Syftet med studien är att undersöka skillnader i förtroende för samhällsinstitutioner mellan olika grupper i samhället, det vill säga personer som har växt upp i Sverige, i ett annat nordiskt land, i ett annat land i Europa och i ett annat land utanför Europa. Vidare är syftet att utforska följande faktorer: Härkomst eller var man växte upp, socioekonomisk status och medborgarnas politiska deltagande och aktiviteter i föreningar. Hur kan dessa faktorer förklara skillnader i förtroende för samhällsinstitutioner mellan inrikes och utrikes uppväxta i Sverige? Studien har gjorts med multipel regressionsanalys med material som hämtades från SOM-undersökning kumulativ dataset, 1986-2020. Studien ställer även upp fyra hypoteser som är till för hypotesprövning. Resultaten visar att de som är utrikes uppväxta har högre förtroende för samhällsinstitutioner än de som är uppväxta i Sverige. Ytterligare resultat visar att socioekonomiskt, politiskt deltagande och frivilliga aktiviteter i föreningar inte kan förklara skillnaderna i förtroende för samhällsinstitutioner mellan de som är inrikes uppväxta och de som är utrikes uppväxta. Samtliga hypoteser är motbevisade.

Syftet med denna kvantitativa enkätstudie är att undersöka vilka grupper vårdnadshavare som har högst och lägst förtroende för förskolan under inskolning. Grupperna har kategoriserats utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och primärt språkbruk. Utöver de undersökta grupperna har även en jämförelse mellan traditionell och föräldraaktiv inskolning gjorts i relation till vårdnadshavares förtroende. Enkäten besvarades av 373 vårdnadshavare och resultatet visade att vårdnadshavare som var män, äldre än 33 år och saknade högskoleutbildning hade ett högre förtroende procentuellt jämfört medvårdnadshavare som var kvinnor, 33 år eller yngre och högskoleutbildade. Gällande primärt språkbruk fann vi inga resultat vi bedömde som tillförlitliga. Resultatet visade också att vårdnadshavare som skolat in via traditionell inskolningsmetod har högre förtroende än vårdnadshavare som skolat in via föräldraaktiv inskolningsmetod. En slutsats som dras är att ärlig kommunikation kan saknas, trots att det är av vikt för vårdnadshavares förtroende för förskolan under inskolning.

Tillgången till opartisk information är av stor vikt för demokratiska samhällen. Där fyller public service-kanalernas nyhetsrapportering en viktig roll. Grupper med lågt förtroende för public service nyhetsrapportering riskerar att missgynnas genom högre utsatthet för desinformation, vilket har negativa effekter på samhälleligt engagemang och demokratiskt deltagande. Denna studie syftar till att utreda effekten av klass på sannolikheten att ha lågt förtroende för public service nyhetsrapportering. Social klass definieras utifrån Bourdieus teori om kulturellt och ekonomiskt kapital vilka mäts i form av utbildningsnivå och hushållsinkomst. Förtroende knyts an till Bourdieus begrepp habitus och till Putnams teori om socialt kapital. Studien använder sig av surveydata från 1 154 personer bosatta i Sverige och den primära analysmetoden är linjär sannolikhetmodell (LPM). I analysen kontrolleras effekten av kön, ålder, mellanmänsklig tillit och partisympati på sambandet. H1 var att sannolikheten att ha ett lågt förtroende för public service nyhetsrapportering minskar med stigande utbildningsnivå. Denna hypotes bekräftas. H2 var att sannolikheten att ha ett lågt förtroende för public service nyhetsrapportering minskar med stigande hushållsinkomst. Resultaten indikerar att hypotesen kan bekräftas men uppvisar ingen signifikans. H3 var att kontrollvariablerna har en förklarande effekt på sambandet mellan social klass och lågt förtroende för public service nyhetsrapportering. Denna hypotes bekräftas när social klass mäts genom kulturellt kapital, men inte ekonomiskt kapital. Över lag har den svenska befolkningen högt förtroende för nyhetsrapporteringen i public service. Social klass har mycket liten förklaringsförmåga på sannolikheten att ha lågt förtroende. I stället tycks egenskaper som manlig könsidentitet, sympati med Sverigedemokraterna samt låg mellanmänsklig tillit vara riskfaktorer för lågt förtroende. Studien belyser ett nödvändigt område för vidare forskning för att på sikt säkerställa lika tillgång till opartisk information bland hela Sveriges befolkning.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap genom att undersöka specialpedagogers roll i arbetet med skolutveckling samt om stöd från ledningen påverkar arbetet med skolutveckling. För att besvara syftet har en kvalitativ forskningsansats tagits som utgått från Steinar Kvale & Svend Brinkmann (2014) kvalitativa forskningsintervju. Forskningsintervjun är semistrukturerad. Det empiriska materialet baseras på semistrukturella intervjuer med åtta specialpedagoger. Den teoretiska förankringen är professionsteori med utgångspunkt i de fyra attributen legitimitet, förtroende, auktoritet och autonomi. Resultatet visar att flera olika faktorer kan göra intryck på vilka möjligheter specialpedagogen har att arbeta med skolutveckling på skolorna i vår studie, såsom rektors syn på skolutveckling, tid, mandat, skolkultur samt specialpedagogens position i skolorganisationen.Studien belyser att specialpedagogernas kompetens och kunskap inte används fullt ut, dock framkommer det att specialpedagogerna har enorm potential och förmåga att bidra till skolutvecklingen. Det som framkommer är att ledningen måste prioritera och avsätta tid tillsammans med specialpedagogerna i syfte att identifiera, planera och organisera för att arbeta och driva skolutvecklingen framåt.

Studien har haft som syfte att undersöka hur införlivandet av en Migrationsdomstol i Malmö påverkat det asylrättsliga förfarandet samt att undersöka hur yrkesverksamma personer inom det asylrättsliga området i Malmö förhåller sig till den nya instans- och processordningen. Studien vilar främst på ett kvalitativt förhållningssätt. Arbetet har utförts med en induktiv ansats och uppsatsens empiri har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Studien visar dels att såväl rättsäkerheten som förtroendet för instans- och processordningen ansetts öka och att möjligheten till ett muntligt förfarande vid Migrationsdomstolen uppskattas av de asylsökande. Studien visar även att det finns offentliga ombud inom det asylrättsliga området som helt påvisar en total avsaknad av förtroende för det asylrättsliga förfarandet och som påvisar en rad brister och problem. Att Migrationsverket utser de offentliga ombuden anses problematiskt ur ett rättsäkerhetsmässigt perspektiv. Kvalitet och kunskap hos de som arbetar som tolkar anses varierande och i vissa fall bristfällig och otillräcklig. Migrationsöverdomstolen anses allt för hård i dess överprövningar och ger för lite vägledning. Studien konstaterar även en bristfällig kommunikation och diskussion om de problem som finns inom det asylrättsliga området och att Advokatsamfundet anses ge för lite support och hjälp till de offentliga ombuden. / The study has served to examine how the incorporation of a Migration Court in Malmö affected the asylum proceedings and to examine how professionals in the field of asylum law in Malmö relate to the new instance and process scheme. The study is based primarily on a qualitative approach. The work has been done with an inductive approach and empirical thesis was collected through interviews. The study shows that both the rule of law as trust in authority has been increased as an outcome of the incorporation of the new instance and process scheme and the possibility of an oral presentation during the trials has been something that the asylum seekers have address as something positive. The study also shows that there are public representatives in the field of asylum law which completely demonstrates a complete lack of confidence in the asylum legal field. These public representatives address a number of shortcomings and problems within the field. These public representatives appoint that there are lacks of legal security because of the Migration board function of choose the public representatives before the trials. The quality and the knowledge of some of those who work as interpreters is considered by those how have been interview as variable and in some cases inadequate and insufficient. The Migration Court of Appeal considered too harsh in re-examinations and give too little guidance. The study also notes that there are lacks of communications and discussion of the problems that exist within the field of asylum and the Association of lawyers is considered to provide too little support and assistances to the lawyers who are working within the field of asylum law.

Titel: Provisionsbaserat lönesystem – Påverkar det fastighetsmäklarens opartiskhet?Nivå: Kandidatuppsats i ämnet FastighetsvetenskapFörfattare: Jane Isaksson och Elisabeth NilssonHandledare: Per Henning GrauersDatum: Maj 2014Syfte: Vi vill uppmärksamma ett möjligt problem för fastighetsmäklare i deras yrkesutövning. Fastighetsmäklare hanterar en stor andel av dagens fastighetsaffärer och har ett ansvar för såväl affären som gentemot köpare och säljare. Vårt arbete fokuserar på den lagstadgade skyldigheten att vara en opartisk mellanman mellan de båda parterna. Vi anser det vara av högsta vikt att fastighetsmäklares förutsättningar hjälper och inte stjälper dem i denna roll. Vi undersöker vilka förutsättningar och incitament som lönesystemet kan ge, i fokus är det provisionsbaserade systemet som även är det vanligaste. Vi ställer oss frågan om det provisionsbaserade lönesystemet kan påverka rollen som opartisk mellanman?Metod: För att undersöka attityder och åsikter har vi utfört en anonym, internetbaserad enkätundersökning. Vi utvecklade en enkät som riktade sig till fastighetsmäklare och en som riktade sig till privatpersoner. Enkäternas frågor var såväl kvantitativa som kvalitativa och därför har vi använt båda metoderna då vi granskat svaren. Resultaten av enkäterna har vi sammanställt i empiriavsnittet. Resultat och slutsatser: Vi konstaterar att det finns både för- och nackdelar med såväl provisionslön som opartiskhet. Genom våra enkäter ser vi att fastighetsmäklarna har en större tilltro till att det ageras korrekt inom branschen än vad privatpersonerna har. Våra empiriska resultat bekräftar vår frågeställning och vi kan slutligen konstatera att det provisionsbaserade lönesystemet kan påverka mäklares opartiskhet.Förslag till fortsatt forskning: I vårt arbete har vi inte tagit upp alla aspekter som det provisionsbaserade lönesystemet påverkar för fastighetsmäklare. Det utgör även en påverkande faktor för t ex. semesterersättning, föräldraledighet, pensionssparande m.m. och det tror vi hade varit intressant att undersöka. / Title: Commission-Based Paysystem - Does It Affect the Real Estate Agents Impartiality?Level: Bachelor thesis on the topic Real Estate ScienceAuthor: Jane Isaksson and Elisabeth Nilsson Supervisor: Per Henning GrauersDate: May 2014Purpose: We want to draw attention to a possible problem for real estate agents in the exercise of their profession. Real estate agents handle a large percentage of today’s real estate transactions and are responsible for both the transaction and towards the buyer and seller. Our essay focuses on the statutory obligation to be an impartial intermediary between the two parties. We consider it important that the real estate agents incentives help them in this role. Therefor we investigate the incentives that pay systems may lead to, focus is on the commission-based system, which also is the most common. We ask the question whether the commission-based pay system can affect the role of impartial intermediary?Method: To examine attitudes and opinions, we have conducted an anonymous Internet-based survey. We developed two questionnaires; one directed to real estate agents and one directed to private individuals. The survey questions were both quantitative and qualitative, and therefore we used both methods when we examined the responses. We have compiled the results of the surveys in the empirical section. Results and conclusions: We come to the conclusion that there are advantages and disadvantages to both the commission-based pay system and the impartiality. Through our surveys, we see that the real estate agents themselves have a greater confidence in the industry than the private individuals have. Our empirical results confirm our question and we can conclude that the commission-based pay system can affect the impartiality.Suggestions for future research: We have not addressed all aspects that the commission-based pay system affects for real estate agents. There are a number of other factors that it affects, for example: holiday pay, maternity leave, retirement, etc. and we think it would be interesting to investigate how it affects such. Key words: Real estate agents, commissions, impartiality, trust, payroll system.

Denna empiriska studie undersöker om det går att finna ett samband mellan förtroende och uppfattad transparens i e-handelsklimat. För att mäta förtroende tar studien hänsyn till Harrison McKnights förtroendekonstruktion för e-handel (Trusting beliefs) tillgänglig i hans studie (McKnight, Choudhury & Kacmar, 2002) För att mäta transparens har en transparenskonstruktion utformats (Perceived transparency). Begreppet transparens i studien har sitt ursprung i egen tolkning med tillhörande modell och konstruktion. I nuläget (Augusti,13) finns det få studier som behandlar transparens i e-handel. Beslutet att basera inriktningen på egna slutsatser har därför kännts nödvändigt. Studien anammar ett användarperspektiv då utgångspunkten i studien är att mäta hur en besökare uppfattar en e-butiks statiska presentation med fokus på transparens (lättillgänglighet, öppenhet, företagsidentitet och relevanta referenser). Metoden som tillämpas är kvantitativ och empirisk. Resultatet ger en indikation på att det kvantitativt går att mäta uppfattad transparens samt att det finns en korrelation mellan McKnights förtroendekonstruktion (Trusting beliefs) och studiens transparenskonstruktion (Perceiv- ed transparency) / This empirical study investigates whether it is possible to discern a relationship between trust and perceived transparency in the E-commerce environment. In order to measure trust, the study implements Harrison McKnight's trust-construct (Trusting beliefs) found in his research (McKnight, Choudhury & Kacmar, 2002). To measure perceived transparency, a transparency-construct has been formed. The concept of transparency in the shape it is mentioned in the study is originated in an own interpretation with associated model and construct. Today (August 2013) few studies within transparency has been published and yet none particularly in the e-commerce environment. The decision to base the study on own conclusions therefore felt necessary and also justified. The study adopts a user-perspective though the idea is to examine if it is possible to quantitatively measure how a visitor perceives an e-commerce site's static presentation with focus on transparency (accessibility, openness, company image and relevant references) The method used to answer the two hypotheses is quantitative and empirical. The result gives an indication that it is possible to measure the perceived transparency, and also shows that there exists a correlation between McKnight's trust-construct (Trusting beliefs) and the study's formed transparency-construct (Perceived trans- parency)

Problemformulering och syfte: Syftet med undersökningen är dels att undersöka om och hur Systembolaget förändrat sina kampanjer över tid och dels hur Systembolaget upprätthållit sitt förtroende genom sina kampanjer. För att ta reda på det kommer vi kolla på några utvalda kampanjer som skapats av Systembolaget från 1950-talet till idag. Ämnet är relevant att undersöka då samhället idag är väldigt föränderligt både vad gäller trender och budskapsutformning. Att blicka tillbaka i tiden ska därför ge ökad förståelse för vikten av att hänga med i samhällets utveckling och hur förtroende kan hänga samman med detta. Metod och material: Studien bygger på en kvalitativ semiotisk bildanalys med analysschema. Frågeställningarna som ställs i uppsatsen ämnade ge svar på studiens syfte och det empiriska materialet har analyserats genom ett utformat analysschema. Analys schemat har konstruerats utifrån teorier som ansetts vara passande för studiens syfte och dessa är semiotik, retorisk teori, reputation management samt strategisk kommunikation om förtroende. Huvudresultat: Studiens resultat har visar att Systembolaget i den empiri som valts ut haranpassat sina kampanjer efter samhällets utveckling. Vad gäller förtroende har den konkreta teoribildningen inom förtroende i strategisk kommunikation inte kunnat påvisa direktasamband. Däremot har övriga aspekter inom teoribildningen tillsammans gett en förståelse för Systembolagets höga förtroende och anpassningen till samhällets utveckling. Det går därför att säga att det går att se ett samband mellan kampanjernas förändring över tid och det höga förtroendet

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vad som påverkar kunder i deras val av mäklare. Vidare vill studien fastställa om dessa faktorer skiljer sig från varandra, gällande att boka ett första möte gentemot att anlita mäklaren. Tidigare forskning har påvisat faktorers inverkan på valet generellt och därmed inte undersökt vad som influerar andra stadier i kundens val av mäklare. Vetenskaplig forskning kring mäklarbranschen i sin helhet är även bristfällig och det finns ett klart forskningsgap i vad som påverkar kunden till att kontakta mäklaren för ett första möte. Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av sju stycken semistrukturerade intervjuer om 40 minuter till en timme och 6 minuter. Respondenterna har bestått av tidigare säljare som anlitat mäklare som har fått prata öppet om vad som påverkat dem i olika stadier av sitt val, samt dela med sig av sina erfarenheter av mäklare. Resultat & Slutsats: Resultatet visade att rekommendationer, rykte och recensioner online om en mäklare inverkade på vem kunden kontaktade för ett första möte. Första intryck, säljprestationer, en tydlig och lyhörd kommunikation samt reklam sågs även ha en ursprunglig påverkan. Rekommendationer från närstående sågs vara den viktigaste faktorn på denna front. Detta genererade ett ursprungligt förtroende som gjorde att kunder anlitade mäklaren, om känslan var fortsatt positiv på mötet. Vid valet att anlita ansågs förtroende ha tyngst påverkan och för att skapa detta krävs ett engagemang, kompetens och en tydlig kommunikation där mäklaren lyssnar på kundens situation. Personkemin med mäklaren, varumärket och säljprestationer sågs även influera vilken mäklare kunder anlitar. Studiens bidrag: Resultatet av studien bidrar med nya upptäckter kring vad som inverkar på kundens mäklarval i det första stadiet, gällande en första kontakt med mäklaren. Detta ger aktörer inom fastighetsmäklarbranschen nödvändig information om hur de kan arbeta för att komma i kontakt med fler kunder. Upptäckterna kan även bidra till den företagsekonomiska forskningen då undersökningar med avseende på detta stadie tidigare inte har gjorts. Slutsatserna har dock inte kunnat generaliseras på grund av urvalets begränsade omfattning. Förslag till fortsatt forskning: En kvantitativ studie av liknande art kan genomföras för att kunna generalisera resultaten. Ytterligare forskning som hade kunnat utföras är studier med fokus på hur långsiktiga kundrelationer inom mäklarbranschen kan etableras och vad som påverkar chansen till att sådana uppstår, samt forskning kring vilka marknadsförings- strategier som är mest effektiva och förtroendeingivande.

Digital Förtroendebyggnad: Apoteas strategier och effekterna på köpbeslut online Sammanfattning Apotea var det första apoteket i Sverige som etablerade sin verksamhet enbart online, utan några fysiska butiker. De har tilldelats många priser för deras verksamhet och är därmed ett ledande exempel i branschen. Vilket gör det intressant hur de arbetar för att skapa en framgångsrik verksamhet. Uppsatsen syftar till att få en förståelse för hur Apotea arbetar för att bygga och stärka konsumenters förtroende för Apotea som ett distansapotek. Samt hur det kan påverka konsumenters benägenhet att handla hos dem. Forskningsmetoden för studien är kvalitativ och utgörs av tio semistrukturerade intervjuer, varav åtta respondenter är konsumenter och två respondenter är anställda på Apotea. De två anställda på Apotea har rollerna marknadsstrateg och marknadskommunikatör. Den valda metoden gjordes för att få djupare insikter i respondenternas åsikter, för att få djupare förståelse kring förtroende online, och insikter i hur Apotea arbetar kring det. Genom en tematisk analysmetod av den empiriska data som framställts utifrån intervjuerna identifierades följande teman: förtroende aspekter/definition, hemsidans utformning, fördelar med onlinehandel, samt utmaningar och förhållningssätt. Det framkommer i resultatet att faktorerna tidigare erfarenheter, hemsidans utformning och leverans är centrala för att bygga förtroende, hos konsumenter, för en onlineverksamhet. Genom att fokusera på snabbt, billigt och fraktfritt, samt att aktivt hantera återkopplingar från kunder, har Apotea kunnat bygga en positiv kundupplevelse som ökar konsumentens benägenhet att handla hos dem. Apotea tillämpar strategier på ett effektivt sätt genom att fokusera på upplevd användarvänlighet, upplevd användbarhet och säkerhet. Samt regelbundna förbättringar, som inte syns för kunder, men som gör det enklare och bättre för kunder att handla på Apotea. Däremot finns det fortfarande en tröskel för att handla mediciner online, där det framkommit i studien att en del konsumenter känner ett mindre förtroende för det, jämfört med fysiska butiker. Vilket är något som Apotea kan arbeta mer med för att öka förtroendet för att handla medicin på nätet.