande. Strategierna är förtroendeskapande genom tillit somrationellt val, förtroende genom relationsbaserad tillit samt överbryggande strategier därcoacherna genom att skapa goda relationer med potentiella arbetsgivare skaffar sig viktigaresurser för att utföra sitt uppdrag på ett bra och effektivt sätt.

Bakgrund och problem: Den förste juli 2009 genomfördes förändringarna i revisorsdirektivet och enligt de nya reglerna får en revisor enbart sägas upp i förtid av sin uppdragsgivare om det finns saklig grund till det. Bolagsverket är den organisation som granskar att underrättelse har kommit in.Förändringen är till för att stärka revisorns oberoende så att en klient inte kan entlediga revisorn utan saklig grund. Då återstår frågan vad är saklig grund och kan ett entledigande bero på att de yrkesetiska reglerna inte följs av revisorn?Då klienten måste ange en motivering kommer frågan kan motiveringen som anges påverka det förtroende som klienten har mot revisorn? Då allmänhetens förtroende för revisorns rykte har stor betydelse för hur revisionen i sig skapar trovärdighet i de finansiella rapporterna. Revisorns förtroende baseras i grunden på oberoende, etik och kompetens. Kan ryktet som revisorn har påverkas av ett negativt utlåtande eller påverkas det inte alls? Problemformuleringen blir därmed följande; vilka effekter ger förändringen gällande entledigandet av revisorer på deras förtroende?Syfte: Uppsatsen förmedlar en djupare förståelse för de effekter och reflektioner som uppkommit genom förändringen av revisorsdirektivet. En djupare förståelse för hur förtroendet har påverkats samt vad saklig grund innebär redovisas i studien. Även en förståelse för vad intressenter som revisorer, Bolagsverket och Revisorsnämnden har för åsikter redovisas. Studien ger också en förståelse för hur direktivet har anpassats till Sverige.Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden i uppsatsen och har intervjuat sex olika respondenter som arbetar inom revision, Bolagsverket och Revisorsnämnden. Respondenterna vi har intervjuat har varit informationsrika inom området och har medfört validitet till uppsatsen. Vi har genom intervjuerna fått en förståelse för hur de olika aktörerna ser på förändringen som har skett och vilka åsikter som förekommer.Resultat och slutsatser: Studiens resultat och slutsatser är att förtroendet inte har påverkats av lagändringen utan syftet är att stärka revisorns oberoende och hjälpa revisorn att inte bli entledigad utan orsak. Genom studien framkommer det genom respondenterna flera orsaker som kan tänkas vara saklig grund. Dock behöver begreppet preciseras och upprätta ett dokument som revisorer och företag kan följa.

Under det senaste decenniet har massmedia i olika sammanhang rapporterat om revisorers inblandning i olika företags oegentligheter. Vi har intresserat oss för området, vilket vi benämner redovisningsskandaler. Vi har valt att granska tre finansbolag där revisorerna varit inblandade i redovisningsskandaler. Dessa tre är Carnegie, Habo Finans och HQ Bank. I samband med avslöjandet av grova redovisningsfelaktigheter i dessa tre bolag har en debatt blommat upp i massmedia. Debatten har rört förtroendet för revisorerna. I studien har vi lagt stor vikt vid begreppen förtroende och etik och vi ville undersöka hur professionen och regeringen reagerat på debatten som pågått i massmedia. Våra forskningsfrågor har varit:- Hur debatteras det kring revisorernas förtroende i massmedia?- Hur reagerar professionen på revisorernas agerande i de beskrivna bolagen?- Hur har regeringen reagerat på redovisningsskandalerna?Syftet har varit att undersöka hur regeringen och professionen reagerat på den debatt som pågått i massmedia kring förtroendet för revisorerna, efter skandalerna i de tre ovan nämnda bolagen.För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att genomföra en kvalitativ textanalys, vilket innebär att vi har granskat främst tidningsartiklar. Vårt empiriska material består därför i stor utsträckning av tidningsartiklar. Med hjälp av detta material har vi senare kunnat bygga upp en analys och dra slutsatser. Vi har konstaterat att det finns mycket att arbeta på för att professionen ska kunna vara nöjd med förtroendet för revisorerna. Dock tycks FAR vara nöjda med det förtroende som finns för branschen. Vidare kan vi även konstatera att självreglering inte är att föredra i alla lägen och lagstiftad reglering hade varit att föredra i det här fallet. / Program: Civilekonomprogrammet

En ny lagförändring medförde att revisionsplikten avskaffades, vilket kom att beröra bådebolag och intressenter, såsom revisionsbolag, banker och myndigheter. Den borgerligaalliansen lämnade ett vallöfte år 2006 om avskaffad revisionsplikt och den 1 november år2010 blev revisionen frivillig för ungefär 250 000 småbolag. De krav som ställs för attbolag skall vara skyldiga att ha revisor är att de har mer än tre anställda, omsättningenskall vara mer än 3 miljoner kronor och balansomslutningen skall vara mer än 1,5miljoner kronor. Minst två av dessa krav måste vara uppfyllda.Revisionspliktens avskaffande är en fördel för de små bolagen, då det handlar omkostnadsbesparingar, men det kan också innebära en nackdel. När ett bolag väljer attavskaffa revisorn innebär det att Skatteverket kommer att ha mer kontroll och bolagetkanske inte anses vara lika förtroendefullt som när de anlitar en revisor. Det kan uppståoro då frågan om fler skatte- och bokföringsbrott uppkommer hos intressenterna. Vissasmå bolag kommer välja att ha kvar revisorn oavsett lagförändringen, då det är enkvalitetsstämpel och säkerhet när revisorn granskar och ger råd till bolaget.Studiens problemformulering lyder: Hur påverkas intressenternas förtroende för demindre bolag som väljer att inte använda revisor efter avskaffandet av revisionsplikten?Syftet med uppsatsen är att undersöka om intressenternas förtroende för bolagen harpåverkats efter avskaffandet av revisionsplikten. Ett kvalitativt tillvägagångssätt haranvänts i uppsatsen, där intervjuer har genomförts för att få en helhetsbild frånrespondenterna. Tidigare forskning har sammankopplats med intervjuerna för att kunnaanalysera svaren.Vår slutsats är att förtroendet inte kommer att bli sämre om bolagen har en långsiktigrelation med sin bank. Räkenskaper som är granskade av en revisor ellerredovisningskonsult kommer att ge en högre kvalitetsstämpel och förtroende. Detkommer däremot vara svårt att upptäcka ekobrott i bolag som döljer kvitton för revisorn.Banker och Skatteverket kommer att kunna kontrollera bolag mer, om det visar sig attekobrotten har ökat, vilket också leder till högre krav. Vi tror att många bolag kommer attha kvar revisorn för att det ger en trygghet och fördel vid krediter och affärer. / Program: Civilekonomprogrammet

This essay studies what is affecting the Swedish people’s trust in the country’spoliticians, police and legal system. This was done by conducting multiple regressionanalyses in SPSS, using the Swedish survey data from the 2016 Europen Social Survey.To determine what is affecting this kind of trust, this study used Caroline McEyvoy’sdefinition of political efficacy from her studies of people’s view on the EuropeanUnion. The theories being used are Robert Putnam’s definition of the social capital,deriving from his studies in Italy and the United States, together with Ola Listhaug’sand Arthur Miller’s theory on how people’s evaluation of the government’sperformance affects their political support.The results show that people’s trust in Sweden’s politicians, police and legal system is,to a varying degree, significantly affected by their political efficacy, social trust andreligious attendance. Across all instances people’s evaluation of the government’sperformance were found to have the strongest effect.

<p>Tack vare datorer finns det idag möjligheter att utöka det befintliga stödet till patienter som är i behov av hjälp inom vården. I ett pågående projekt på Karolinska institutet utvecklas ett datorstyrt telefonstöd (Telephone-Linked Care, TLC) för rättpsykiatriska patienter i öppenvård. En långsiktig målsättning är att reducera antalet våldsincidenter som inträffar i sammanhang där denna patientgrupp är inblandad. Huvudsyftet med denna uppsats var att finna en förtroendeingivande kvinnlig och manlig röst för användning i TLC. Ett annat syfte var att undersöka om olika rösters trovärdighet bedömdes olika av olika kategorier av bedömare. En enkätundersökning genomfördes där olika rösters trovärdighet bedömdes av patienter och av en jämförelsegrupp. Resultaten visade att de manliga rösterna bedömdes som signifikant mer trovärdiga än de kvinnliga rösterna, samt att de yngre bedömarna (<31 år) var signifikant mer negativa i sina bedömningar av rösternas trovärdighet än de äldre bedömarna (>31 år). I övrigt kunde en kvinnlig och en manlig röst utses som de mest förtroendeingivande hos patienterna. Enkätundersökningens resultat diskuteras i relation till tidigare forskning beträffande interaktion mellan människor och datorer.</p>

<p>Uppsatsens titel: Likt en kameleonts skiftningar</p><p>- en studie om det psykologiska kontraktets förändringar över tid</p><p>Seminariedatum: 2008-05-29</p><p>Ämne/kurs: FEK. Magisteruppsats, Vårterminen 2008</p><p>Författare: Annika Lindeberg, Therese Nilsson</p><p>Handledare: Tommy Jensen</p><p>Nyckelord: Psykologiskt kontrakt, förväntningar, organisationsstrukturer, tid, brott, överträdelser, kommunikation, förtroende</p><p>Studie objekt: 2 företag, ett inom bemanningsbranschen och ett som arbetar stationärt</p><p>Syfte: Vårt främsta syfte med den här studien är att söka en förståelse för hur det psykologiska kontraktet hos medarbetare på företag med olika organisationsstrukturer förändras och utvecklas över tid i en anställning. Ett av våra delsyften är att urskilja likheter eller skillnader av det psykologiska kontraktets utveckling mellan de två studerande företagen. Vårt andra delsyfte är att utröna vilka händelser som bidrar till förändringen av det psykologiska kontraktet hos våra respondenter.</p><p>Metod: Kvalitativa intervjuer med 12 respondenter.</p><p>Teoretisk referensram: Teorier inom ämnesområdena det psykologiska kontraktet, typer och faser av psykologiska kontrakt, det psykologiska kontraktet över tid, det psykologiska kontraktet i olika företag</p><p>Slutsatser: Vår studie indikerar att organisationsstruktur kan vara av betydelse vid överträdelser av det psykologiska kontraktet. Liknande samband gäller vid brott av det psykologiska kontraktet. Respondenters psykologiska kontrakt byggdes initialt upp utifrån information om företagen från vänner och bekanta. Vidare visar vår studie på att olika typer av psykologiska kontrakt förändras över tid. Därav kan det vara av vikt att ta hänsyn till tid vid studier av det psykologiska kontraktet. Det finns fler kombinationer av det psykologiska kontraktet olika typer och faser än vad de befintliga teorierna behandlar.</p>

No description available.