<p><strong>Syfte: </strong>Denna studies syfte är att beskriva förtroendets roll i långsiktiga affärsrelationer mellan företag inom automationsindustribranschen. Betydelsen av ett starkare/svagare förtroende beskrivs och detta görs utifrån automationsföretagens perspektiv.</p><p><strong>Metod: </strong>Teorin grundar sig främst på Morgan och Hunts (1994) trust & commitment theory, där förtroende och relationsåtagande beskrivs som förutsättningar för långsiktiga b2b relationer. För att kunna testa hypoteserna, samt besvara syftet genomfördes en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning med 251 deltagande företagskontakter.</p><p><strong>Resultat: </strong>Förtroende och relationsåtagande är förutsättningar för långsiktiga B2B relationer, vilket är en fördel för automationsföretag. En viss nivå av osäkerhet behövs för att förtroende ska kunna existera i långsiktiga affärsrelationer mellan automationsföretag.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Förtroende, Relationsåtagande, Osäkerhet, Långsiktiga affärsrelationer, Business-to-business.</p> / Ett projekt bestående av 9 studenter, resultatet blev en bok.

<p>Syftet med uppsatsen var att behandla förhållandet mellan inhyrda konsulter och ordinarie personal. Förhållandet avsåg att mäta skillnaderna mellan dessa två anställningsformer i förtroende för de inhyrda. Målet var sedan att se om förtroendet kunde förklaras med hjälp utav upplevelsen av tillhörighet eller upplevelsen av hot. Undersökningen utfördes med en kvantitativ ansats och resultatet togs fram med hjälp av SPSS, genom en linjär regression som gjordes på sekundärdata gjord av en samling forskare på Mittuniversitetets samhällsinstitution. Urvalet bestod av 137 svarande på en enkät som skickats till sammanlagt 237 personer, vilket gav en svarsfrekvens på 50,2%. Utskicket gjordes till tre olika företag där det fanns inhyrd kompetens. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan anställningsformerna på förtroende för de inhyrda. De inhyrda hade högre grad av förtroende till sig själva än vad de ordinarie hade för de inhyrda. Vidare kunde slutsatser dras till att graden av förtroende kunde förklaras med upplevd tillhörighet men inte i någon större utsträckning med hot. Det vill säga tillhörighet påverkade förtroendet men inte hotbilden.</p>

<p>Trots stora satsningar på en bred lansering av elektronisk handel blev inte genomslaget så omedelbart som många förutspått. I efterhand kan de optimistiska beräkningarna förklaras som en följd av uppblåsta förväntningar som präglade IT-branschen men det kan ha funnits ytterligare faktorer som bidrog till den uteblivna succén. Sett ur ett användarperspektiv innebär en övergång från traditionell till elektronisk handel stora förändringar på flera områden, en omställning som kanske inte riktigt togs på allvar. </p><p>Tillit och förtroende diskuteras ofta i sammanhang där två parter etablerar en relation grundad på löften och förväntningar. Tillitsbegreppet är komplext och blir ännu mer sammansatt när det appliceras på interaktion mellan människa och dator. </p><p>Syftet med denna studie var att få en större förståelse för betydelsen av tillit i elektronisk handel. Två faktorer som antogs påverka tilliten till en webbutik valdes för närmare studier; kvaliteten på informationstext om försäljningsvillkor samt tillgång till chatt med en försäljare. Som hypotes antogs att användare skulle uppleva en högre tillit om de möttes av en rik informationstext respektive hade möjligheten att ställa frågor i en chatt. </p><p>En analys av resultaten visade inga signifikanta stöd för hypotesen istället framkom en tydlig interaktion mellan variablerna. Utgången kan ha varit en följd av metodologiska brister eller en alltför komplex design. Om resultaten däremot skulle visa sig replikerbara talar mönstret för att användare upplever en högre grad av tillit om de får ett balanserat bemötande med antingen mycket begränsad envägskommunikation eller en rik textinformation i kombination med möjlighet till chatt.</p>

<p>Bakgrund: Arbetstagarens kunskap ses som en allt viktigare resurs och företag söker vägar att behålla duktiga kunskapsarbetare. Ett företags belöningssystem kan vara ett sätt för att attrahera och behålla kunskapsarbetare. I studien läggs fokus på konsulter då de är kunskapsarbetare som lever på sin kompetens och oftast arbetar i projekt. För att en kunskapsarbetare ska bli motiverad av den belöning denne får menar vi att det krävs att kunskapsarbetaren känner tillit till belöningssystemet och dess förmåga att uppmärksamma och belöna kunskapsarbetarens arbetsinsats. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera faktorer som påverkar kunskapsarbetares tillit till belöningssystem i en projektbaserad organisation. </p><p>Genomförande: Intervjuer har genomförts med sex konsulter och två chefer på två större konsultbolag; tre konsulter och en chef på varje företag. </p><p>Resultat: Studien visar att de belöningssystem som används i de undersökta företagen generellt är uppskattade av konsulterna i respektive företag och de känner tillit till att de får den belöning de anser sig förtjäna. Konsulterna framhåller specifika faktorer som viktiga för att de ska känna tillit till belöningssystemet. De faktorer som har visat sig vara av betydelse är rättvisa, pålitlighet, öppenhet och kompetens.</p>

<p>Bakgrund: Ett projekt innebär att en unik gruppkonstellation sätts samman för att under en begränsad tid lösa en specifik uppgift. På grund av den tidspress och osäkerhet som ofta präglar arbetet är det viktigt att projektmedlemmarna har förtroende för varandra för att lyckas uppnå målen och bli klara i tid. Frågan är hur detta förtroende skapas. Förtroende beskrivs traditionellt som något som tar lång tid att bygga upp och som kräver gemensam erfarenhet. I ett projekt finns inte tid för en långsam förtroendeprocess och många av medlemmarna har aldrig arbetat tillsammans tidigare. Trots detta ser vi många exempel på projektgrupper som snabbt lyckas få till ett effektivt samarbete, där medlemmarna i ett tidigt skede litar på varandra. Det krävs ökad förståelse för hur förtroende etableras i denna typ av organisation. </p><p>Syfte: Uppsatsen syftar till att identifiera och belysa faktorer som är viktiga för att förklara hur förtroende snabbt etableras i temporära organisationer. </p><p>Genomförande: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie av Melodifestivalen 2004. Den grundas på personliga intervjuer med ett flertal projektmedlemmar samt deltagande observationer av projektgruppens arbete. </p><p>Resultat: Förtroendets etablering i en temporär organisation kan förklaras som en kombination av flera samverkande faktorer. Projektets status, tidigare samarbeten samt rykten inom olika projektnätverk bygger tillsammansupp ett initialt förtroende mellan projektmedlemmarna som finns närvarande redan när projektet sätter igång. Om sedan projektmedlemmarna har gemensamma föreställningar kring arbetsmetoder samt tydliga roller och rollförväntningar bidrar detta till att snabbt stärka förtroendet inom gruppen. Utöver detta har projektledaren en viktig roll för att förtroende snabbt ska etableras inom gruppen.</p>

<p>Massmedium utgör en viktig informationskanal för individen i samhället av idag. Det är allmänt känt att massmedier påverkar opinionsbildningen i samhället, dock inte i vilken utsträckning. Massmediers nyhetsförmedling öppnar antalet olika tolkningsmöjligheter vilka kan påverka förtroendet både positivt och negativt beroende på individens egna erfarenheter och i vilken utsträckning individen är beroende av massmedier i sin åsiktsbildning. Då förtroende konstant och regelbundet måste omförhandlas och aldrig får tas för givet har journalisten och massmediumet en avgörande betydelse i individens åsiktsbildning. Detta i och med att journalistens makt att genom språk och framställning i massmedier kan påverka den allmänna opinionen, vilken sedermera utgör en av grunderna i förtroendeskapandet.</p>

<p>Genom att studera IKEA:s respektive Polisens strategier, är uppsatsens primära syfte att jämföra hur de båda aktörerna framställer sig själva. Genom att förankra materialet i teorin, analyseras därefter om några delar av deras var för sig presenterade strategier, kan leda till att inge förtroende hos svenska folket. Studiens resultat uppenbarar vissa likheter i IKEA:s och Polisens strategier. Bland annat står hos båda aktörerna många exempel på en välvillig attityd att finna och de bygger genom sin framställning upp en identifikation med sina respektive målgrupper. Skillnaderna dem emellan är emellertid större än likheterna. IKEA framställer en tydlig och till stor del klart definierad förtroendeingivande diskurs. Dessutom uppfyller företaget de allra flesta kriterierna för att framstå som trovärdigt. Även Polisen uppfyller flera av kriterierna för att framstå som trovärdiga. Samtidigt är Polisen på flera punkter tvetydig i sin framställning. IKEA har genom sin till stor del entydigt presenterade diskurs goda möjligheter att erhålla högt förtroende medan Polisen genom sin till stor del tvetydiga diskurs har svårare att komma i besittning av detsamma. IKEA kan därtill i större utsträckning än Polisen sägas ha makt över sin målgrupp och därmed ha bättre förutsättningar för att kunna fungera ändamålsenligt.</p>

<p>Kommunikation, kompetens, förtroende och engagemang är alla viktiga faktorer förfastighetsmäklaren som påverkar kundmötet. Fastighetsmäklaren ska arbeta aktivt medvariablerna för att få vetskap om och tillfredsställa den säljande kundens önskemål. Ennoggrant utförd behovsanalys av kunden tillsammans med ett individuellt anpassat kundmöteär faktorer som påverkar kundens tillfredsställelse i positiv bemärkelse. Studien bevisar attvariablerna samverkar och påverkar antalet nöjda kunder inom fastighetsmäklarbranschen.</p> / <p>Communication, competence, trust and commitment are all important factors forthe real estate agent which affects the customer meeting. The real estate agent will workactively with the variables in order to obtain the knowledge and satisfaction of the sellingcustomer’s wishes. A superficial analysis of needs out of the customer and a personalizedcustomer meeting are factors that affect customer satisfaction in the positive sense. The essayproves that the variables interact and affects the number of satisfied customers within the realestate industry.</p>

<p>Titel: Mäklarens väg till framgång - Taktik och metod för resultat och vinstmaximering.</p><p><p><p><strong><p>Datum:</p></strong>2010-04-25</p><p><strong><p>Författare:</p></strong>Christofer Svensson Gustav Johansson</p><p><strong><p> Företag:</p></strong>Fastighetsbyrån, Svensk Fastighetsförmedling, M2, ERA, Bjurfors och HusmanHagberg</p><p>Nyckelord: Fastighetsmäklare, Förtroende, Bostadsrätter, Försäljningsprocess, Lockpriser, Kommunikation, Homestyling, Budgivning och Utgångspris</p><p>Problem: Hur kan fastighetsmäklare i storstäder med hög bostadsomsättning genom taktik och metod påverka sitt resultat?</p></p><p><p>Syftet med denna uppsats är att förklara tillvägagångssättet för hur fastighetsmäklare arbetar för att uppnå det maximala resultatet genom olika taktik- och metodval.</p></p><p><p><p>Metod: Vi har i vår uppsats valt att använda oss av den kvalitativa metoden då den lämpar sig bäst när det gäller insamling av data i vår empiri. Detta genomför vi genom djupgående intervjuer med fastighetsmäklare verksamma i Göteborg och som mestadels arbetar med upplåtelseformen bostadsrätt.</p></p></p></p><p>Slutsats: Bostadsrättens utgångspris sätts i de flesta fall till marknadsvärdet. Det beräknas huvudsakligen med ortsprismetoden och efter bostadsrättsföreningens ekonomi som i sin tur styr månadsavgiften. Dessa anser vi vara mest tillförlitliga när det gäller att göra en korrekt bedömning av marknadsvärdet. Den öppna budgivningen är den som tillämpas i Göteborg. Den känns helt klart som den bättre varianten jämfört med den slutna. För att kunna utföra en bra försäljning 4</p>

<p>Titel: Bolagskoden – inspiration för idrottsföreningars förtroendearbete?</p><p>Nivå: Ekonomie magisterexamen med ämnesdjup</p><p>University: Institutionen för ekonomi</p><p>Högskolan i Gävle</p><p>801 76 Gävle</p><p>Sverige</p><p>Telefon: 026-64 85 00</p><p>Telefax: 026-64 86 86</p><p>E-mail: www.hig.se</p><p>Författare: Britta Lindman</p><p>Susanne Tärnblom</p><p>Datum: Juni 2006</p><p>Handledare: Tomas Källkvist</p><p>Syfte: Det primära syftet är att se vad idrottsföreningarna själva anser om hur förtroende för deras verksamhet kan skapas och om de tror att en uppförandekod kan öka förtroendet för dem. Aktiebolag använder sig av en kod för bolagsstyrning för att öka förtroendet för sin verksamhet. Vi vill i arbetet undersöka om tankarna bakom denna kod även går att applicera på idrottsföreningar.</p> / <p>Title: The code for corporate governance – an inspiration for sports associations work to create trust?</p><p>Level: Final assignment for a Master degree in Business Administration</p><p>University: Department of Business Administration</p><p>University of Gävle</p><p>801 76 Gävle</p><p>Sweden</p><p>Telephone: +46-26-64 85 00</p><p>Telefax: +46-26-64 86 86</p><p>E-mail: www.hig.se</p><p>By: Britta Lindman</p><p>Susanne Tärnblom</p><p>Date: June 2006</p><p>Tutor: Tomas Källkvist</p><p>The object: The main purpose with this essay is to investigate how sports associations create trust for it´s organization and if they think that a code of conduct can create trust for them. Joint-stock companies use a code for corporate governance to create trust. We want to investigate if the thoughts behind that code can be applied on a code of conduct for sports associations.</p>